Saab ger en nedslående bild av svensk forskning

I går lät Saabs teknologichef Pontus De Laval täckelset falla när han gav följande bild på Svenskt Näringslivs seminarium om den svenska högskolesektorns läge idag, ur ett Saab perspektiv:

  • Saab är ett av Sveriges största forskande och utvecklande företagen i Sverige med en årlig budget på hela 7,5 miljarder årligen
  • Försvarsforskningen, finansierad av staten, har minskat på några år från 2 miljarder till 600 miljoner
  • Det är fördelaktigare för Saab att förlägga sin forskningssamarbete utomlands än i Sverige, då kostnader blir är lägre (det offentliga engagemanget större där)
  • Två länder som Saab nu vänder sig till nu är Finland och Singapore
  • Det svenska försvaret har abdikerat på forskningsområdet (det grundläggande markförsvaret kräver alla resurser)
  • De svenska studenterna på högskolenivå har oftast sämre baskunskaper än studenter i andra länder (grundläggande matte t ex)
  • Dagens akademikers kunskaper är obsoleta efter 5 år (gäller teknik) Vilket gör behovet av fortbildning – livslångt lärande – helt avgörande för att bibehålla kompetensen

När man hör detta från ett av de svenska spetsföretagen, så blir man mörkrädd.

På seminariet frågade jag därför om Saab skulle komma in med en remiss-skrivelse som beskrev denna hemska verklighet som bolaget idag upplever i Sverige. Svaret var: Det har vi gjort flera gånger tidigare (utan resultat). Men Pontus DeLaval lovade att Saab skulle stå på sig.

Utredningen om den svenska högskolesektorns framtid, STRUT, som den kallar sig. Eller formellt ”Styr och resursutredningen”, SOU 2019:6 var seminariets utgångspunkt. En skuggutredning, med titeln ”En akademi för kunskapsekonomin” presenterades. Den ska jag nämna mer om i kommande bloggar. Svenskt Näringsliv har gjort den.

Den statliga utredningen, som skuggutredningen behandlar håller inte måttet, vill jag påpeka. Men omvärldens reaktioner på på utredningen ät alldeles för servil. Det var likadant när IVA diskuterade den för en tid sedan. Man vill inte säga det jag skrivit här, att utredningen STRUT får underkänt, trots att man tycker så. Det är Politiskt Korrekt att inte säga vad man egentligen tycker, för de politiska beslutsfattarna kan ju bli ledsna, och då kanske de kritiska rösterna inte blir accepterade i fortsättningen. Typiskt svenskt. Men bloggen kommer behandla STRUTEN framöver, lita på det..

Fotnott: Pontus de Laval, idag både Chief Technology Officer tillförordnad Chief Strategy Officer, och har en plats i koncernledningen som adjungerad medlem.

Annie Lööf, kan man samarbeta med sådana vänner?

”Naturligt att titta på kapitalskatterna” Det säger Finansminister Magdalena Andersson; i Svenska Dagbladet idag. Något som helt går emot Januariöverenskommelsen, bland annat punkt 3 i överenskommelsen där det står ”Bättre villkor för företagande och entreprenörer”

”Vi hade tidigare förslag på förändringar av 3:12-reglerna” sa finansministern i en intervju i Dagens Industri igår. Nu vill hon återkomma till den, vilket var en skärpning. I Januariöverenskommelsen står det både i punkt 3 och 16 att 3:12 reglerna ska förenklas. Vilket innebär att S-regeringens skärpning inte ska ske, utan mer lättnader.

Redan i söndags gick statsminister Stefan Löfven ut i både i TT och i Expressen och talade om höjda kapitalskatter. Också ett brott mot överenskommelsen.

Idag måste det vara obehagligt att vara centerpartist eller liberal och läsa Expressen. I en stor intervju på fyra helsidor, där Stefan Löfven i princip tar avstånd från samarbetet med C och L.  Vänsterpartiet är bättre att samarbeta med än C och L, enligt Löfven. Så här står det i Januari-överenskommelsen: ”Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandat-perioden.”

Idag ser vi att Centerparitets ekonomiskpolitisk talesperson Emil Källström uttalar sig i Dagens Industri. Han säger kort och gott:

  • 3:12-reglerna ska inte skärpas, utan förenklas
  • Det finns inte på kartan att företagsskatterna ska höjas
  • Skattetrycket ska sänkas (Har Annie Lööf också twittrat om)

I intervjun är Emil Källström tydlig, när han klart säger följande:

”För oss tjänar det här samarbetet bara sitt syfte så länge det levereras centerpolitik som gör Sverige mer liberalt och mer företagsamt och friare.”

Är det meningsfullt att fortsätta ett samarbete där ena parten, regeringen, inte vill följa och respektera det avtal man ingått för att få regera? Ett avtal som inte är mer än en månad.

Är det något som är negativt för landets näringsliv, företagare och entreprenörer, så är det den stora osäkerhet som detta storbråk skapar. Begriper inte de ansvarig politikerna detta?

Gyllenhammar ljuger igen

PG Gyllenhammar ljuger igen, något som tyvärr inte förvånar. För två år sedan var det SVT som gav honom utrymme i två program, där den korrekta informationen lyste starkt med sin frånvaro. Eller, om man så vill: Där fick han ljuga, även om en del av framställningen togs ned i programmet, så var det klart vilseledande.

De har slaktat hela Volvo, påstår Gyllenhammar. Nu i Expressen den 15 februari, på hela mitt- uppslaget. De klara lögnerna när det gäller Volvo först, sedan de felaktiga påståenden gentemot mig och Aktiespararna.

  • Gyllenhammar påstod att han startade Volvo Lastvagnar. Lögn.. Det startade redan 1928, och då var Gyllenhammar inte ens påtänkt.
  • Volvos Norge-avtal skulle ha varit värt 700 miljarder svenska kronor. Oljan. Också lögn. Det finns ingen beräkning som stödjer detta, utan är bara ett påstående. Lögn alltså..
  • Två av de tre hålen (30:2, 30:3 och 30:6) var helt tomma, det sistnämnda hade ”lite”. Volvo hade fått stå för hela investeringen, trots en andel, om det varit värt något, på endast 10 procent.
  • Bakom Aktiespararnas nej till Norge-avtalet stod Wallenbergarna. Lögn igen. Det var svårt att övertyga Marcus, ”Dodde”, Wallenberg. Ett av hans bolag ville säga ja till Norgeavtalet (Broströms)
  • Det ”slaktade Volvo” har idag en lastbilstillverkning som är världsledande. En personvagnstillverkning på 600.000 fordon. Gyllenhammar låg hela tiden på 300.000 – lyckades under alla år inte bättre

Det är trist att först Skavlan, sedan SVT och nu Expressen nedlåter sig att framföra dessa lögner, som vid minsta faktakontroll kan vederläggas. Lögner som vidarebefordras, utan kontroll, blir fake new.

Konsten att förstöra en nationalklenod – eller sagan om PG gyllenhammar, borde publiceringarna ha rubricerat sina berättelser.

Stefan Löfven underminerar Sveriges framtid – bryter avtal

Jag vet att det är hårda ord, men när något håller på att gå helt fel måste man säga ifrån, snabbt och med kraft. Särskilt när det gäller Sveriges framtid

Varför försämrar Statsminister Stefan Löfven den svenska framtiden? Förmodligen beror det på två ting. En okunskap parad med en strid om vänsterrösterna. Det jag åsyftar är Stefan Löfvens tal om att kapitalskatterna bör höjas. Det avgörande för ett gott näringslivsklimat är två ting:

  • Att regelverk och skatter är goda, så att entreprenörer och företagare känner det lätt och även meningsfullt att satsa på en ekonomisk verksamhet i landet
  • Att de villkor som gäller i landet är stabila över tid, att man inte behöver känna en osäkerhet om vad som gäller i morgon.

Forskningen på området stödjer mycket klart ovanstående två faktorer som avgörande för näringslivet. Det gäller då i första hand entreprenörer, de som avser starta verksamhet eller utvidga den. Däremot klarar sig de stora företagen mycket bättre i en osäker miljö än de mindre.

Så här sa Stefan Löfven till Expressen i söndags, den 17 februari:

Han (Löfven) säger att det inte är utformningen av skatterna på arbete som ökar skillnaderna, däremot skatterna på kapital.
– Jag anser att man kan göra mer där, ja

Att göra mer på kapitalskatte-området måste rimligen betyda en höjning, och där har vi arvsskatten, förmögenhetsskatten, fastighetsskatten och andra finansskatter. Det går stick i stäv med det regeringsprogram som Stefan Löfven förhandlat fram med Centern och Liberalerna. Där står följande som punkt 3 i Januariöverenskommelsen:

Bättre villkor för företagande och entreprenörer. Beskattningen av företag, i synnerhet växande små och medelstora företag, blir mer gynnsam. Arbetsgivaravgifter sänks. Förbättrade regler för personaloptioner och borttagen extraskatt på generationsskiften genomförs. RUT-avdraget breddas till fler tjänster. (min markering)

Stefan Löfvens utspel nu är en direkt brott mot denna Januariöverenskommelse. Jag utgår att Annie Lööf går ut och visar Stefan Löfven till rätta. Ska Januariöverenskommelsen vara så instabil att statsministern inom ett par veckor tar avstånd från den, så återstår väl inget annat än att säga upp den.

Främsta skälet till Stefan Löfvens agerande, talet om höjda kapitalskatter, beror på att han vill ”Mota Olle i grind”. Vänsterpartiet tar röster på vänsterkanten, och Daniel Suhonens rörelse inom SAP, ”Reformisterna”, är nog inte tillräckligt för att hålla kvar de många socialdemokrater som inte är bekväma med det liberala regeringsprogrammet.

Sedan förstår nog inte Löfven vilken skada han gör när han hotar med höjda kapitalskatter. För de företagare som berörs – de som i Januariöverenskommelsen utlovats bättre, inte sämre skatter – de skriver inte artiklar i media; ”Hotet om höjd kapitalskatt gör att jag flyttar utomlands”. De företagare som berörs, eller som tvekar på en satsning i Sverige, de är väldigt tysta. De försöker smyga ut, snarare än att göra det med braskande rubriker. Så var det när ett storföretag började flytta ut, Spotify. Först sa man ifrån, men sedan, när man inte fick gehör, gick flyttan till New York utan trumpeter och basuner.

Återigen: Nu får vi se om Annie Lööf rår på Stefan Löfven. Det borde inte vara svårt, när denne så uppenbart bryter mot ett för en månad sedan ingått avtal.

Kan man glömma bort 1000 mail? Ja, om man är en myndighet

För en vecka sedan avslöjade Dagens Nyheter att Pensionsmyndigheten inte tagit del av mail som skickats sedan maj 2009, åtta månader innan myndigheten bildades. Då lade man nämligen upp ett e-postlåda kallad info@pensionsmyndigheten.se. Avsikten var tydligen att den vägen få in handlingar från sökanden till tjänster på myndigheten, som formellt startade 2010.

Det verkar som om Pensionsmyndigheten kan ha missat arbetssökande, eftersom man kanske inte tog del av inkommande mail från arbetssökande.. Myndigheten undersöker nu om man missat uppgifter, bilagor till ansökningar och annan information, som kan ha gjort att sökande blivit lidande.

Men kontot har tydligen funnit kvar, och det har totalt inkommit 1000 mail, varav 600 verkar vara seriösa, rör pensioner eller myndigheten. Du som läser detta undrar hur kan sådant hända, saknar man kontinuitet eller bryr man sig inte? Jo, så är det när myndighetens personal i huvudsak består av 9-5-människor.

I tisdags kom DN tillbaka till de 1000 borttappade emailen på Pensionsmyndigheten. tidningen berättade att Justitieombudsmannen, JO, nu ska granska Pensionsmyndigheten. Men då visar det sig följande:

En medarbetare på JO undersökte den egna myndigheten den 6 februari, dagen efter DN:s avslöjande om Pensionsmyndigheten. Vad hittade han? Jo, att JO också har en obevakad e-postlåda, som ingen brytt sig om. Den skapades år 2012, så den har varit i funktion kortare tid, man har alltså 7 år gamla email, som ingen har tagit del av eller behandlat. Och de är många fler än på Pensionsmyndigheten

Det rör sig om totalt 2.400 mail som handlar om pågående JO-ärenden. Bara förra året kom det in 300 mail som JO således har struntat i. Vad säger då Chefs-JO Elisabeth Rynning? JO:

  • ”jättetråkigt”
  • ”allvarligt”
  • ”inte roligt”

Givetvis borde tjänsteansvar finnas (det togs bort för många år sedan) och chefen, som har ansvar, borde självmant ha slutat. Misskötsel, oförmåga eller nonchalans?

JO:s egen stora försumlighet har myndigheten nu anmält till Datainspektionen. Men ansvaret?

Denna nyhet har Dagens Nyheter redovisat, men sådan här misskötsel verkar vara norm. För vad jag kunnat se har andra media inte tagit upp den exempellösa misskötseln. De konstaterar kanske bara som Chefs-JO, ”det är inte roligt”, men allt kan ju inte vara roligt….

Annie Lööf håller stilen, och Stefan Löfven får hänga med

När Jan Björklund kastar in handduken får alla liberala medborgare ställa sitt hopp till Annie Lööf. Hon lät sig intervjuas i Dagens Industri igår. Den intervjun är viktig och behöver läsas. Inledningsvis vill jag för egen del säga att jag tycker att Annie Lööf och Jan Björklund gjorde fel som satsade på en S-regering, men… Nu är vi där, jag har sagt det tidigare, och då får vi som vill Sveriges bästa gilla läget.

Faktum är att Stefan Löfven i efterhand kan komma att jämställas med Richard Nixon, som gjorde upp med Kina. Kanske bli det den f d fackbasen som ändrar på turordningsregler och inför en låglönetrappa.

Även om mycket tjuv och rackarspel är möjligt i politiken, särskilt när man har regeringsmakten, så måste vi ändå tro på ett givet löfte. Så statsminister Stefan Löfven bör få tilltro till sina löften i 73-listan till dess att motsatsen bevisats. I den här korta intervjun säger Löfven att Januariöverenskommelsen ”binder” alla fyra partier i de frågor som man har avtalat om.

Så åter till Annie Lööf och hennes intervju i Dagens Industri igår. Några viktiga citat:

“Vänstersvängen är nu avbruten och Socialdemokraterna måste genomföra liberal politik som är bra för Sverige och det svenska näringslivet”

“Det här är unikt i svensk politik att Socialdemokraterna går med på så kraftfulla reformer”

“Att de skulle gå med på att ta bort värnskatten, sänka marginalskatter, att förändra arbetsrätten och göra om Arbetsförmedlingen i grunden, det kunde inte så många tro för bara ett halvår sedan.”

“Skattereformens syfte är att sänka det totala skattetrycket”

“Det här är ett avtal mellan partierna och Socialdemokraterna har skrivit under på att de här punkterna ska genomföras”


En del säger att C och L inte har något att sätta emot regeringen. Det tror jag att Stefan Löfven är klar över att de kan. En bruten Januari-överenskommelse kan leda till en misstroende-votering med hjälp av M, KD och SD. Det har skett två gånger under hösten 2018. Givetvis kommer C och L inte prata om detta utåt förrän det är aktuellt. Men, Stefan Löfven är ingen dumsnut. Han förstår, vilket tar sig uttryck i att han svartmålar SD på ett sätt som underblåser hat.Något som SD:s drygt en miljon väljare inte kan vara särskilt bekväma med. Det är tur att deras partiledare är så återhållsam med orden.

Hur fungerar Sverige egentligen?

Det börjar nästan bli tjatigt att säga att den svenska administrationen inte fungerar särskilt väl. I 100-tals blogginlägg har jag påpekat detta. Och väldigt tråkigt. Nu kom i fredags en rapport om brandkatastrofen i somras. Skogsbrandutredningen redovisade sitt betänkande.

Utredaren Lars-Åke Björklund lämnade då över utredningen, Skogsbränderna sommaren 2018, till inrikesminister Mikael Damberg. Utredningen är mycket kritisk. Den säger att Sverige inte är rustat för denna typ av händelser, som stora bränder utgör. Utredaren konstaterar vidare att de förslag till åtgärder som utredningen efter storbranden 2014 föreslog inte genomförts. En hårdare kritik får man leta efter, även om ordvalet är diplomatiskt.

Vem har ansvar för att åtgärder inte genomförts under de fyra år som gått efter Västmanland-branden? Svaret: Regeringen.

Men tro inte att den otillräckliga beredskapen inför stora bränder är unik, den är i stället en indikation på av hur det tyvärr ser ut på många håll i vårt till synes välordnade land. Och jag säger det ingen: Tråkigt att behöva skriva om detta, men skälet är att de ansvariga politikerna inte går från ord till handling. Alla de problem vi har i samhället säger politikerna att de åtgärdar, att det ska bli så bra. Men, det blir inte så. Tänk om vi utnyttjat vår potential i stället för att bara prata…!

Det kan finnas anledning att göra en kort-lista på sådant som inte fungerar i Sverige:

Men allvarligast är att Regeringskansliet fungerar lika dåligt. Det är delvis därför som alla ovanstående områden fungerar dåligt. Men, till sist är det Regeringen som har ansvaret. Med andra ord de ansvariga politikerna. Men, det är inte bara den gamla regeringen Löfven I som är ansvarigt, utan samtliga regeringar sedan minst två decennier bakåt. Förmodligen gäller denna oförmåga ännu längre bak, men jag har inte följt läget nära förrän i slutet på 1990-talet.

Vår nygamle statsminister Stefan Löfven vet om problemen med regeringskansliet, men ville inte göra något åt det under sin första regeringsperiod. Undrar om han nu är beredd att vidta de radikala åtgärder som krävs för att få rätsida på Regeringskansliet? Han bör börja med att ta över ansvaret för administrationen från Förvaltningsavdelningen. Så att regeringen blir herre i eget hus. Sedan måste ett antal driftiga personer engageras och strukturera om regeringskansliet och kompetens-anställa medarbetare. Och regeringen som internt förhandlingsmaskineri bör förändras till en samarbetsorganisation.

Tänk om Sverige utnyttjade sin potential! Då hade vi kunnat ha en väsentligt högre levnadsstandard, och sluppit fattigpensionärer och andra missgynnade grupper. Och sjukvården hade fungerat som den skulle.

Så sprack den svenska varbölden

Och vi visste inte ens att det var en varböld.

Det var när Jan Björklund helt plötsligt trädde fram för några dagar sedan och deklarerade: Jag slutar, tar inte mitt ansvar för att driva igenom Januari-överenskommelsen. Det får andra göra. Det fick med en gång effekten att Liberalens ekonomisk-politiske talesperson, Mats Persson, hoppar av sin post. Och flera av partiledarkandidaterna tillhör den falang som vill ha en Alliansregering, och då blir det svårt att med entusiasm driva på alla de 73 punkterna i överenskommelsen med S och MP. Då faller hela ansvaret på Annie Lööf, ett annat parti.

När Januari-överenskommelsen hade ingåtts var det min bedömning att vi måste gilla läget. Men, nu undrar jag om det är realistiskt. Det är som när Fredrik Reinfeldt försvann på valnatten i september 2014, och lämnade det Moderata skeppet åt sitt öde. Trots att han som partiledare var ansvarig för vad som hänt (han satsade inte på framtiden, vilket gjorde att hans närmaste man lämnade honom ett år före valet).

Nu är det två partiledare som har ansvar för Januari-överenskommelsen, men en har redan kastat in handduken. Nog hade det varit rimligt att Jan Björklund hade stannat åtminstone i två år, och sett till att alla de viktiga pusselbitarna för en liberal politik hade genomförts? Inte minst hela den utredningskarusell som nu startar kräver att talföra och handlingskraftiga partiledare på den borgerliga sidan är på hugget.

Det hela började för exakt två år sedan. Då hade Allianspartiernas partiledare diskuterat att inför det kommande valet, 2018, acceptera att Sverigedemokraterna skulle få sin rättmätiga del i utskotten och därmed i riksdagsarbetet. Bakom detta låg säkert att man inte tyckte det var demokratiskt att frysa ut ett parti, och att en sådan fortsatt attityd enbart gynnande SD. Frågan skulle dock först diskuteras med Socialdemokraterna, så att partierna i riksdagen var överens, och inte kunde falla varandra i ryggen.

I stället för att förankra utskottsfrågan med S, och kanske också budgetprocessen i riksdagen, så man inte fick fler avhopp därifrån framöver, så gick Anna Kindberg Batra ut offentligt och välkomnade SD i utskotten efter nästa val. Då såg S sin chans, och Anders Ygeman var inte sen att nappa, menade att Alliansen ställde upp för ett brunt parti, med fascistiska rötter.. Vilket fick Liberalerna och Centern att reagera emot Moderaterna, för att rädda sitt eget skinn.

Inför och efter valet har Stefan Löfven skickligt utnyttjat rädslan i Alliansen för att bli sammankopplade med Sverigedemokraterna. Detta är skälet till dagens situation. Hade alla fyra Allianspartier stått fast inbördes, och gentemot Stefan Löfven, sa hade han tvingats acceptera att träffa en överenskommelse om att stödja en Alliansregering. För annars hade Löfven varit tvungen att ta hjälp av SD för att stoppa Ulf Kristersson, med Annie Lööf som vice statsminister och ansvarig för Statsrådsberedningen. (En sådan regering hade SD nog röstat emot.)

S hade då kunnat ingå ett långsiktigt avtal med Alliansen om viktiga sakfrågor där man ville utveckla en socialdemokratisk politik. Sannolikt hade man då fått in mer av sin egen politik än nu, när man måste köpa sin regeringsplats av två liberala partier. Då hade S också undgått att få ett uppror internt, som Reformisterna med marxisten Daniel Suhonen i spetsen och en LO-ordförande som bjuder in de fd kommunisterna till samarbete.

Även om S genom ett sådant här upplägg blivit ”stödparti” till Alliansen, så hade vettiga samtal kunnat föras med Sverigedemokraterna. Samtal där man får fram uppfattningar i sakfrågor innebär inte att man också ger efter på demokratiska värderingar. Kanske visar det sig att SD i många sakfrågor är beredda att medverka till reformer som behövs. Även om upplägget ovan inte krävt en sådan dialog. Min tro är emellertid att det alltid är bättre att ha en dialog, än att isolera. Det är den hållningen som Sverige haft i internationella konflikter, och varför skulle dessa principer inte fungera hemmavid?

Den spräckta varbölden kommer säkert påverka utvecklingen framöver, och vi får se om vi kan fortsätta gilla läget.

Kärnkraften behöver öka 250% fram till 2050, enligt IPCC

Att förneka fakta imponerar inte. Den 9 januari bloggade jag om ”Kan IPCC ha fel om kärnkraften?”. Som jag anade kommenterade en av Sveriges främsta miljödebattörer, den gode vännen, Anders Wijkman, mitt inlägg. Han bestred inte IPCC:s rekommendation där och då, den 12 januari. I stället ville han mena att det var omöjligt att bygga tillräckligt säkra kärnkraftverk och att kostnaden är för hög.

Men en vecka senare träffade jag Anders Wijkman på Arlanda, vi var både på väg med flyg……. Då invände han och påstod att IPCC inte rekommenderat kärnkraft för att klara miljön. Han hävdade t o m att han läst rapporterna,,och att han därför bestämt visste att jag hade fel. Då tog det hus i h-vete i mig. Har jag läst så fel, som alltid är noggrann med källorna? Detta måste klaras ut. Fake news är ingen bra grund att stå på.

Det gjorde att jag nu gått till botten med fakta. Gått igenom IPCC:s rapporter och scenarios. Faktum är att i ett avgörande scenario så kommer IPCC fram till att kärnkraften behöver byggas ut 250 procent. Här är rapporten ”Mitigation Pathways Compatible with 1.5°C
in the Context of Sustainable Development
, Faktum är att synpunkterna på kärnkraftsutbyggnaden kommer fram i många andra delar också i de många 1000 siodor av rapporter somIPCC publicerat.

Tror Du mig inte. Använd länkarna! Det gäller också alla de journalister som inte uppmärksammat förslagen och prognoserna

En tidigare kärnkraftmotståndare, professor Per Kågeson, som säkert många kommer ihåg för sitt starka engagemang, har ändrat sig. Han anser att vi bör bygga fler kärnkraftverk.. Ta gärna del!

Alla fakta Du behöver, och mer därtill, hittar Du på hemsidor och rapporter som är lätta att komma till:

Den som i fortsättningen ifrågasätter min uppgifter om IPCC:s rekommendationer om kraftig utbyggnad av kärnkraften vill jag hänvisa till ovanstående rapporter. Läs, så ser Du att det jag skrivit är korrekt!

Vill Du få ett av världens toppuniversitets bedömningar av kärnkraften, så kan jag rekommendera MIT, som gjort en hel räcka studier. men här är den kanske mest intressanta, men kort; The Future of Nuclear Energy in a Carbon-Constrained World

LO-basen saboterar för partiledaren, Stefan Löfven

I morgon, torsdag, har LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson bjudit in Vänster ledare Jonas Sjöstedt till LO:s styrelsemöte. Detta är samme LO-ordförande som den 19 januari givit partiordföranden Stefan Löfven klartecken att ingå Januari-överenskommelsen. JÖK, med Centern och Liberalerna. Thorwaldsson ingår i SAP:s Verkställande utskott, som fattade beslutet, utan reservation.

Nu säger Karl-Petter Thorwaldsson att överenskommelsen är en ”geggamoja” enligt Expressen. Uppgörelsen enligt Thorwaldsson:

  • Gynnar inte LO:s medlemmar
  • LO-toppen kräver därför en ändring

Om Stefan Löfven ska behålla förtroendet, både gentemot Centerpartiet och Liberalerna, men också gentemot svenska folket, så måste han återföra LO-basen till ordningen. Har man varit med om att träffa en uppgörelse, så måste man stå för den. Lagt kort ligger. Annars skulle C och L helt plötsligt säga nej till de extra semesterdagarna, och resultatet blir att hela havet stormar. Ministrar som Ylva Johansson och Ibrahim Baylan har stått upp för JÖK.

Nu säger Karl-Petter Thorwaldsson att han tycker Reformisterna, med marxisten och Katalys-chefen Daniel Suhonen i spetsen, är ett föredöme. De vill inte bara stoppa stora delar av Januariöverenskommelsen, utan driva en rakt motsatt politik – en kraftig vänstersväng, en socialistisk politik, som kräver:

  • Inför en ny fastighetsskatt
  • Inför en förmögenhetsbeskattning
  • Inför arvs– och gåvoskatt
  • Strama åt de så kallade 3:12-reglerna.
  • Avskaffa den liberala bostadssektorn som Sverige har (Vilken planet bor man på?)
  • Förkorta den lagstiftade arbetsveckan från 40 till 35 timmar.
  • stoppa privata företag i välfärden.
  • Etablera en statlig investeringsbank

Det är ett program som tävlar med Vänsterpartiet att socialisera Sverige. Och i uttalanden från Socialdemokraternas partisekreterare, så välkomnar partiet detta. Då frågar jag mig: Vilken politik vill S föra? Den politik man kommit överens med Centern och Liberalerna, eller något annat?

Det ska bli intressant att höra vad Annie Lööf och Jan Björklund har att säga om att en ledande socialdemokrat, som varit med och ingått Januari-överenskommelsen nu desavouerar denna.

PS. Man tycker det vore en stor nyhet för LO att tala om för medlemmar och omvärlden att man inviterat Vänsterpartiledaren till LO:s styrelsemöte i morgon, på torsdagen, men inte. Inte ett ord på hemsidan. Varför?