Innovationsdagen 2016, en dyr rackare

Så härligt med INNOVATIONSDAGEN 2016. Det är mötesplatsen för Dig som vill delta i samtalet om det nya innovativa offentliga Sverige. Arrangör är SKL, våra kommuner och landsting, och Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet.

Så här står det i inbjudan:

Här finns ett utförligt program.

Förmiddagen handlar om ett danskt lab som utvecklar kreativ utveckling för offentlig innovation. Sedan får Spanarna ordet med exempel från Silicon Valley, digitaliseringen i det offentliga Sverige samt vad den sektorn kräver av innovationerna.

eftermiddagen är det dialogtorg, läropass och andra aktiviter där deltagarna får vara aktiva. Sedan kommer civilminister Ardalan Shekarabi som kopplar ihop offentlig innovationsupphandling med digitalisringen.

Hur kan man ha mage att ta betalt för ett sådan här seminarium? Vinnova brukar aldrig ta betalt när man fullgör sin uppgift att sprida kunskap till människor i Sverige som engagerar sig i innovationsarbete. Frågan är om detta står i överensstämmelse med gällande regelverk. Är innehållet så unikt och kostsamt att producera att varje deltagare ska tvingas hosta upp två tusenlappar och en femhundring? Med 3 hundralappar i rabatt för den som är politiker. Till arrangörerna: Ge mig gärna underlag för en bedömning av detta.

Blir det 400 deltagare, så får Vinnova och SKL dela på en miljon kronor. Är det så Vinnova ska sköta sitt uppdrag att vara innovationsmyndighet? Vad SKL:s uppdrag är vet kommuner och landsting.

Tillväxtverket ordnar Stora Tillväxtdagen 18 oktober. Heldag. matnyttig, utan kostnad

Den 26 oktober ordnar Vinnova ett stort seminarium ”Spelplan Europa” på folkets Hus. Utan kostnad.Program finns ännu inte, men det tycks bli en lönsam heldag och berör många företag och organisationer som kan nyttja miljardbelopp i EU-programmet Horizon 2020. 

 

Kina, ett innovationsland vi inte kan neglischera

Kina har nog aldrig uppfattats som ett innovativt land, utan ett land som främst kopierar. Stämmer detta verkligen? Det finns mycket som tyder på att Kina successivt utvecklas till ett framgångsrikt innovationsland. Här ska vi analysera detta.

Som vanligt vill jag hålla bloggen kort, men med länkar. Har följande separata källor:

  • Washington Post
  • The State Council, Kina
  • The Economist
  • Financial Times
  • Citi Bank
  • South China Morning Post
  • Egna privata kontakter

Bakom The Great Firewall, som stänger ute Facebook, Twitter och Google m fl, så blomstrar en parallellt Universum. Som dock inte hotar kommunistpartiets ställning. Den digitala uppkopplingen är bäst i världen. Kina leder i e-handel i världen (blir snart lika stor som övriga världen tillsammans) China har sin Facebook, Twitter, Google och Amazon. Det är WeChat, Sina Weibo Baidu och Alibaba. Det ligger inte efter utvecklingsmässigt, tvärt om.

WeChat har inte bara chat-funktionen, utan mobil betalning, kartor online, nyheter och matbeställning mm. De stora giganterna i USA försöker nu efterlikna kineserna.

Kina har totalt 146 innovations-zoner vars företag bidrog med 12% av landets BNP. I Pekings teknologi-hub Zhongguancun finns hela 6.157 högteknologiska företag. Det var en tiondel av Kinas högteknologi-företag i slutet på 2015. I början på detta år startades dryg 30 nya företag varje dag. Antalet Unicorns är 22.

Kinas teknologi är banbrytande konstaterar The Economist i sin huvudledare den 6 augusti. Redovisar en del av de framgångar som WeChat och Alibaba står för. Så synen på vad kineserna åstadkommer är vedertaget i Väst.

Financial Times hade en helsida, The big Read, den 10 augusti, om hur kineserna nu invaderar och köper upp företag i Europa, särskilt Tyskland. Det första halvåret 2016 har Kina köpt upp 36 tyska företag, 23 franska och 4 svenska, för att nämna något om köpfesten. Det som bekymrat Tyskland och Angela Merkel är förvärvet av Kuka, nyckelföretag i den tyska satsningen Industry 4.0. Merkel sa: ”the future of German industry”, angående robotföretaget Kuka. Men det fanns inget att sätta emot, inga europeiska företag som kunde matcha kineserna.

Vad gäller venture capital, VC, så leder USA stort, genom Silicon Valley. För 2014 noterade man nästan 25 miljarder USD i riskkapital. Peking kunde då visa upp motsvarande 8 miljarder i venture capital. Enligt CITI Bank. Men gapet minskar. Och i dagarna har Kina flaggat upp för en satsning motsvarande 15 miljarder i VC-kapital. En satsning som kan fördubblas.

År 2050 är Kina Världens innovationsland, säger man själva, och det är inte någon oblyg attityd.

Kinas premiärminister Li Keqiung går ännu längre oh säger att Kina ska vara ledande t redan år 2020.

Tillväxtanalys har redovisat mycket om Kina. Se här: En länk som tar Dig till dussintals rapporter om Kina, som alla är högst två år gamla

Två rapport er från Tillväxtanalys vill jag särskilt lyfta: En är skriven av Enrico Deiaco, chef för utlandsverksamheten. Skriven 2015, men fortfarande aktuell.

Den ger perspektiv på övergången till konsumtions-samhälle.

Sedan en rapport från i våras om innovativa metropoler.

SNS i Tylösand: Vår osäkra tid

På onsdag, den 24 augusti,  är det dags för årets Tylösandskonferens, ordnad av SNS. Temat är ”An Age of insecurity”, vår osäkra epok med ekonomiska och politiska risker.  Vid detta möte gäller Chatham House Rule som stipulerar  följande:

When a meeting, or part thereof, is held under the Chatham House Rule, participants are free to use the information received, but neither the identity nor the affiliation of the speaker(s), nor that of any other participant, may be revealed.

Man får tala om vad som sägs, men inte vem och inte vilka som deltar i mötet. Att jag gör det får jag dock avslöja här. Så här beskriver SNS själv den kommande konferensen:

Årets Tylösandskonferens handlar om det alltmer osäkra omvärldsläget och hur utvecklingen påverkar världsekonomin, Europasamarbetet, företagen och samhällen.
 
Flera internationella utmaningar berör nu också Sverige: ökad rysk militär aktivitet, utvecklingen i Mellanöstern, flykting- och migrationskrisen, terrordåden i Europa och ett alltmer splittrat Europa.
 
Vi samlar företagsledare med erfarenhet av att hantera geopolitiska risker, ekonomer och ledande politiska bedömare. Bland andra Margaret MacMillan, professor i internationell historia vid University of Oxford, Joe Kaeser, global vd för Siemens, Carl-Henric Svanberg, styrelseordförande för BP, samt ekonomen Franklin Allen, chef för Brevan Howard Centre vid Imperial College London. Samtalen leds av Nik Gowing, BBC World News mångårige nyhetsankare.
Det finns anledning att återkomma i en blogg om det som sägs.

Nu är det dags för Kina – med höghastighetståg från Peking till London?

Under lång tid har jag tänkt återkomma till Kinas ekonomiska utveckling, som i media utmålas på ett underligt sätt. Under senare tid har det varit en hotande risk för ekonomisk nedgång. Nästan som om en kollaps kunde komma. Samtidigt som presidenten XI Jinping utmålas som en diktator med nästan Maoistiska drag. Lite balans behövs.

Generellt sett bör sägas om Kina att en ekonomisk tillväxt på 6-7 procent måste anses som tillfredsställande. Det går knappast att fortsätta med 10 procent om året, och särskilt inte nu när vanliga kineser ska bli delaktiga i den ekonomiska tillväxten. Kina ska gå från en investeringsekonomi till en konsumtions-driven. Då måste tillväxten gå ned, men samtidigt betyder detta att köpkraften långsiktigt kommer att öka, vilket är utmärkt för andra exportinriktade ekonomier..

Först lite underlag från World Economic forum som i sommar hållit ett möte i Tianjing. Lite utomordentliga basfakta om Kina kan Du hitta här. Sedan kan det vara av intresse att notera att presidenten Xi Jinping vid kommunistpartiets 95-åriga jubileum i juli, markerade att Kina nu går in i en ”supply side” ekonomi. Han låter nästan som Ronald Reagan gjorde.

De här angivna källorna, med länkar – om man klickar på dem – ger otroliga mängder intressant information. Givetvis ska de läsas med omdöme, men fakta sparkar, som det sägs. I denna blogg ska jag inte ge en snabbresumé av allt, men några hållpunkter:

  • Kina var faktiskt världens största ekonomi år 1820 och är nu nummer två.
  • Kina har lyft 800 miljoner människor ur fattigdom.
  • Banksystemet i Kina är visserligen slutet men ganska modernt
  • Ekonomin i Kina har drivs mer och mer av inhemsk innovation
  • Den privata industrin står för cirka 70 procent av produktionen
  • Hela 90 procent av Kinas export kommer från privat sektor

Sedan finns det många reformer som ska till i Kina för att ekonomin ska bli riktigt marknadsdriven och transparent. Men utvecklingen har verkligen varit imponerande, även om man förvisso bör och kan önska sig mer.

Det finns ett särskilt Innovations Index, CII,  i Kina. Det tillkom för mer än 15 år sedan, och visar ur innovationsinsatserna förändras. Där har man redovisat et ökning varje år, här den senaste mätningen. Utvecklingen i Kina är onekligen imponerande och innovation är ett av fem prioriterade områden i den nu gällande 5-årsplanen.

I nästa vecka kommer jag med en blogg som fokuserar på just innovationen i Kina.

Världens ledande universitet ligger i USA

Så kom Shanhai Ranking för 2016 ut denna vecka. Den visar fortsatt stor dominans av de amerikanska universiteten när det gäller toppar. Bland de 10 bästa universiteten i världen kommer två brittiska in, bland alla amerikanare, Cambridge och Oxford. Bästa universitetet är som alltid Harvard.

Det är inte lätt att komma in på Harvard. I år var antalet intagna 5,2% av de sökande. Och det är nog många som inte söker, för man vet hur svårt det är. Bland alumnies hittar vi Johan F Kennedy, Bill Gates och Barack Obama.

Harvard har en verksamhet som är nästa ofattbar. totalt 21.000 studenter idag. en omsättning på 4,5 miljarder USD, dvs motsvarande 38 miljarder svenska kronor. Det kan jämföras med Uppsala Universitet som har 24.000 studenter och en omsättning på nästan 6 miljarder kronor. Där finns också på Harvard gåvomedel, endowments, som idag uppgår till drygt 37 miljarder USD, dvs drygt 300 miljarder svenska kronor.

Värdens bästa universitet, enligt Shanghai Ranking 2016

1
Harvard University
1
100.0
100.0
2
Stanford University
2
74.7
42.9
3
University of California, Berkeley
3
70.1
65.1
4
University of Cambridge
1
69.6
78.3
5
Massachusetts Institute of Technology (MIT)
4
69.2
69.4
6
Princeton University
5
62.0
53.3
7
University of Oxford
2
58.9
49.7
8
California Institute of Technology
6
57.8
51.0
9
Columbia University
7
56.7
63.5
10
University of Chicago
8
54.2
59.8

De tre extra kolumnerna till höger visar nationell placering, total scores för universiteten och alumnies uppskattning.

Så har vi de svenska universiteten:

Academic Ranking of World Universities 2016

Sweden
Country Rank Institution World Rank
1
Karolinska Institute 44
2
Uppsala University 60
3
Stockholm University 81
4
Lund University 101-150
5
University of Gothenburg 151-200
6-8
Chalmers University of Technology 201-300
6-8
KTH Royal Institute of Technology 201-300
6-8
Swedish University of Agricultural Sciences 201-300
9-10
Linkoping University 301-400
9-10
Umea University 301-400
11
Stockholm School of Economics 401-500

Det är med stor förvåning man noterar att Stocholms Handelshögskola hamnar så lågt.

Nu ska noteras att det finns många rankingar av världens universitet. För den som vill se på andra, så en länk till en översikt.

 

 

 

 

 

Ny Allians bildad för globalisering och innovation i Världen

Mitt i sommaren, den 12 juli, kom nyheten att 10 tankesmedjor i Världen bildat GTIPA, Global Trade and Innovation Policy Alliance”. Sverige är med på ett hörn genom Tillväxtanalys. Drivande ii arbetet har The Lisbon Council varit, en tankesmedja i Bryssel, Fler institut kommer att ansluta sig under hösten.

GTIPA kommer aldrig att bli en folklig institution som vanligt folk känner till. Problemet är dessutom att framtidsfrågorna, innovation och globalisering, som driver den ekonomiska utvecklingen, har hamnat i bakvatten. Nu är det terror och migration tillsammans med Brexit och Trump som alla talar om. Hoppas min blogg kan ge några andra perspektiv av betydelse för ekonomisk tillväxt.

The Lisbon Council kan verkligen rekommenderas för Dig som vill följa frågor om världshandel, digitalisering och globaliseringen i stort. Många intressanta rapporter och seminarier att ta del av eller bara notera. Hos Lisbon Council presenterades i våras Carl Bildt en rapport om digitaliseringen, som jag tidigare skrivit om.

Först några ord em GTIPAvars hemsida jag länkat till här. Den är en sammanslutning av tankesmedjor som är starka förespråkare för en liberaliserad världshandel. Här finns mängder av intressanta rapporter, bland annat en nyligen utkommen från Tillväxtanalys. ”Sweden in an interlinked world”, med sammanfattning på engelska, men rapporten är på svenska…

En av rapporterna mäter hur mycket länder bidrar till ekonomisk och social utveckling. Och den andra sidan av myntet: Hur mycket länderna reducerar, eller undergräver, den ekonomiska utvecklingen. ”Contributors and Detractors” heter denna dryga 100 sidor långa genomgången av 56 länder med 90% av världens BNP. Sverige tillsammans med Finland och UK är de länder vi världen som bäst bidrar till den ekonomiska utvecklingen, räknat per capita.

Rapporten visar att alla länder i världen kan göra oerhört mycket för att förbättra innovationsklimatet, som i sin tur direkt avgör den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det ska dock medges att det är en komplex rapport att sätta tänderna i, men den borde vara en obligatorisk läsning både för Helene Hellmark Knutsson och Mikael Damberg inför den kommande forsknings- och innovations-propositionen.

En extra knorr i rapporten är ekonomiprofessor William Nordhaus uppskattning av hur mycket en innovatör/entreprenör lägger beslag på av det ekonomiska värdet av en innovation. Det är bara 4 procent. Resten är värden som går till andra bolag och framför allt till samhället i stort, en spill-over på hela 96 procent. Det finns andra beräkningar som säger att Apple bara kunnat ta åt sig 2 procent av det värde som bolaget skapade.

 

Personal-optionerna är i fokus igen.

Nu ska regeringen snart lägga fram en proposition baserad på den så kallade Incitaments-utredningen. SOU 2016:23 Beskattning av incitamentsprogram, på 393 sidor.. Men det är ingen lätt uppgift för näringsminister Mikael Damberg, som tidigare utlovat ett bra personal-options-system. Remissvaren ska vara inne idag,  den 15 augusti, men det är ingen vacker skörd av synpunkter som finansdepartementet får in. Många avstyrker eller snarare säger: Gör om!

Vad går Incitaments-utredningen ut på? Det är inte många som kommer ihåg hur snävt förslaget är. Ett värdigt papperskorgs-förslag, för att vara ärlig. Men i en blogg från i våras kan Du fräscha upp minnet. En reaktion från personer som förstår frågan om personaloptioner kan Du finna här.

Vissa direkt berörda av dessa incitaments-program reagerar starkt mot förslaget, Det förmedlade DI Digital i torsdags. Där kan Du läsa hela remissvaret från några av våra mest framgångsrika entreprenörer. ”Gör om, Gör rätt” sammanfattar remissen.

Det ska bli intressant att läsa sammanställningen av vad remissinstanserna framfört. Frågan är om Finansdepartement vill göra den redovisningen annat än i den proposition som kanske ska läggas i ärendet. Men för sakens skull, och den viktiga debatten, så vore en sammanställning välkommen – en rättvisande sådan.

Tyvärr finns det inte den rätta grundinställningen till personaloptioner och behovet av incitaments-program i Finansen. Om Mikael Damberg vill, så skulle han kunna verka för – kanske se till – att ett verkligt förslag till personaloptioner, som heter duga, skulle kunna införas. Sverige behöver personaloptioner.

 

Det har hänt en del under sommaren

Sommaren är kanske inte slut, men hösten är på väg….Då kan det vara intressant att se vad som har hänt i Sverige på innovationsområdet. Notera att min definition av innovation ä den samma som OECDs; Allt som medverkar till värdeskapande. Här en beskrivning av en del som kommit från regeringen under sommaren.

Först har vi snabbare processer för de nyanlända. Direkt berörda är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket, tillsammans med SKL. Här pressreleasen, med åtföljande direktiv till myndigheterna. Pilotverksamhet visar att det som tagit 3-4 veckor för myndigheterna att registrera varje individ kan minskas till 4 timmar. Bra, säger jag som beskrivit hur dåligt administrationen fungerat. Men hur blir det med landshövdingen Lars Bäckströms snabbutredning om samma sak som fick 2 år på sig? Och Validerings-delegationen som fick 4 år på sig? Långsamheten i den politiska förvaltningen har fått sig en törn.

Nu är det också dags att utveckla Cirkulära affärsmodeller.Det uppdraget har gått till Vinnova. Det är fråga om att få fram giftfrias kretslopp, återvinning och så kallad industriell symbios. Det ska vara ett stöd för Smart industri – en nyindustrialisering av Sverige, som fick en handlingsplan i mitten juni månad.

I slutet på juni fick Vinnova ett annat uppdrag. Det gäller att använda befintliga tillgångar i existerande företag, som inte själva vill utveckla dessa. Detta ska ske  genom att möjliggöra innovation och samverkan samt kommersialisering av forskningsresultat, värdeskapande och uppstart av nya företag. Fokus är på life science-området.

Digitalisering för bättre hälsa är ytterligare ett program som Vinnova ska leda. Myndigheten har fått i uppgift att göra en fokuserad satsning på forsknings och innovationsarbete inom området digital hälsa, där viktiga aktörer som patienter, brukare, vårdgivare, medborgare, universitet, högskolor, institut, företag och myndigheter, bör medverka. Sverige och Norden kan utveckla en ledande position inom digital hälsa och bli en globalt ledande testmiljö för detta.

Kommerskollegium tillsammans med SCB genomför nu en studie av de viktigaste handelshindren och problem som hämmar svenska företags export. Under ledning av UD. Totalt tillfrågas närmare 2000 svenska företag. Exportstrategin ska få ett underlag för att utveckla. Rapporten ska vara klar i slutet på oktober, och man hoppas att den blir ett underlag för handlingsplaner för alla de länder som är prioriterade, planer som företag och organisationer efterlyser.

Born Globals ska nu utredas av Regeringen, som  ger Business Sweden i uppdrag att hjälpa dessa innovativa och tidigt internationaliserade företag att få tillgång till utländska kontakter inom finansiering, produkt- och affärsutveckling, bolagsetablering och rekrytering. Business Sweden ska genomföra uppdraget i samverkan med Vinnova, Almi och svenska inkubatorer, vetenskapsparker och startup-miljöer.

Man kan inte säga att det som skett varit banbrytande, semesterlugnet har vilat även över innovationspolitiken. Ett viktigt område, offentlig upphandling och därmed också innovationsupphandling, har dock rört på sig under sommaren, men det kommer jag att blogga om separat.

Regeringen tillsatta för två veckor sedan en utredning om gräsrotsfinansiering (crowdfunding). Pressrelease och direktiv finner Du här. Men utredaren lär fortfarande vara okänd, och direktivets nummer är fel, men här kan Du läsa

Mer har jag inte utrymme för här, om inte bloggen ska bli för lång.

Angelägna frågor att blogga om i höst

Det finns alldeles för många frågor som påkallar min uppmärksamhet. Åtminstone när jag har ambitionen att skriva om viktiga frågor som rör Sverige framtid, baserad på innovation. Här några kommande aktuella ämnen:

  • Almis Innovativa Tillväxtlån med intressanta exempel från Värmland
  • Bankernas orimliga regelverk som drabbar mindre och medelstora företag
  • Innovationsdagen 2016, den 21 september, som underligt nog kostar stora pengar
  • Hur återvinner Sveriges  sin plats som ledande Digitaliserings-nation?
  • Höstens forsknings- och Innovationsproposition, med ett 10-årsperspektiv
  • EU:s inre marknad, som skulle betyda mycket för de mindre företagen
  • Det nyskapade svenska institutssystemet

Sedan finns det viktiga frågor att återkomma till:

  • Den viktig Innovationsupphandlingen som hotas av dåligt regelverk (Lagrådet)
  • OECD:s konkreta förslag för att radikalt förbättra det svenska innovationssystemet
  • Braunerhjelms Entreprenörskaps-utredning, som kommer de 15 oktober
  • European Innovation Council, EIC, som kan bli ett viktigt inslag i EU:s arbete
  • Skolkommissionens arbete med att förbättra den svenska utbildningen
  • Det statliga riskkapitalet, som lite långsamt kommer på plats
  • Personaloptioner, som ett viktigt inslag för att lyfta Sverige som tillväxtland
  • Expertskatt-fiaskot, som borde kunna läggas om á la Danmark

Sedan vill jag slå ett slag för det som Tove Lifvendahl lyfte i SvD:s ledare igår: Sverige bör lära av andraOmvärlden har stor betydelse som kunskaps- och idékälla påpekar Tove Lifvendahl. Hon berättar att SvD under sommaren varje söndag ska köra sommarserien ”Idéresan”. Det ska bli intressant.

Själv vill jag uppmärksamma sådant utanför Sverige,  som vi borde ta till oss mer ifrån:

  • Den kinesiska satsningen på innovation motsvarande 2 procent av BNP
  • Den australiensiska satsningen på innovation, som inte noterats i Sverige
  • Japans utveckling, Abenomics, som jag tycker blivit underskattad.
  • Kanadas intressanta utveckling, som Tove Lifvendahl skrev om i SvD igår
  • OECD:s, Världsbankens och IMF:s förnämliga analyser av innovationspolitiken

Det finns frågor och områden att uppmärksamma. Problemet i Sverige är att allting går så långsamt. Det politiska systemet släpar fötterna efter sig på ett hemskt och oroande sätt. Låt oss förändra detta. Efter den sköna sommaren.

Digitaliseringen dominerar fortfarande i Almedalen

Digitaliseringen har varit en stor fråga i Almedalen i flera år, med det verkliga genombrottet förra året. I år har digitaliseringen blivit så integrerad i utvecklingen att den tas för given. Samtidigt har har det dock pågått många seminarier där fokus varit just på digitalisringen, som Vinnovas återkommande Månads-seminarier i Almedalen, på förmiddagen. Tidigare år har benämningen varit innovation, nu är den digitalisering. Inte undra på, då Vinnova är den myndighet som fått tunga uppdrag från regeringen att driva digitaliseringen på olika sätt.

Årets ”Måndagsseminarium” i Almedalen hade titeln Hur kan Sverige ta ledningen i den digitala utvecklingen?” Här kan Du se och lyssna på det intressanta seminariet. Det ger tyvärr ingen direkt anvisning om hur Sverige ska ta ledningen i digitaliseringen, även om sådant finns med. Däremot ger seminariet en god bild av såväl utmaningar, som läge idag och delsvar på vad vi måste göra. Så en dryg timme under semestern skadar inte. När detta skrivs har redan 250 personer kopplat upp sig, enligt YouTubes statistik. Och det ska bli intressant se om intresset kanske ökar nu.

Darja Isaksson, som ingår i Stefan Löfvens Innovationsråd, inledde med att ge en lägesbild. Hon  noterade dock att Sverige förlorat mycket under senare år på digitaliseringens område, trots att vi tidigare låg i topp. ””Digital Depression” kallade hon läget i Sverige nu. Torbjörn Lundahl från Ericsson pekade på att Sverige är ett litet land, måste ha en uthållighet men också en bred satsning på digitalisering.

Mot slutet av seminariet påpekade statssekreterare Eva Lindström, Näringsdepartementet, att alla ministrar i regeringen har ansvar för digitaliseringen. Det invände Darja Isaksson emot genom att säga att det som skulle behövas i Sverige var en person, högst upp, som hade ett ansvar, en CEO. Men detta utvecklades inte. Erfarenheten av när alla statsråd ska ha ansvar för ett område är inte den bästa. Se på integrationen, se på exporten. Nu har Ylva Johansson fått ansvar för integrationen. Och Ann Linde har blivit utrikeshandels-minister, i stället för alla 24 statsråd i Sveriges regering.

Till sist en ny rapport om digitaliseringen i olika länder och sammanhanget. Det är World Economic forums ”Networked Readiness Index 2016”, där Sverige kommer på 3e plats. Detta är tacksamt, men bara en av flera studier och index, som visar länders digitala förmåga och uppkoppling. Kanske lite helgläsning?