Kan svensk forskning hålla kvar en tätposition?

I höstens budget för 2017 föreslår regeringen att forskningen under de kommande 4 åren får en nivåhöjning på 2,8 miljarder kronor. Hälften av detta går till ökade basanslag, men hur detta utformas får vi vänta på till forsknings-propositionen anländer senare i höst. Kommer universiteten att konkurrensutsättas mer? Risken är att regeringen bara delar ut baspengar utan direkta krav. Vi får se.

Tidigare två forskningsproppar, som Alliansregeringen lade fram, hade först en nivåhöjning på 5 miljarder (2008), sedan en nivå-uppgradering på hela 4 miljarder (2012). Så den nuvarande regeringen ligger långt ifrån dessa ökade satsningar, trots tal om behovet av forskningssatsningar.

Nu tillkommer också satsning på innovation, som Mikael Damberg står för, på 845 miljoner. Detta tycks vara en väsentlig ökning jämfört med tidigare, men det kräver en noggrannare analys när propositionen finns på bordet.

Forsknings satsningarna ska kopplas till de stora samhällsutmaningarna, men hur detta ska ske får vi se först när FoU-proppen ligger på bordet. Går basmedlen till universiteten direkt, så är det svårt att tänka sig riktade satsningar, för det strider emot basanslagens natur.

Den stora satsningen på innovationssidan blir Testbädd Sverige, som får 500 miljoner. Men om detta är nivåhöjningar är oklart, för att inte säga tveksam. Institutssektorn RISE, som staten tagit över, får ett blygsamt tillskott på 100 miljoner från och med 2018. Det finns anledning återkomma till dessa förslag, när de går att analysera bättre.

OECD har på regeringens uppdrag i år redovisat vad som behöver göras i Sverige för att förbättra universiteten och froskningen samt få en vettig innovationspolitik. Den kom den 22 mars i år. En liknande studie, på den gamla regeringens uppdrag, gav OECD 2012. Tyvärr verkar inte regeringen tagit intryck, men det återstår att se när FoU-proppen kommer samt förslagen på innovationsområdet.

Den här senaste OECD-studien är inte nådig, den påpekar att Sverige saknar en vettig innovationspolitik. Och att de svenska universiteten inte alls håller måttet. Därför förslog OECD en radikal förändring. Du kan ägna helgen åt att ta del av detta, men framför allt tycker jag att ansvariga statsråd borde avsätta tid för läsning och begrundan.

 

Bakom rubrikerna i USA: Ett program för teknologi och innovation

Inför presidentvalet är det inget som kommer fram annat än tvekampen mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Men Clinton kom i somras med ett intressant initiativ under rubriken ”Hillary Clinton´s initiativ on Technology and Innovation”. Detta ger ett perspektiv som inte alls är ointressant, tvärt om. Och utgångspunkten är att USA ska fortsätta och vara världens ledande innovations-nation.

Hillary Clinton´s initiativ har en 5-delad agenda:

  1. En kraftigt ökad satsning i utbildningen på mattematik, teknologi och IT-kunskaper
  2. Höghastighets-bredband till alla amerikanare, inklusive fri tillgång till WiFi på offentliga platser
  3. Utveckla USA:s globala ledning på det teknologiska området genom satsning på export av högteknologi och frihet i internet.
  4. Främja konkurrensen och minska etableringshindren för företag, tillsammans med ett effektivt försvar för intellektuella rättigheter.
  5. Göra den offentliga administrationen i USA smartare och effektivare genom användandet av modern teknologi.

För mina öron och ögon verkar Clintons agenda vara viktig. Visar inte minst att bakom kulisserna finns det tankar om hur den viktiga globala utvecklingen ska drivas vidare. Tillsammans med en struktur som också verkar genomtänkt.

Men helt avgörande för detta Innovationsinitiativ är genomförandet. Men läs programmet, det är fyllt med fakta och intressant information. Lovande, skulle jag vilja säga.

Som komplement kan jag här hänvisa till McKinsey som anger hur mycket digitaliseringen kan åstadkomma, Om den får genomslag. I USA räknar Clinton med en effekt i ekonomisk tillväxt på 10 – 20 procent av BNP. Notera det!

I somras kom också Barack Obama med ett viktigt inslag i innovationspolitiken för USA. Läs gärna och begrunda även detta. Bakom kulisserna också. MIT Innovation Summit, men ingen tycks ha uppmärksammat detta.

Ekonomisk frihet i världen – hur ligger Sverige till?

Ekonomisk frihet i världen har mätts i 20 år. Det är kanadensiska Frazer Institute. För ett par dagar sedan publicerades 2016 års ”Economic Freedom of the World 2016”. Sverige klarar sig inte särskilt bra i den mätningen. En gång i tiden var vi den 20e mest ekonomisk fria nationen, år 2000. Idag är vi nere på plats 38. Inte särskilt smickrande.

Vilka leder i ekonomisk frihet? Svaret är

  1. Hong Kong
  2. Singapore
  3. Nya Zeeland
  4. Schweiz
  5. Kanada
  6. Georgien5Ireland
  7. Mauritius
  8. Förenade Arabemiraten
  9. Australien
  10. Storbritannien

Vad är det som mäts? Det är fem områden som analyseras:

  • Offentlig sektors storlek
  • Lagstiftningen och immateriella rättigheter
  • Tillgången till ”sound money”
  • Internationellt handelsutbyte
  • Reglering av kapital, arbetskraft och företagen

Här finns den fullständiga rapporten: Economic freedom of the World. 2016 Annual report”

Frazer Institute har gjort mätningar i 20 år, men går tillbaka till år 1980 (eftersom man identifierat korrekta data så länge). Antalet länder som nu ingår i studien är 157, varav man har data tillbaka till 1985 för 109 länder.

Studien över ekonomisk frihet visar på ett samband mellan den friheten och välstånd respektive ekonomisk tillväxt på hela 99 procent. Och utvecklingen har för de flesta länderna gått åt rätt håll. Men inte Sverige.

År 1980 levde 50,9% av världens befolkning i fattigdom. Så stor andel hade nämligen en inkomst på högst 1,90 USD per dag. Idag är den siffran nere i 13,4 procent. Det är alltså ingen tvekan om utvecklingen, som går åt rätt håll, och att just ekonomisk frihet är en avgörande faktor.

Fantastisk omvärldsbevakning av Tillväxtanalys

Du som läser min blogg vet att jag framhållit Tillväxtanalys som en viktig svensk utpost i världen, särskilt i Asien. Nu håller regeringen, läs Damberg/Stenström på att rasera denna. Utlandskontoren ska i den kommande budgeten läggas på Näringsdepartementets analysavdelning. Så kan man förstöra svensk omvärldsbevakning. För det blir hemliga rapporter, även för de andra departementen, för att inte tala om svenska företag och organisationer.

Att rapporterna Tillväxtanalys lägger ut på sin hemsida laddas ned och läses finns det statistik på. Hela 1300 – 500 nedladdningar per rapport, av de 10 viktigaste, vilket är otroligt mycket. Så Du som tar del av detta, och kan vara med och besluta: Stoppa vansinnet att lägga ned svensk omvärldsbevakning.

Som exempel på god bevakning, varje vecka, så kommer här nedan de senaste kortnyheterna från Tillväxtanalys nedan, hela 15 stycken från i förrgår, 2016-09-13

 Korta nyheter från utlandskontoren vecka 36, 2016

Nyheterna från de olika länderna är en del av Tillväxtanalys löpande omvärlds­bevakningsuppdrag.

Nyheter från Indien

Bland annat:

  • Finansministern listar sina prioriteringar
  • Reliance har lanserat sin mobiloperatör Jio, 5 miljoner nya användare på en vecka
  • Indien överens med Frankrike om Rafale-plan – öppning för Gripen?

Läs nyheterna från Indien

Nyheter från Japan

Bland annat:

  • Rekordinvesteringar i japanska start-ups
  • Abe leder nytt investeringsråd för Internet of Things och AI
  • Kyushu Electric avvisar guvernörens begäran att stänga kärnkraftverk

Läs nyheterna från Japan

Nyheter från Sydkorea

Bland annat:

  • Statens ansvar för att rädda rederinäringen och Hanjin Shipping fortsätter diskuteras
  • Minskande kinesiska investeringar i Sydkoreas datorspelsindustri oroar
  • Forskare utvecklar nytt material som blockerar elektromagnetisk strålning

Läs nyheterna från Sydkorea

Nyheter från Kina

Bland annat:

  • Medicinsk kontroll avslöjar allvarligt fusk med klinisk data
  • Kinas första skytrain har lämnat fabriken
  • Regeringen vill göra området kring Yangtzefloden grönare

Läs nyheterna från Kina

Nyheter från USA

Bland annat:

  • Federala energimyndigheten tillkännager omfattande stöd till forskningsprojekt för geoenergisystem
  • Startup Activity Index: Storstäderna växer men utmanare klättrar på listan
  • Amerikanska patentverket startar tävling för expansion av cancerteknik

Läs nyheterna från USA

G 20-gruppen lyfte innovation som avgörande för framtiden

För en vecka sedan avslutade G 20-gruppen sitt toppmöte i Hangzhou med en G20 Innovation Action Plan. Det är ett dokument som kan ha stor betydelse . Det innebär att världens politiska ledare lyfter fram innovation som avgörande i utvecklingen av  en hållbar global Värld. Och som signalvärde ska man inte underskatta denna deklaration, som är utarbetad i samverkan mellan de 20 ledande länderna.

I slutdeklarationen från G20-mötet fokuserar man särskilt på innovation som viktigast för framtidens utveckling i Världen. Du som vill kan särskilt läsa punkterna 9 – 15, under rubriken ”Breaking New Path for Growth”. I det långa loppet är innovation en nyckel för tillväxt, både för enskilda länder och för den globala ekonomin i sin helhet.

Slutdeklarationen hänvisar särskilt till ”G20 2016 Innovation Action Plan”, som antogs på G20-mötet. G20-länderna säger där att de genom praktiska aktioner ska lägga en solid grund för innovation med sikte på framtiden. Man markerar i dokumentet samtidigt att G20-gruppen är hela 90 procent av världens samlade ekonomi, och därför avgörande för den framtida ekonomiska utvecklingen.

De vägledande principerna enligt Aktionsplanen är:

  • Synergi (med deltagande av alla intressenter i G20-länderna)
  • Samarbete
  • Öppenhet
  • Inkluderande
  • Kreativitet

Oslo Manualen ska revideras säger man vidare i Aktionsplanen. Den regelbok som mäter teknologi och innovation. Vidare ska G20-länderna bygga upp en gemensam plattform – on line – för att förmedla praktisk information om innovation. Den kommer att bygga på, eller samverka med, den hemsida på området som Världsbanken och OECD redan öppnat. (Som jag bloggat om tidigare)

Denna Aktionsplan och Slutdeklaration från G20-gruppen kommer nu de stora länderna att gå vidare med, och även om detta sker bakom kulisserna, så är det viktiga mått och steg som tas. Det är inte Du och jag som kan följa upp detta, men väl  regeringskansliet och ansvariga myndigheter, som Vinnova. Det skadar inte att näringslivets organisationer gör det också. OECD och Världsbanken kommer att engageras av G20-gruppen.

Det är inte fel av oss vanliga dödliga att känna till vad som händer.

Företagarna visar på högkonjunktur för småföretagen

På måndagen redovisade organisationen Företagarna Småföretagsbarometern. Hela 7 av 10 företag ser goda möjligheter att växa framöver. Det stora problemet är dock tillgången på arbetskraft, kvalificerad sådan.

Hela rapporten finns här.

Så här kan rapporten sammanfattas:

• Småföretagskonjunkturen har utvecklats starkt  och förväntningarna inför det kommande året pekar på en fortsatt positiv utveckling. Tjänstesektorn utmärker sig dock med högre förväntningar än i varuproducerande företag.

Sysselsättningen i småföretagen fortsätter att öka.  De är optimistiska och tror på en fortsatt ökad sysselsättning det kommande året.

Orderingången är positiv både i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn

• Nära fyra av tio företag har tackat nej till order under det senaste året.

Omsättningen fortsätter att växa. Totalt sett tror hälften av företagen på  en ökad omsättningstillväxt det närmsta året, bara var tionde företag förväntar sig en minskning.

• Småföretagens lönsamhet fortsätter att förbättras.

• Nästan sju av tio företag att de anser sig ha goda utsikter att expandera.

• Det främsta tillväxthindret hos småföretagen är bristen på lämplig arbetskraft. Höga arbetskraftskostnader och tuff konkurrens hamnar också högt upp på listan.

• Den största politiska risken är potentiellt höjda arbetskraftskostnader och arbetsgivaravgifter.

Frågan om Växa-stöd diskuteras nu. Lagrådsremissen här för den intresserade. Företagarnas VD Günter Mårder påpekar hur tokigt det är med att enbart de som driver sin verksamhet i enskild firma får stöd. Mårder påpekar att han rekommenderar alla nyföretagare att bilda bolag, och då får de inget stöd.

På Småföretagsbarometer-dagen framträdde näringsminister Mikael Damberg. Så här beskrev departementet hans framträdande:

På måndag den 12 september deltar närings- och innovationsminister Mikael Damberg under en halvdag som hålls i samband med att Småföretagsbarometern presenteras.

Näringsministern kommer i ett anförande kommentera undersökningen och prata om regeringens näringspolitik

Vad Damberg sa kanske man ville veta. Men ingen pressinformation så långt ögat kunde skåda, nu klockan 16.00 samma dag. Trist.

Sverige hänger med i forskningen

Det är klart positiva siffror som SCB redovisade igår om svensk forskning. Det är preliminära siffror, men kommer säkert att stå sig i huvudsak, ”Forskning och utveckling (FoU) i Sverige”. Uppgifterna gäller helåret 2015.

Mest glädjande är att den privata sektorns FoU med 6 miljarder till förra året 95 miljarder. Det bryter en nedåtgående trend som varat under många år. En ökning med fem procent, vilket är lite större ökning relativt sätt än vad Universitets och högskolesektorn kan redovisa. OBS förra måntingen skedde 2013

Forskningssatsningarna i Universitet och högskole-sektorn ökade förra året från 35 till 37 miljarder, under de senaste två åren. Främst är det dock privata forskningsstiftelser, och till en del Vetenskapsrådet, som står för ökningen av universitetsforskningen.

Av den privata forskningen sker drygt 70 procent i den varuproducerande sektorn. Uppdelningen på varor och tjänster är dock mindre relevant idag än tidigare, då produktion och tjänster går i varandra.

Antalet forskare i privat sektor ökade från 56.000 till 59.000 förra året. Därav var 76 procent män och 24% kvinnor. I Universitetssektorn är antalet forskare konstant, var 20.000 både år 2013 och 2015.

Däremot har den rent offentliga forskningen (ej UoH) minskat något, med 80 miljoner över två år. Den ligger nu på cirka fem miljarder årligen.

Här är SCB fullständiga rapport på 10-talet sidor, för Dig som vill tränga djupare in i materialet.

 

Framtidsministern visar klarsyn – lite väl sent

I onsdagens DN skrev förra framtidsministern (det finns ingen nu) en artikel, som verkligen borde uppmärksammas; ”Revir på regeringskansliet hindrar långsiktig politik”. Hade Kristian Persson skrivit den artikeln för ett år sedan, och satt ned foten, hade hon varit kvar idag i regeringen.

Regeringskansliet klarar inte långsiktig problemhantering. För mycket av stuprör och för lite strategiskt, resultatinriktat samarbete leder till suboptimering, skriver Kristina Persson. Det är konkurrens och revirtänkande. Organisationen i regeringskansliet måste göras om, för att idéer och visioner ska bli verklighet, påpekar hon.

Kristina Persson redovisar 5 punkter, som väl illustrerar den svenska politikens stora dilemma:

  1. Sverige har de bästa tänkbara förutsättningarna
  2. Idag tar vi inte tillvara på dessa goda förutsättningar
  3. Det finns visioner och mål, men det saknas strategier och planer för ett förverkligande
  4. Det är således vägen till genomförandet som är den stora utmaningen
  5. Det gäller att få fart på de transformativa processerna som omfattar många olika aktörer, och som måste initieras och ledas uppifrån

Kristina Perssons sammanfattande slutsats är att Sverige måste landa i en fungerande organisation. Silos måste bort, regeringens stuprör stoppar utvecklingen idag. ”Det är bara regeringschefen som kan bryta detta dilemma.”, framhäver Kristina Persson.

Så här dåligt är det, vill jag understryka. I otaliga blogginlägg under årens lopp har jag gett exempel på denna politiska handlingsförlamning. Jag kallar det för Sveriges farliga L-allande. Det är fritextsökning i bloggen, men många exempel, ett är de två systemfelen.

Det är bara Statsministern som kan ändra på detta. Trappor ska städas uppifrån.

Vilka är Tysklands framgångsfaktorer?

För knappt 20 år sedan, i slutet på 1990-talet, betecknades Tyskland som Europas sjuke man, the Sick Man of Europe. Idag är det ingen som säger så, utan nu är Tyskland det ekonomiska lokomotivet. Och hur många kommer ihåg hur det var för två decennier sedan?

Ett försök att beskriva framgångsfaktorerna har gjorts av ekonomerna ‘David B. Audtretsch och Erik E. Lehmann. Detta i boken ”The seven secrets of Germany”. I går var en av författarna, David Audretsch i Stockholm, och medverkade i ett seminarium ordnat av  Entreprenörskapsforum 

Vilka är framgångsfaktorerna? Så här redovisas de i korthet på engelska:

  • Small is beautiful. Germany’s commitment to its small to midsize companies, or Mittelstand, promotes localized economic development while enabling firms to excel internationally within well-defined niche markets.
  • Poets and thinkers. Germany’s dual education system of universities and skilled-labor apprenticeships produces competent, committed workers in manufacturing as well as knowledge-based fields.
  • Roots and wings. Pairing localized growth strategies with a newly open attitude toward foreign workers and markets enriches German states.
  • (Infra)structure. Ongoing government investment in transportation, communications and city-level amenities creates the conditions for thriving businesses that attract and retain employees.
  • Laptops and lederhosen. Germany has proved remarkably flexible in making room for innovation without sacrificing local culture.
  • Made in Germany. Despite some of the highest worker wages in the world, Germany has emerged as a leading manufacturer by investing in translational research relevant to small to midsize companies and enhancing quality and productivity through worker-friendly policies.
  • It’s good to be German. After a long period of atonement following the nightmare of the Third Reich, Germany has attained a new confidence in its ability to reinvent itself without forgetting its history.

Dessa punkter är svåra att beskriva, boken måste egentligen läsas. En enklare beskrivning redovisas i E-forums beskrivning av seminariet kommer här.

Jag skulle vilja beskriva framgångsfaktorerna för Tyskland som samspelet av dessa olika faktorer, som tillsammans landar i den tyska kulturen. Till detta vill jag lägga det som Per Tryding sa ”Arbeta hårt är biljetten”. Tyskarna är hårt arbetande, oavsett yrke.

Har vi något att lära av Tyskland? Svaret var ett rungande JA. Från Ulf Kristersson, Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi och statssekreteraren hos arbetsmarknadsministern, Irene Wennemo. Den sistnämnda hade t o m lärt sig tyska i somras….

Borgerlighetens jämlikhet föder idéer som skapar utveckling och välstånd

För många är nog Deidre McCloskey, ekonomiprofessorn från University of Illinois at Chicago, ganska okänd. Trots att hon är en framträdande ekonom att förklara vårt nuvarande ekonomiska system. Det har hon gjort i form av tre tegelstenar, böcker tjocka som bara den.

I somras långlistade Financial Times  McKloskeys senaste bok ”Bourgeois Equality. How Ideas, Not Capital or Institutions, Enriched the World” för priset Best Business Book of the Year. Vi får se om någon vecka om boken kvalar in på kortlistan, från vilka årets vinnare utses. Här är FT:s sammanfattning av McCloskeys forskning och bok. Och Här är FT:S recension i våras av boken, gjord av Diane Coyle.

I förra veckan gästade Deidre McCloskey IFN, Institutet för Näringslivsforskning, som höll ett intressant seminarium kring hennes senaste bok. Det var en namnstark församling som tog del av McCloskeys budskap och kommentatorernas synpunkter. Här en intervju med ekonomiprofessorn i Ekonomiekot.

Det är förmätet av mig att försöka formulera McCloskeys budskap. Det sker bäst om Du läser t ex FT:s recension av boken, som jag länkat till ovan. Men ändå kan kort sägas att individen är den som utvecklar vårt samhälle. Med den frihet och respekt som gavs borgerskapet. Detta inkluderar dygder som rättvisa, mod, måttlighet, tro, hopp och kärlek samt försiktighet. Detta kan verka banalt, men det är ingen annat ekonomisk forskare som på detta övertygande sätt lyft denna framgångsfaktor, den liberala människan.

Läs och begrunda McCloskeys bok, men vik en långhelg till detta.