Varför ska Sverige sätta världsrekord i Långbänk?

Nu ska regeringen låta utreda om utländska investeringar ska få ske i sk skyddsvärda områden.

Först ville Ryssland genom sitt stora energibolag Gazprom köpa Slite hamn, det var 2016. Staten måste ha möjlighet att ingripa, men det krävdes en ny lagstiftning, sa regeringen. I det här projektet gick Gotlandsregionen in och sa nej, så regeringen behövde inte utreda och lagstifta då. Men fler utländska intressen uppenbarade sig.

I slutet på 2017 ville kinesiska investerare bygga ut hamnen i Lysekil. Regeringen sa att detta kan vi inte hindra. Återigen säger regeringen att man måste utreda om det behövs en möjlighet för staten att ingripa mot utländska investeringar i strategiska områden, som måste anses skyddsvärda.

Nu idag harregeringen kommit till skott efter nästa fyra år av Långbänk. Först igår tillsatte regeringen en utredning under ledning av f.d. ordföranden i Högsta Förvaltnings-domstolen Sten Heckscher. Utredningen ska vara klar den 2 november 2021. Den får alltså drygt två år på sig. Sedan ska utredningen gå på remiss, regeringen ska behandla förslaget och Lagrådet ska ge sitt yttrande, varefter proposition skrives och riksdagen beslutar och sedan ska lagen genomföras.

Här är direktiven till utredningen ”System för granskning av direktinvesteringar inom skyddsvärda områden”. (Tog nästan tre år att utarbeta) Direktiven är på 14 sidor.

Troligen kan en lag finnas på plats den 1 januari 2023. Då har det dröjt mer än sex år sedan frågan om statens möjligheter att ingripa mot utländska investeringar i skyddsvärda områden aktualiserades. Inte kan man påstå att politikerna handlar skyndsamt.

Man undrar om regeringen är ute för att slå världsrekord i Långbänk. 

Fotnot: Utredningen har tillkommit efter ett tillkännagivande från riksdagens försvarsutskott hösten 2018 på initiativ av Robert Stenkvist, SD.

PS Trots 14 sidor direktiv finns inga konkreta exempel som rimligen utredaren måste förhålla sig till, som Slite och Lysekil.

Varför backar EU in i framtiden på AI-området?

I måndags kom en ny studie från Center for Data Innovation i USA. Det är en fristående och oberoende forskningsinstitut. Nära lierad med  ITEF, den mest framstående globala tankesmedjan på teknikens område. Jag har följt dem i många år och de är både ledande och ytterst trovärdiga, (Men Du som undrar kan nyttja länkarna och göra en egen värdering)

USA är klart ledande på Artificiell Intelligence, AI, enligt den nya rapporten i måndags. ”Who is Winning the AI Race: China, the EU or the United States?” I utvärderingen har sex kriterier använts:

  • Talang
  • Forskning
  • Utveckling
  • Anpassning (Adoption)
  • Data
  • Hårdvara

USA leder på fyra områden; Talang, forskning, utveckling och hårdvara. Kina är bäst på två områden;  Anpassning och data. EU är inte bäst på något område.

Sedan har forskningsinstitutet värderat alla delkomponenter där 100 är totalen, och då visar det sig  följande resultatet:

  1. USA 44,2 poäng
  2. Kina 32,3 poäng
  3. EU 23,5 poäng

Vad är skälet till detta läge, där EU över tid backat hela tiden? Svaret är att USA var först ute med digitalisering och har betydligt bättre tillgång till riskkapital. Inte minst var USA tidigt på banan med alla digitala plattformsföretag som Amazon, Apple, Facebook, Google, Intel och Microsoft, vilket har varit avgörande.

Kina har satsat hårt för att komma ikapp USA. Plattforms-företagen Alibaba och Tencent  visar verkligen framfötterna och har delvis gått förbi en del av sina amerikanska förebilder.

I februari i år kom McKinsey Global Institut med en beskrivning av varför Europa tappar både på digitalisering och AI-området. Den rapporten är intressant, men utrymmet här räcker inte för en redovisning, så jag får hänvisa till rapporten för den nyfikne. Skälet till EU:s svaga utveckling är att mindre satsas på dessa områden.

ICT-sektorns andel av BNP 2017 var följande:

  1. USA 3,3 procent
  2. Kina 2,1 procent
  3. Europa 1,7 procent

McKinsey-studien visar också att fördelningen av det globala riskkapitalet gav USA 50%, Kina 39% och Europa bara 11 procent. Till sist måste ett annat skäl anges till EU:s dåliga läge. Vi har många framstående digitala forskare i Europa, men många av dessa drar vidare till USA. Där riskkapitalet hägrar.

Sverige ligger inte heller så bra till på AI-området, det har vi Mikael Dambergs ord på, när han var näringsminister. Det finns också andra perspektiv på EU och digitaliseringen, som jag skrivit om tidigare.

SSF satsar på framtiden

Strategiska Forskningsstiftelsen är något av en doldis i forskarvärlden för såväl politiker som andra beslutsfattare och allmänheten. Det är inget fel med det, hälsan tiger still kan man säga. SSF har sin 25-åriga levnad finansierat 1.700 kvalificerade forskningsprojekt med 14 miljarder. Nu är det dags för ett nytt viktigt steg inför framtiden. Under ledning av Lars Hultman som VD. Han arbetar nu för att hela det svenska forskarsamhället ska förstärkas, med mer elitforskning. Kvalitet, inte mängd, bör bli fokus. Struten sågade SSF med fotknölarna.

Med fokus på Agenda 2030 etablerar SSF nu fyra nya forskningscentra med en utlysning av 200 miljoner i forskningsstöd under 5 – 6 år. Något som publicerades i fredags, så det är alldeles nytt. Vad står då på agendan, vilka centra ska etableras med vardera 40 – 60 miljoner i stöd under 5 – 6 år?

Forskningscentra ska utvecklas är dessa:

  • Framtidens kärnkraft – med fokus på fjärde generationens reaktor
  • Växtförädling – för högre avkastning och mindre miljöpåverkan
  • Bränsleceller – ett alternativ till dagens konventionella batterier
  • Nästa generationens antibiotika – med resistens och snabbare diagnoser

En utförligare beskrivning av de nya forskningscentra och forskningsområdena finns i en kort redovisning på engelska. Detta är utlysningen. Föredömligt utformad utan en mängd detaljer, som annars normalt styr utlysningarna.

IPCC:s rapporter är i fokus för klimatdebatten och de åtgärder som krävs. I FN-panelens olika scenarier finns hela tiden med en kraftig ökning av kärnkraften, vilket gör den nya 4:e reaktortypen extra intressant. Sverige har tidigare, före tankeförbudet, legat långt fram på kärnkrafts-forskningens område. Något som kanske kan återvända, till hela världens fromma.

Framtidens Forskning är SSF:s nyhetstidning på nätet. Intressant och lättläst. Den kan Du abonnera på – länk här.

 

Varför tiger näringslivet?

Vad vore Sverige utan ett näringsliv? Ingenting. Ändå har vi en statsminister som tror att vi klarar oss utan näringsliv. Det är en åsikt han givit tillkänna i en högst anmärkningsvärd artikel med rubriken ”Det är dags att bygga det nya folkhemmet”. Expressen den 28 juni i år. Så här ska det ske enligt Löfven i artikeln:

Nu påbörjar också en ny socialdemokratisk arbetsgrupp sitt arbete, för att i dialog med fackföreningsrörelsen, forskarvärlden och tankesmedjor ta fram en ny fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa.

En vecka senare i Almedalen, dit Löfven inte ville åka, redovisade hans stand in, finansminister Magdalena Andersson, att regeringen i höst ska tillsätta en Välfärdskommission. En fortsättning på det arbete som Löfven talade om en vecka tidigare. Arbetet ska vara klart i december 2021. Med i kommissionen blir regeringspartierna, kommuner och landsting samt fackföreningsrörelsen.

Det är underligt att de andra partierna och näringslivet inte inbjuds delta när avsikten är att staka ut framtidens välfärd. Man får intrycket av att detta är ett partipolitiskt projekt där man utnyttjar statsapparaten, men utestänger andra partier och intressenter.

Vad som förvånar mest är att näringslivet tiger helt still, säger inte flaska. Inte underligt att regeringen inte inbjuder ett ”särintresse” (enligt Reinfeldt och nu tydligen Löfven) som inte ens har mål i munnen. Hade man haft det skulle frågan blivit: Vad fan får vi för pengarna?

Svenskt Näringsliv låter två tjänstemän skriva en artikel på sin hemsida under rubriken ”De privata aktörerna är en del av lösningen”. Det är inget fel vare sig på dessa tjänstemän eller på artikelns innehåll, men är detta det svenska näringslivets reaktion när regeringen vill låta en Kommission forma framtiden utan att näringsliv får deltaga?

Välfärdskommissionen ska syssla med (minst) fem olika områden:

  • arbetskraftsförsörjningen – näringslivets svåraste problem
  • Arbetsmiljön – viktig för såväl arbetsgivare som arbetstagare
  • Digitalisering och introduktion av ny teknologi
  • Problemet stad – landsbygd
  • Framtidens organisation och styrning av samhället

Allt som Stefan Löfven beskrev i sin Expressen-artikel den 28 juni om rättvisa och jämlikhet med mera saknas. Ännu så länge är det väl bäst att tillägga. För det sitter en grupp i regeringskansliet och formulerar direktiven för Kommissionen. Vi får återkomma när dessa finns på bordet.

Tänk om Stefan Löfven i stället för en ny kommission höll sitt löfte från 2012 om att utforma en ”Affärsplan Sverige” tillsammans med näringslivet?

 

Donald Trump välter den svenska Långbänken

Det är otroligt vilken effekt president Donald Trump har haft på det svenska politiska systemet.

ASAP Rockys fall hade inte påverkat den svenska politiken om inte Donald Trump gripit in. Då hade det blivit lite krusningar på ytan, men sedan stiltje igen. Hur påverkade Donald Trump svensk politiks omhuldade Långbänk, men inte rättegången? Jo bland annat detta:

  • Statsminister Stefan Löfven gör i telefonsamtal klart för Donald Trump att regeringen inte kan agera i en rättsprocess, men hemligstämplar sedan PM-et om samtalet, så ingen vet egentligen vad som sades. Hur undfallande var Stefan Löfven mot Donald Trump?
  • Donald Trumps andra twitter ger för omvärlden – Sverige undantaget – intrycket att Sveriges statsminister inte riktigt har kontroll, för då hade han väl sagt något och inte bara varit tyst?
  • Både Riksåklagaren och hennes vice skriver Debattartikel i Expressen för att försvara det svenska häktningssystemet, samtidigt som de är kritiska mot det.
  • Alla medier i Sverige slår på stora trumman när det gäller ASAP Rocky-händelsen
  • Alla svenska tidningar skriver stora ledande artiklar om Rocky-fallet och det svenska häktes-systemet. Om tidigare internationell kritik mot systemet och den långsamma politiska hanteringen.
  • Sveriges Washington-ambassadör avbryter sin semester för att svara på alla frågor.
  • Fd statsminister Carl Bildt skrivet ett öppet brev till Donald Trump i Washington Post
  • Justitieministern lovar att en Lagrådsremiss om häktes-systemet ska skickas in snarast (Har legat till sig sedan 2016 – i hela tre år) Färre i häkte och minskad isolering föreslås i den 257 sidor långa utredningen. Det har tagit tre gånger så lång tid att ta emot utredningen, tre år, som att göra utredningen – ett år. Men, nu direkt, ska Lagrådsremiss skickas in.

FN framförde redan 2014 en omfattande kritik det svenska häktnings-systemet. Året därpå framförde Europarådet en motsvarande kritik. Regeringen tillsatte då en utredning sommaren 2015, som la fram sitt förslag, SOU 2016:52, som jag redovisat ovan. Den utredningen har sedan legat på regerings bord utan åtgärd i hela tre år (så när på en remiss). Men den populära Långbänken fick ge upp när Trump riktade strålkastarljuset mot den.

Efter ASAP Rockys dom i onsdags kommenterade den erkände advokaten Leif Silbersky att Trump inte påverkade rättsprocessen, men väl Långbänken. Vi kanske ska be Donald Trump att massera andra delar i det svenska Långbänks-systemet? Se vad som hände när Trump för ett och ett halvt år sedan sa: Har ni sett vad som hände ”Last night in Sweden”. Visserligen vad det inte kvällen innan, men uttalandet hade stor effekt.

Detta bloggar jag om därför att det svenska politiska systemet fungerar lika dåligt som hanteringen av häktes-utredningen. Men det är ingen som bryr sig. Detta har jag bloggat om många gånger, och jag kommer fortsätta så länge Långbänken och oförmågan är politikens rättesnöre.

Hur ska vi fatta beslut om dagens frågor och framtiden?

Sverige behöver reformer och förbättringar på nästan alla områden. Säg något som inte behöver åtgärdas! Det gäller i varje fall inte vården, polisen, skolan, universiteten, infrastrukturen, bostadsmarknaden, företags-beskattningen, för att nämna några områden.

I denna blogg ska jag inte problematisera, inte peka ut brister på olika områden, utan fokusera på hur vi måste tacka frågorna. Hur vi måste fatta beslut. Det gäller i samhället i stort, men näringslivet ligger redan långt före. Nu gäller det den politiska och offentliga sektorn. För vårt beslutsfattande idag som utgår från Statens Offentliga Utredningar hänger inte med i samhällsutvecklingen. I genomsnitt tar det minst 5 år från ord till handling. Det håller inte.

Vad är då lösningen? Jo, på engelska heter det Agile Management. På  svenska skulle vi väl säga Snabbt och Smidigt Beslutsfattande. Men det finns inte – vad jag vet – något bra begrepp på svenska. Har jag fel, korrigera mig! I modernt beslutsfattande måste man ha förmågan att snabbt anpassa sig till förändring

Den bok som bäst beskriver det moderna, snabba beslutsfattandet är Stephen Denning i ”The Age of Agile”. Den är förvisso fokuserad på företag, men är ett underlag för ett snabbare beslutsfattande och handling även i offentlig sektor. För även där går utvecklingen så fort att det gamla traditionella långsamma beslutsfattandet och handlandet inte fungerar. Det är en verklighet som inte kan förträngas genom nostalgi. (Allt var inte bättre förr)

Boken, ”The Age of Agile” är verkligen läsvärd, pedagogisk och med många aha-upplevelser. Det är otroligt mycket av självklarheter som ingår i det moderna beslutsfattandet. Det visar läsningen av Dennings bok. Men det är viktigt att det kommit i tryck, så att vi alla kan förstå och tillämpa det nya beslutsfattandet.

Nyligen har Stephan Denning kommit med en kort, men upplysande artikel i Forbes. ”Understanding The Agile Mindset” heter artikeln, som jag fick av författaren – vi ingår i samma ekonomi-nätverk. Läs den 9 sidor långa artikeln först och köp sedan boken, som finns på Amazon men också Adlibris (15 USD plus frakt eller 281 kronor), dock på engelska. Detta bör framför allt politiskt ansvariga i Sverige göra.

Den nya, agila – snabba beslutsfattandet har gjort revolution i näringslivet. Nu står offentliga sektorn på tur. Där behövs detta beslutsfattande än mer än i de privata företagen, som redan tidigare var mycket mer snabbfotade. Men här måste givetvis demokrati och transparens komma in i bilden.

Vilka är nycklarna till det moderna snabba beslutsfattandet?

  • Små team
  • Kunden i fokus
  • Nätverk

I korthet är det en förflyttning från den byråkratiska organisationen till den snabba, flexibla. Detta kan också överföras på politisk och offentlig sektor, men det kräver ett stort arbete. Men en sådan här förändring blir allt viktigare ju mer av digitalisering och artificiell intelligence som kommer in i verksamheten.

Till detta kan för Sveriges del läggas den extra tröga organisation och den Långbänk som kännetecknar Sveriges politiska sektor. Vårt Lallande och mesighet är världsledande.

Inför sommaruppehållet – Varför inte avsluta med något positivt?

Så här jag tänkt i flera dagar nu: Avsluta med något positivt, med en blogg som tar upp något som Sverige är bra på. Men det är inte lätt, även om Sverige är det bästa landet att leva i, så kommer nya gängskjutningar, vi hänger inte med i 5G-utvecklingen, framtidens folkhem ska byggas utan näringsliv, kommunerna måste höja skatterna – får inte digitalisera, elförsörjningen fungerar inte etc. Så här kunde jag fortsätta i oändlighet.

Och skälet är att Sverige har begåvats med ett politiskt system som inte fungerar. Vi väntar för länge, utredningar och genomförande tar sedan för lång tid, och blir ofullständiga. Se på vapenlagen, som är från 1996 och som nu måste skärpas. För vilken gång i ordningen säger de ansvariga politikerna detta? Och gör lite grann till, med lång eftersläpning.

I går kom ett utredningen ”En strängare syn på vapenbrott” Den har arbetat i mer än två år. Nu ska man skärpa lite grann och lägga in handgranater och sprängmedel som lite brottsligare än tidigare. Och den stora nyheten är att Tullen nu ska få leta efter vapen, det har man inte fått tidigare. I(Man tar sig för pannan). Nu ska utredningen remissbehandlas. Och det skedde direkt i går, vilket är otroligt. Normalt ligger departementen på utredningarna några månader först innan remissförfarandet inleds.

Ett 50-tal remissinstanser ska yttra sig. De får hela fyra månader på sig, svar den 31 oktober. Ingen brådska här inte. Först är det semester. Sedan remisserna, därefter ska regeringen skriva en proposition och Lagrådet ska därefter höras, sedan är det regeringen igen. Därefter blir det riksdagen som, fattar beslut och de nya lagbestämmelserna blir verklighet om ett år tidigast. (Detta är den berömda svenska Långbänken) 20 år för sent, de kriminella ligornas skjutande började i slutet på 1990-talet. Då med det stora MC-kriget, då 11 människor miste livet. Sedan tog dagens kriminella gäng över. Och politikerna väntade på bättre tider.

Men fortfarande får inte tullen stoppa stöldgods som förs ut ur landet. Detta skrev ett dussin svenska näringslivsföreträdare om på SvD Debatt för någon tid sedan. Regeringen vill för  närvarande inte göra något. Finansministern sa på en fråga i Riksdagen att hon vill  avvakta att Tullverket gav sina synpunkter tillkänna, vilket ska ske den siste februari nästa år, 2020. Ska man sedan ge Tullverket rätt att stoppa stöldligorna krävs utredning, remissarbete, behandling i regeringen två gånger, med Lagrådet däremellan, sedan riksdagen. Allt detta tar flera år. Tala om en regering som inte fungerar.

Så har vi en annan för framtiden avgörande fråga, digitaliseringen av Sverige. Regeringen bad OECD om hjälp och det fick man för ett drygt år sedan. Det var ord, inga visor. En uppmaning från OECD till regeringen att ta digitaliseringen på allvar. Sedan var det en mängd förslag som lämnades över, konkreta sådana. Vad har hänt? Inte mycket, vill jag påstå. Men regeringen b borde göra en avstämning, redovisa vad man gjort.

Är det underligt att jag inte hittar de positiva frågorna att skriva om?

Möjligen kan man säga att det verkligt positiva i Sverige är den förbättringspotential som finns. Men, då måste man ta fatt i den. Potentialen kommer inte av sig själv, särskilt inte när Långbänken alltid står i fokus.

Har Norden och Sverige abdikerat?

Bloggen i förra veckan om 5G-nät fick många att reagera. Hur kommer det sig att många 5G-nät rullas ut i världen, men Sverige är inte med? Trots att tekniken finns hos ett svenskt företag, Ericsson? En läsare av bloggen påpekade att Sveriges statsminister för ett drygt år sedan gick ut och sa att Norden ska vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen.

När hade Stefan Löfven lovat detta? Den 23 maj förra året samlades de nordiska statsministrarna hemma hos Stefan Löfven i Örnsköldsvik. Där antog man ett ”Letter of Intent” som sa att Norden ska bli världsledande på 5G-tekniken. En aktionsplan uppgjordes. Den angav testbäddar, teknisk samordning av behövlig bandbredd, borttagning av hindren för att utveckla 5G-nätverken. I pressmeddelandet kan Du se fyra fina bilder på hur eniga och belåtna de nordiska statsministrarna var.

Här kan Du läsa statsministrarnas ”Letter of Intent”. Det ger ett patetiskt intryck. Detta har de fem statsministrarna skrivit under och en aktionsplan finns. Har man sedan sovit? Är det återigen Långbänken man vill hylla?

Nio 5G-nät är på väg att rullas ut i världen. Ericsson är med i alla utom ett. Har helheten i fem nätverk. Inget nätverk har utvecklats i Sverige, inget i Norden, inget i EU. Men ett i Europa, i Schweiz, som inte hör till EU. De andra utanför Europa.

Med denna utveckling hoppas jag att det finns en enda journalist i Sverige som kan ställa frågan till Stefan Löfven: Varför hänger inte Sverige med i 5G-utvecklingen? Ericssons VD Börje Ekholm har kritiserat regeringen för den här utvecklingen, att vi släpar efter. Något måste vara fel – här hemma, i politikens Sverige.

Företagens villkor avgörande för vår framtid

Låter det underligt att företagens villkor är den viktigaste frågan för framtiden? Svaret är ett bestämt nej. Skälet är att alla de ekonomiska resurser, som vi lever på, kommer från företagen. Detta glöms ofta bort, och man tror i stället, som Stefan Löfven i fredags, att det regnar guld från himlen (Se Löfvens artikel i Expressen)

I Almedalen nu så uppmärksammas med rätta näringslivsfrågorna. Mer än hälften av de 15 hetaste frågorna rör näringslivet. Vad är då viktigaste för att näringslivet ska utvecklas väl? Två undersökningar kan vara värda att redovisa och kommentera. Först Dagens Industri som gör en undersökning om ”vilket politikområde är mest angeläget att satsa på under pågående mandatperiod”? Och det är drygt 1000 intervjuer med företrädare inom näringslivet som fått svara.

Svaret är att angelägnaste områden är polisen, sjukvården och utbildningen med skattesänkning för företagen på fjärde plats. Sedan kommer miljön, arbetsmarknaden och försvaret i nu nämnd ordning. Artikeln i DI idag rubriceras: ”Näringslivstoppar: Hellre polis än sänkt skatt” Men, frågan är delvis fel ställd och feltolkad. Här blandar man ihop företagarnas allmänpolitiska intressen med vad företagen behöver för att utvecklas. Men, som Företagarnas VD Günther Mårder säger ”Det spelar ingen roll vad skatterna är om inte rättssäkerheten fungerar”.

Den andra undersökningen har Svenskt Näringsliv låtit göra. Den är på ett helt annat sätt fokuserad på företagens spelregler och behov. ”För tillväxt och konkurrenskraft” heter rapporten och länken till hela rapporten är här. En kortversion ”Den svenska konkurrenskraften hackar” finns här. DI ger också en bra bild av rapporten. Så här sammanfattar DI  näringslivets önskningar:

 Det behövs också fler företagare, innovationer, en bättre kompetensförsörjning och en mer effektiv offentlig sektor.

Reformförslagen från näringslivet är bl a:

  • Färre och enklare regler
  • Sänkning av kapitalskatterna
  • Rejäla förbättringar av Universitet och högskolor
  • Bättre integration
  • Reformerad bostadsmarknad

I morgon tisdag kommer Entreprenörskapsforums VD Johan Eklund presentera ett program för framtidens entreprenörskap på Moderaternas ekonomisk-politiska seminarium.

På torsdag håller Socialdemokraterna sitt ekonomisk-politiska seminarium med Magdalena Andersson. En särskilt intressant deltagare i panelen är Anders Ekholm som skrivit rapporten ”Den förbjudna framtiden”. Den visar på digitaliseringens möjligheter att klara av kommunernas framtid, med råge Utan skattehöjningar, men med digitalisring.  Intressant!

PS En reflektion: Hur kan det komma sig att valet av den förste svarte partiledaren i Sverige inte uppmärksammas i God Morgon Världen?

Tror Stefan Löfven att han kan bygga Sverige utan näringsliv?

När man läser Stefan Löfvens artikel  i dagens Expressen ”Det är dags att bygga det nya folkhemmet” så blir man mörkrädd. (Medförfattare är partisekreterare Lena Rådström Baastad) I artikeln sägs att framtiden är en ny fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa. Men ingenting om hur resurserna ska skapas.

Troligen ska det regna guld från himlen. För i hela den stora artikeln nämner man ingenting om det som skapar vår ekonomi. Det finns inte ett enda ord i artikeln om följande:

  • Företag
  • Näringsliv
  • Entreprenörskap
  • Innovation
  • Forskning
  • Tillväxt

Däremot nämns följande ord sammantaget 26 gånger: Fördelning, jämlikhet, rättvisa, ojämlikhet, klassamhället. det starka samhället och folkhemmet.

När Stefan Löfven blev vald till partiordförande gick han ut i en stor debattartikel i Dagens Nyheter. Vi talar om den 24 september 2012. Rubriken var ”Vi presenterar en ny affärsplan för Sverige”. Stefan Löfven talade om en ”strategisk samverkan med näringslivet”. Läs artikeln, den är riktigt bra och anknyter till verkligheten. Men när har vi sett denna affärsplan utvecklad på riktigt? Inte annat än i Dagens Nyheter 2012, trots att Stefan Löfven i regeringsställning haft fem år på sig. Men ingen Affärsplan för Sverige har ännu synts till..

I stället presenters nu en kravmaskin som bygger på manna från himlen. Nu kommer säkert Stefan Löfven invända mot min beskrivning med att ”det är klart att vi ska ha ett kraftfullt näringsliv” Men, Stefan Löfven, när man som regeringschef ska måla framtidens samhälle och det nya folkhemmet, så måste resurssidan ges en minst lika stor roll som alla samhällsproblem som kräver finansiering.

För Dig som är nyfiken ´på vad Stefan Löfven ville få in i Affärsplan Sverige, och som inte utnyttjar ovanstående länk, kan jag sammanfatta hans fem punkter – samarbete med näringslivet:

Här är planens fem punkter:

  1. Höj Sveriges kompetens till världsledande nivå
  2. Skapa jobb i växande och kunskapsintensiva företag
  3. Stäng rekryteringsgapet på arbetsmarknaden
  4. Sätt innovation i centrum
  5. Inse att allas framgång är Sveriges framgång

I Expressen-artikeln idag finns några exempel som jag inte vill nedlåta mig till att kommentera. Lösningen ligger inte i statliga regler för företagslöner. Inte heller ökade bankskatter eller förbud att läsa vid utländska elituniversitet.