Det strikta företrädaransvaret är det få som vet vad det är

De i Sverige som vet vad det strikta företrädaransvaret är i vårt land är kan nog få-räknade. Det är framförallt de framgångsrika företagare, som skulle kunna göra stora insatser i mindre och medelstora företags styrelser. Dessa duktiga företagare väljer nämligen att vänligt med bestämt tacka nej till att sitta i styrelser i dessa bolag. Skälet är att för skatter har varje  styrelseledamot ett strikt ansvar. En enda dags försening med skatteinbetalningen och Skatteverket kan be vem som helst i styrelsen att träda in och betala. Detta lär drabba 1000 styrelseledamöter årligen. (Siffran något osäker)

Sverige är ensamt om att ha detta strikta ansvar för skattebetalningar. Andra länder har det inte. Däremot kan det finnas andra påföljder vid uppenbar misskötsel, även för styrelseledamöter. Från näringslivshåll har förts fram kritik emot situationen i Sverige, och att den dels är orimlig i sig, dels att den stänger ute de företagsledare eller investerare som skulle kunna gå in och hjälpa till mindre företags styrelser. Men tyvärr har politikerna inte reagerat, och de flesta politiker vet inte ens om hur situationen är, har jag noterat.

Så här reagerar en framgångsrik företagsledare som dessutom är välbeställd: ”Aldrig i himmelens namn sätter jag mig i en styrelse” (gäller mindre företag) Och min bedömning är att det är tusentals andra som resonerar på samma sätt. en som sagt detta offentligt är Rune Andersson, Mellby Gård. Är det för mycket begärt att politiker tar del, lär sig hur det är, och sedan snabbt fattar beslut om de också tycker att systemet är totalt felaktigt?

Den utomordentliga Entreprenörskapsutredningen (som alla borde läsa). Det finns också en juridisk del, som tar upp alla juridiska detaljer, och som Du knappast behöver läsa.

En utredning om företrädaransvaret borde tillsättas menar Entreprenörskapsutredningen. Min fråga är: Varför en utredning, har vi råd att vänta i åratal innan en total orimlighet justeras? Detta kan ske med mycket små penseldrag, där Skatteverket inte får behålla sin gräddfil. Sedan kan företrädaransvaret i övrigt kanske utredas, men helst då tillsammans med konkurser och företagsrekonstruktioner, som utredningen tar upp.

 

OECD har redan talat om för Sverige vad som behöver göras, men …

Redan förra året – 2015 – talade OECD om vad som brådskande måste göras för att få rätsida på det svenska skolsystemet. Studien var beställd av den svenska regeringen. Men det är inte mycket som blivit gjort, vad man kan läsa sig till. Se den 185 sidor långa utredningen.

Som alla vet har Sverige i skolkvalitet. Men alla känner kanske inte till att av 34 OECD-länder kom Sverige i mattematik på 28 plats. Och ett snäpp bättre i läsförståelse och vetenskap, på 27 plats.

Skoldisciplinen har kraftigt försämrats, och elever i Sverige anländer för sent till lektionerna i större utsträckning än i något annat OECD-land. Just detta med disciplin tycks vara något heligt i Sverige, för när jag skrev om detta i maj månad, så reagerade Anna Ekström, då Skolverket, mot att det skulle vara så stort problem, och att frågan hade åtgärdats. Men så är inte fallet. Tyvärr.

Trots att lärarna i Sverige tydligen trivs på sitt jobb, så upplever bara 5 procent av dem att samhället värderar högskolelärarna. Pedagogiken har dock kommit i fokus genom enskilda lärares agerande.

Och så har vi läraren som inte orkade stanna kvar och undervisa, pga disciplinen .

OECD-chefen som leder allt arbete med att utvärdera Världens skolor bloggade för länge sedan om Sverige. Läs och begrunda!

Det finns anledning återkomma. I morgon, klockan 11.00, publiceras PISA:s nya studie 2016, och länken är här.

 

It´s the Government, stupid

Regelverket för de asylsökande och invandrare är fortsatt under isen enligt Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg. Det framgår av en intervju i Dagens Nyheter igår. Och det finns ingen annan att skylla på än regeringen, den nuvarande och den tidigare. Som inte sett till att vi fått ett regelverk som är vettigt och fungerande.

Men kritiken mot de ansvariga, regeringen, är så inlindad att den inte kommer fram. Upp med rösten! Och agera, Mikael Sjöberg. Skriv ett brev till regeringen, direkt till statsministern, och berätta hur det är, och ställ krav. Detta är en viktig del av landets framtid, att vi kan ta hand om nyanlända och integrera dem.

För ett år sedan beslöt regeringen, den 5 november 2015, att tillsätta en snabbutredning om asyl-mottagandet. Utredare blev landshövdingen i Göteborg Lars bäckström, en rekorderlig man (född i Uddevalla).Han – eller snarare snabbutredningen – fick 2 år på sig. Helt ofattbart. Utredningen har fått namnet ”Mottagarutredningen” med ett sekretariat på fyra personer. Direktiven på 13 sidor finns här.

Uppgiften är att föreslå ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. En delrapport i januari 2017 och slutrapport i oktober 2017. Sedan är det remiss och behandling i regering och sedan riskdagen. Så 3 år efter att behovet av mottagandet av flyktingar blev akut kan vi få ett system på plats. (Det ska genomförs också, vilket kan ta en viss tid också). Detta är ”Det Svenska Lallandet.

Vad föreslår då Arbetsförmedlingens Generaldirektör Mikael Sjöberg? Jo i korthet:

  • Förenkla lönestödet så att arbetsgivarna förstår (tre nivåer)
  • Gör stödet flexibelt, så att det kan användas
  • Utred inte detta som regeringen själv kan fatta beslut om (men som nu lagts i utredning)
  • Inför lägre minimilöner, så att okvalificerade kan få jobb (facken kan inte säga nej till allt)

Har Du DN kvar från igår, så läs intervju och kommentarer, sidorna 20 – 21. Annars här.

Hur bedrövligt regelverket för flyktingar är, som verkligen fått jobb, kan Du se i gårdagens SvD, Tove Lifvendahls ledare.

Idag kom Svenskt Näringsliv med ytterligare en hårresande historia, där Sverige tycks göra allt för att flyktingar inte ska få arbeta och stanna i Sverige. Läs den om Du vill bli riktigt förbannad i helgen.

Har inga lärdomar dragits av löntagarfonderna?

Det verkar inte som om regeringen förstått vilken effekt den sk Välfärdsutredningen kan få. Skulle den genomföras som Ilmar Reepalu föreslagit riskerar vi att få en reaktion från näringslivet motsvarande den som löntagarfonds-förslaget på sin tid frammanade. Vilket innebar att näringslivet under ett par decennier förlorade tilltron till socialdemokratin. De som var med på den tiden, som började med Rudolf Meidner 1975, kan berätta för dagens politiker.

I onsdagens Dagens Industri gav Peje Emilsson, som driver Kunskapsskolan, en drastisk bild av vad Reepalus förslag skulle innebära och hur många som drabbas. Men det stannar inte där, påpekar Emilsson, och jag tror han har rätt. För smittoeffekten på andra verksamheter kan inte uteslutas. Varför ska byggarna ha vinster när de bygger bort bostadsbristen? Och ska de kunna tjäna pengar på ett sjukhusbygge?

Ett skäl till at allmänheten tycks reagera på vinster i välfärden är att de tror att den är 400 procent högre än vad den verkligen är. Det visar en studie som Entreprenörskaps-forum gjorde förra året. Fler studier borde göras för att se hur människor reagerar på normala och relevanta vinstnivåer. Men också väg in valfriheten och etableringsrätten. Men ännu har jag inte sett någon studie som går på djupet och ger perspektiven.

Sedan tycker jag att Peje Emilsson visar tydligt vilken ansträngning man gjort för att utveckla sin skolverksamhet i artikeln i DI. De fem första åren gick med 103 miljoner i förlust. Idag har man vänt på detta, med 36 skolor och drygt 12.000 elever. Och vinsten på en omsättning av 1028 miljoner är drygt 40 miljoner. Och skulle Reepalus förslag appliceras på Kunskapsskolan hade man fått räkna 39 av vinstmiljonerna som övervinster och 2 miljoner hade man fått behålla. En vinstmarginal på 20 öre per 100-lapp.

Nu sägs att Socialdemokraterna vill ha vinstfrågan som ett draglok i valrörelsen, väl medveten om att förslaget inte går igenom. Därigenom också hålla Vänstern på gott humör. Men det är en lek med elden. För vad händer om de svenska företagarna reagerar som mot löntagarna? Inte blir det någon bra utveckling i Sverige då. Och därtill kommer att inte minst i välfärdssektorn behövs innovativa lösningar för att klara av vård- och utbildningstrycket. Och räknar Stefan Löfven med blocköverskridande lösningar är en sådan här konflikt inte alls särskilt välkommen.

 

 

Uppfinn inte hjulet på nytt, men se hur det fungerar

Rubriken låter säkert lite underlig, men gäller Estland, vårt grannland, som är världsledare i digitalisering. Där har mer än 96 procent av den vuxna befolkningen e-legitimation. Nu har landet installerat ett e-Estonia Showroom.

Detta e-Estonia Showroom är både en briefing center för executives, både från privat och offentlig sektor. Men det är också en form av innovation hub (samlingsplats). Sveriges handelsminister Ann Linde besöker centret idag. Under de två gågna åren har centrat tagit emot toppdelegationer från 120 länder med totalt 10.000 besökare.

e-Estonia Showroom introducerar besökarna till de mekanismer som fungerar i ett digitalt samhälle. Ger en bild av de viktiga utmaningarna och beskriver digitaliseringens infrastruktur. E-lösningar och e-service liksom hur ITC-industrin utnyttjas finns också beskrivet. Allt utgår från en holistisk ansats, som beskriver G2G, B2G och B2B. Showrummet drivs i samverkan mellan offentlig sektor och den privata.

På sin hemsida ger Estland, som är en stjärna på den digitala himlen,  en intressant och över tygande bild av de 5 myterna om digitaliseringen:

  1. Det digitala samhället är dyrt, vi har inte pengarna
  2. Big Broother ser Dig, vi litar inte på den offentliga dektorn
  3. Vi är för stora, bara små länder kan bli gigitala
  4. Det digitala samhället är för komplicerat för vår hjärna
  5. Vi kan inte gör det själva

Svaren på – eller bemötandet av – dessa 5 myter finner Du här

e-EStonia Showrooms hemsida är väl värd att botanisera på. Det ger en förnämlig bild av digitaliseringen, och är samtidigt lättillgänglig.Se bara på digitaliseringens 25 områden, som beör alla medborgare. Enkelt och självklart. Allt detta bör vi använda oss av och utveckla i Sverige. Och vi behöver inte skämmas för att estland varit före.

 

t

De stora ambitionernas proposition

Den nya Forskningspropositionen är verkligen de stora ambitionernas proposition. Men med otillräckliga strukturgrepp och för små resurser. Det finns faktiskt en risk att Sverige framöver blir en akademisk lanthandel. Med hela 48 universitet och forskning överallt. Och där universiteten inte konkurrensutsätts, inaveln fortsätter och med bristande internationell uppkoppling. Men som sagt: Helene Hellmark Knutssons ambitioner är det inget fel på.

Det har tagit Sverige drygt 15 år på skolans område att lyssna på OECD. Nu har PISA-studierna tagits på allvar. 2015 gjorde OECD gjort en särskild studie om den svenska skolan, som Sverige beställde. Den har politikerna delvis tagit till sig. En ny PISA-studie kommer om en vecka, den 6 december.

Redan 2012 bad Sverige OECD göra en analys av Sveriges innovations-  och forskningssystem. Den brydde man sig inte om. I stället fick OECD ett nytt uppdrag av den nuvarande regeringen, inför den nu framlagda forskningspropositionen. Uppdraget gavs våren 2015. Preliminärt resultat redovisade OECD i november förra året. Slutrapporten fick regeringen i februari i år.  Men den lyser helt med sin frånvaro i den nya forsknings-propositionen.

Helene Hellmark Knutsson presenterade forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” på IVA i går kväll. Den kan ses här på video, men observera att seminariet börjar först efter 15 minuter (på denna version). Där visar Hellmark Knutsson att Sverige tappat sin ledning när det gäller kvalitet i forskningen, vi ligger på 7e plats. (Finns lista på de sex länder som ligger före). Och det är 8 andra länder på väg ikapp Sverige. (Finns en lista på dessa länder också).

OECD överlämnade sin studie ”OECD Review of Innovation Policy Sweden 2016” i februari i år. I förordet säger OECD att man fått i uppdrag att ge underlag för 2016 års forskningsproposition. Och ger en detaljerad bakgrund till sitt uppdrag för den svenska regeringen. Sedan följer nästan 180 sidor som allt är relevant för forskningspropositionen.

Men den svenska forskningspropositionen låtsas som om det regnar, nämner inte OECD:s uppdrag med den analys och de rekommendationer regeringen på egen begäran fått. Detta är mer än märkligt. Det är skämmigt. Varför lägger regeringen ned miljoner på en OECD-utredning, som man sedan struntar i? Om nu OECD har fel analys och ger Sverige fel rekommendationer, så borde regeringen redovisa förslagen och tala om varför man inte alls vill gå OECD:s väg.

OECD:s rekommendationer till Sverige

OECD: Hela det svenska  forsknings- och innovationssystemet behöver förändras

OECD: Länka samman forskning och innovation

OECD rekommenderar stora reformer av våra universitet

OECD:s vägledande principer för Sverige

Det finns anledning att återkomma till Forskningspropositionen framöver.

Äntligen som Fylking sa; En bra rapport om integrationen

Nu har jag helgläsningen räddad åt Dig. Entreprenörskapsforums nya rapport ””Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap”, som presenterades igår. Som alla på scen, som hunnit läsa rapporten, sa var intressant. ”Otroligt intressant” för att citera Jonas Milton, Validerings-delegationens ordförande (och han om någon borde veta vad han talar om).

Sverige har tagit emot mest flyktingar per capita av alla OECD-länder. Trots detta är vi sämst, ja sämst, på integration (man trodde att det fanns en läroprocess när man har så många att öva sig på. Och att skalfördelarna borde ha tagits tillvara). Rapporten analyserar vad som kan göras för att förbättra den ekonomiska integrationen av immigranter. En kortare rapportversion finns som en Policysammanfattning, som här kan laddas ned.

Författarna analyserar fyra sätt att nå målet:

  • Utbildning
  • Lägre minimilöner och ökad inkomstspridning
  • Anställningsstöd eller någon form av subvention
  • Entreprenörskap

I rapporten kan Du läsa både analyser och slutsatser. Men jag vill fånga upp några godbitar från seminariet. Bästa frågan kom från en äldre dam i publiken:

”Varför är processen så långsam från svensk sida? Immigranterna borde bli behandlade direkt”

Dan Olofsson:

”Placera inte flyktingarna bakom en fjälltopp i Gällivare. Borde finnas anläggningar där jobben finns”

Vuxenutbildningen är avgörande. Och inför ett lärlingssystem. Boel Godner, Södertälje

”Inför låga ingångslöner under en begränsad tid. Det krävs större lönespridning om vi menar allvar med talet om hög sysselsättning” professor Lars Calmfors (som inte kan beskyllas för att vara populist)

Om flyktingen jobbar minst fyra månader, så får han en andra chans att få uppehållstillstånd. Men om han provar på att vara entreprenör, startar ett företag, så utvisas han. Anna Bünger, Tillväxtverket

Sverige ger sämst utbildningspremie av alla OECD-länder. Det lönar sig inte att utbilda sig. Professor Johan Eklund

Bemanningsföretagen är lösningen på att få flyktingar i arbete. Arbetsförmedlingen funkar inte. Alla som yttrade sig i denna fråga.

Det är ingen Quick Fix löser immigration och integration. Allt måste till och fungera bättre än idag. Alla

Min egen tolkning av allt som kom fram på seminariet: Det saknas ett verkligt ”Djävlar Anamma

Svenska modellen klarar inte integrationen” var rubriken på rapportförfattarnas artikel i Svenska Dagbladet igår.

 

Innovationsrådet med fokus på digitaliseringen

Det händer mycket på innovationsområdet nu. Innovation betyder framtid, så det är viktiga frågor vi talar om. I förra veckan var det OECD och i morgon kommer regeringens forskningspolitiska proposition samtidigt som det Nationella Innovationsrådet möts, under Statsminister Stefan Löfvens ledning.

Vad ska då Innovationsrådet behandla? Jo, om man får tro det ansvariga statsrådet,Helene Hellmark Knutsson, som just gått ut med en pressrelease: ”Vid Innovationsrådets möte den 24 november 2016 står rymden i fokus.”  Snart kommer Mikael Damberg med ett pressmeddelande; Fokus på Innovationsrådet blir ”De Strategiska Samverkansområdena” (De är fem till antalet)

Sedan kommer ett annat statsråd, Peter Eriksson tillsammans med civilminister Ardalan Shekarabi med uppgiften: ”Fokus på Innovationsrådet blir Digitaliseringen”.

Det är bra att de tre ämnena kommer upp på Innovationsrådets program. Och att alla statsråden tycker och tror att deras ämne är i fokus. Nu lär det vara digitaliseringen som är huvudämnet, men där kommer de andra områdena också väl in. Allt berörs idag av digitaliseringen.

Mer än 5.000 Rot-företag har lagts ned på ett år

De mycket anmärkningsvärda siffrorna har sammanställts av Företagarna i en översikt. Siffrorna är hämtade från Skatteverket, så de borde vara korrekta. Rot-verksamheten. Vad betyder detta i siffror? Jo, att 5.391 företag lagts ned sedan oktober 2015. Antalet köpare har minskat med 20%. Hur många sysselsatta som försvunnit framgår inte, men det måste vara minst samma antal som företag, om dessa varit enmansföretag. Hade de i genomsnitt varit bröd-föda för 3 eller 5 personer är det bara att använda multiplikations-tabellen.

Byggnadsarbetaren, en LO-tidskrift, ger en intressant och problemorienterad bild av Rot-jobben. Som inte kan sägas vara präglad av en negativ inställning till den nuvarande regeringen per seUppskattningen är att cirka 25.000 vita jobb skapats genom Rot, menade Byggnadsarbetaren 2015. Nu försvinner minst en femtedel av dessa, enligt företagarnas analys, byggd på Skatteverkets statistik.

Skälet till Rot-företagens minskning är den kraftiga reduktion som skett i avdraget för Rot, från tidigare 50 procent till nu 30% bara. Det är intressant att Stefan Löfven i valdebatten 2014 tillrättavisade liberalerna ledare Jan Björklund : ”Prata inte emot Rot-avdraget”. Löfven hade nämligen lovat behålla Rot-avdragen och det gisslades han, när Rut skulle försämras. Hur kan Löfven nu gå emot sig själv? frågar vän av ordning.

Här finns en länk till seminariet, som finns på video (1.5 timmar).

Det finns en tidning som uppmärksammat den allvarliga utvecklingen, Dagens Industri i går. ”Lägre rot och rut krossar småföretag”. Läs och begrunda.

Hur stämmer den här utvecklingen med att Sverige ska utvecklas med fler och växande företag. Och med Europas lägsta arbetslöshet? Samt med givna löften?

Vinster i välfärden med Ilmar Reepalu

SNS hade påpassligt idag ett seminarium med Ilmar Reepalu., som presenterade Välfärdsutredningens förslag. Med tre opponenter samt en fullsatt lokal, som alla tycktes tillhöra opponenterna också. Men så var det nog inte riktigt, men nästan. De delar av utredningens sekretariat som var där har förmodligen en positiv uppfattning av utredningen, men till och med experter som arbetat för utredningen tar ju avstånd, så man kan inte vara säker. ”Ordning och reda i välfärden är titeln på utredningen, på 851 sidor.

Reepalu avfärdade på SNS-seminariet kvalitetskrav, som alternativ till vinsttak, för detta kräver ”för stora administrativa kostnader”. Detta samtidigt som utredningen nu håller på med sitt andra delbetänkande, som just ska behandla kvaliteten. Detta går inte ihop. Nästa betänkande om kvaliteten på välfärdstjänsterna baseras på ett tilläggsdirektiv efter kraft från riksdagen.

Vad Ilmar Reepalu vidare sade, för att motivera vinsttaket, var att avkastningen på kapitalet i välfärdsbolagen är för hög, övervinster. Men vad han inte noterar eller förstår är att dessa tjänsteföretag har så lite kapital, ibland negativt, att avkastningen blir astronomisk.

Tillståndsprövning är något som bör införas, enligt Reepalu. Men då undantar man offentlig sektor, där behovet av förhöjd kvalitet torde vara  störst. Alla studier som gjorts, både på skolor och vårdföretag, tyder på att de privata är något bättre. Kanske inte mycket, men bättre. Och så finns det kommunala som är riktigt dåliga, tydligen. Och varför ska inte kraven på kvaliteten där vara lika stor som bland de privata utförarna. Detta tyder på att det inte är kvaliteten som utredningen vill förbättra, utan kratta i den ideologiska manegen.

Här finns en länk till seminariet, som finns på video (1.5 timmar).

Läs dagens debattartikel i Dagens Industri om Välfärdsutredningen, med Leif Östling, Rune Andersson och Dan Olofsson bland skribenterna.

En artikel i DN, Reepalus vinsttak kan vara olagligt” av Johan Schück ger en bra beskrivning av seminariet.

.