Inför sommaruppehållet – Varför inte avsluta med något positivt?

Så här jag tänkt i flera dagar nu: Avsluta med något positivt, med en blogg som tar upp något som Sverige är bra på. Men det är inte lätt, även om Sverige är det bästa landet att leva i, så kommer nya gängskjutningar, vi hänger inte med i 5G-utvecklingen, framtidens folkhem ska byggas utan näringsliv, kommunerna måste höja skatterna – får inte digitalisera, elförsörjningen fungerar inte etc. Så här kunde jag fortsätta i oändlighet.

Och skälet är att Sverige har begåvats med ett politiskt system som inte fungerar. Vi väntar för länge, utredningar och genomförande tar sedan för lång tid, och blir ofullständiga. Se på vapenlagen, som är från 1996 och som nu måste skärpas. För vilken gång i ordningen säger de ansvariga politikerna detta? Och gör lite grann till, med lång eftersläpning.

I går kom ett utredningen ”En strängare syn på vapenbrott” Den har arbetat i mer än två år. Nu ska man skärpa lite grann och lägga in handgranater och sprängmedel som lite brottsligare än tidigare. Och den stora nyheten är att Tullen nu ska få leta efter vapen, det har man inte fått tidigare. I(Man tar sig för pannan). Nu ska utredningen remissbehandlas. Och det skedde direkt i går, vilket är otroligt. Normalt ligger departementen på utredningarna några månader först innan remissförfarandet inleds.

Ett 50-tal remissinstanser ska yttra sig. De får hela fyra månader på sig, svar den 31 oktober. Ingen brådska här inte. Först är det semester. Sedan remisserna, därefter ska regeringen skriva en proposition och Lagrådet ska därefter höras, sedan är det regeringen igen. Därefter blir det riksdagen som, fattar beslut och de nya lagbestämmelserna blir verklighet om ett år tidigast. (Detta är den berömda svenska Långbänken) 20 år för sent, de kriminella ligornas skjutande började i slutet på 1990-talet. Då med det stora MC-kriget, då 11 människor miste livet. Sedan tog dagens kriminella gäng över. Och politikerna väntade på bättre tider.

Men fortfarande får inte tullen stoppa stöldgods som förs ut ur landet. Detta skrev ett dussin svenska näringslivsföreträdare om på SvD Debatt för någon tid sedan. Regeringen vill för  närvarande inte göra något. Finansministern sa på en fråga i Riksdagen att hon vill  avvakta att Tullverket gav sina synpunkter tillkänna, vilket ska ske den siste februari nästa år, 2020. Ska man sedan ge Tullverket rätt att stoppa stöldligorna krävs utredning, remissarbete, behandling i regeringen två gånger, med Lagrådet däremellan, sedan riksdagen. Allt detta tar flera år. Tala om en regering som inte fungerar.

Så har vi en annan för framtiden avgörande fråga, digitaliseringen av Sverige. Regeringen bad OECD om hjälp och det fick man för ett drygt år sedan. Det var ord, inga visor. En uppmaning från OECD till regeringen att ta digitaliseringen på allvar. Sedan var det en mängd förslag som lämnades över, konkreta sådana. Vad har hänt? Inte mycket, vill jag påstå. Men regeringen b borde göra en avstämning, redovisa vad man gjort.

Är det underligt att jag inte hittar de positiva frågorna att skriva om?

Möjligen kan man säga att det verkligt positiva i Sverige är den förbättringspotential som finns. Men, då måste man ta fatt i den. Potentialen kommer inte av sig själv, särskilt inte när Långbänken alltid står i fokus.

Har Norden och Sverige abdikerat?

Bloggen i förra veckan om 5G-nät fick många att reagera. Hur kommer det sig att många 5G-nät rullas ut i världen, men Sverige är inte med? Trots att tekniken finns hos ett svenskt företag, Ericsson? En läsare av bloggen påpekade att Sveriges statsminister för ett drygt år sedan gick ut och sa att Norden ska vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen.

När hade Stefan Löfven lovat detta? Den 23 maj förra året samlades de nordiska statsministrarna hemma hos Stefan Löfven i Örnsköldsvik. Där antog man ett ”Letter of Intent” som sa att Norden ska bli världsledande på 5G-tekniken. En aktionsplan uppgjordes. Den angav testbäddar, teknisk samordning av behövlig bandbredd, borttagning av hindren för att utveckla 5G-nätverken. I pressmeddelandet kan Du se fyra fina bilder på hur eniga och belåtna de nordiska statsministrarna var.

Här kan Du läsa statsministrarnas ”Letter of Intent”. Det ger ett patetiskt intryck. Detta har de fem statsministrarna skrivit under och en aktionsplan finns. Har man sedan sovit? Är det återigen Långbänken man vill hylla?

Nio 5G-nät är på väg att rullas ut i världen. Ericsson är med i alla utom ett. Har helheten i fem nätverk. Inget nätverk har utvecklats i Sverige, inget i Norden, inget i EU. Men ett i Europa, i Schweiz, som inte hör till EU. De andra utanför Europa.

Med denna utveckling hoppas jag att det finns en enda journalist i Sverige som kan ställa frågan till Stefan Löfven: Varför hänger inte Sverige med i 5G-utvecklingen? Ericssons VD Börje Ekholm har kritiserat regeringen för den här utvecklingen, att vi släpar efter. Något måste vara fel – här hemma, i politikens Sverige.

Företagens villkor avgörande för vår framtid

Låter det underligt att företagens villkor är den viktigaste frågan för framtiden? Svaret är ett bestämt nej. Skälet är att alla de ekonomiska resurser, som vi lever på, kommer från företagen. Detta glöms ofta bort, och man tror i stället, som Stefan Löfven i fredags, att det regnar guld från himlen (Se Löfvens artikel i Expressen)

I Almedalen nu så uppmärksammas med rätta näringslivsfrågorna. Mer än hälften av de 15 hetaste frågorna rör näringslivet. Vad är då viktigaste för att näringslivet ska utvecklas väl? Två undersökningar kan vara värda att redovisa och kommentera. Först Dagens Industri som gör en undersökning om ”vilket politikområde är mest angeläget att satsa på under pågående mandatperiod”? Och det är drygt 1000 intervjuer med företrädare inom näringslivet som fått svara.

Svaret är att angelägnaste områden är polisen, sjukvården och utbildningen med skattesänkning för företagen på fjärde plats. Sedan kommer miljön, arbetsmarknaden och försvaret i nu nämnd ordning. Artikeln i DI idag rubriceras: ”Näringslivstoppar: Hellre polis än sänkt skatt” Men, frågan är delvis fel ställd och feltolkad. Här blandar man ihop företagarnas allmänpolitiska intressen med vad företagen behöver för att utvecklas. Men, som Företagarnas VD Günther Mårder säger ”Det spelar ingen roll vad skatterna är om inte rättssäkerheten fungerar”.

Den andra undersökningen har Svenskt Näringsliv låtit göra. Den är på ett helt annat sätt fokuserad på företagens spelregler och behov. ”För tillväxt och konkurrenskraft” heter rapporten och länken till hela rapporten är här. En kortversion ”Den svenska konkurrenskraften hackar” finns här. DI ger också en bra bild av rapporten. Så här sammanfattar DI  näringslivets önskningar:

 Det behövs också fler företagare, innovationer, en bättre kompetensförsörjning och en mer effektiv offentlig sektor.

Reformförslagen från näringslivet är bl a:

  • Färre och enklare regler
  • Sänkning av kapitalskatterna
  • Rejäla förbättringar av Universitet och högskolor
  • Bättre integration
  • Reformerad bostadsmarknad

I morgon tisdag kommer Entreprenörskapsforums VD Johan Eklund presentera ett program för framtidens entreprenörskap på Moderaternas ekonomisk-politiska seminarium.

På torsdag håller Socialdemokraterna sitt ekonomisk-politiska seminarium med Magdalena Andersson. En särskilt intressant deltagare i panelen är Anders Ekholm som skrivit rapporten ”Den förbjudna framtiden”. Den visar på digitaliseringens möjligheter att klara av kommunernas framtid, med råge Utan skattehöjningar, men med digitalisring.  Intressant!

PS En reflektion: Hur kan det komma sig att valet av den förste svarte partiledaren i Sverige inte uppmärksammas i God Morgon Världen?

Tror Stefan Löfven att han kan bygga Sverige utan näringsliv?

När man läser Stefan Löfvens artikel  i dagens Expressen ”Det är dags att bygga det nya folkhemmet” så blir man mörkrädd. (Medförfattare är partisekreterare Lena Rådström Baastad) I artikeln sägs att framtiden är en ny fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa. Men ingenting om hur resurserna ska skapas.

Troligen ska det regna guld från himlen. För i hela den stora artikeln nämner man ingenting om det som skapar vår ekonomi. Det finns inte ett enda ord i artikeln om följande:

  • Företag
  • Näringsliv
  • Entreprenörskap
  • Innovation
  • Forskning
  • Tillväxt

Däremot nämns följande ord sammantaget 26 gånger: Fördelning, jämlikhet, rättvisa, ojämlikhet, klassamhället. det starka samhället och folkhemmet.

När Stefan Löfven blev vald till partiordförande gick han ut i en stor debattartikel i Dagens Nyheter. Vi talar om den 24 september 2012. Rubriken var ”Vi presenterar en ny affärsplan för Sverige”. Stefan Löfven talade om en ”strategisk samverkan med näringslivet”. Läs artikeln, den är riktigt bra och anknyter till verkligheten. Men när har vi sett denna affärsplan utvecklad på riktigt? Inte annat än i Dagens Nyheter 2012, trots att Stefan Löfven i regeringsställning haft fem år på sig. Men ingen Affärsplan för Sverige har ännu synts till..

I stället presenters nu en kravmaskin som bygger på manna från himlen. Nu kommer säkert Stefan Löfven invända mot min beskrivning med att ”det är klart att vi ska ha ett kraftfullt näringsliv” Men, Stefan Löfven, när man som regeringschef ska måla framtidens samhälle och det nya folkhemmet, så måste resurssidan ges en minst lika stor roll som alla samhällsproblem som kräver finansiering.

För Dig som är nyfiken ´på vad Stefan Löfven ville få in i Affärsplan Sverige, och som inte utnyttjar ovanstående länk, kan jag sammanfatta hans fem punkter – samarbete med näringslivet:

Här är planens fem punkter:

  1. Höj Sveriges kompetens till världsledande nivå
  2. Skapa jobb i växande och kunskapsintensiva företag
  3. Stäng rekryteringsgapet på arbetsmarknaden
  4. Sätt innovation i centrum
  5. Inse att allas framgång är Sveriges framgång

I Expressen-artikeln idag finns några exempel som jag inte vill nedlåta mig till att kommentera. Lösningen ligger inte i statliga regler för företagslöner. Inte heller ökade bankskatter eller förbud att läsa vid utländska elituniversitet.

 

 

Varför är Sverige så saktfärdigt med 5G?

Ska vi behålla vår konkurrenskraft måste ny teknik kunna användas. Alla talar om artificiell intelligence men den kan inte användas om inte de digitala plattformarna finns. En sådan är infrastrukturen för internet och vårt mobilsystem. Enligt Ericssons VD Börje Ekholm halkar Sverige och även Europa efter. USA och Kina leder. Varför är de svenska och europeiska politikerna så långsamma? Vill de hylla Långbänken? Nej, det har nog med obeslutsamhet att göra, och då sitter de på bänken.

DI tog upp detta den 27 maj med en intervju med bl a Börje Ekholm som anser att en snabb utveckling av 5G är lika viktigt som tåg och vägar. ”5G är helt avgörande för att Europa ska kunna konkurrera i den nya digitala ekonomin – vi ser redan att Europa halkar efter både USA och Kina”

Ny Teknik utvecklat detta med en intervju för två veckor sedan, där Börje Ekholm ”röt till”. Några dagar senare kom en intervju med Ekholm i Elektronik Tidningen,  Idag kommer i denna tidning en djupintervju med Ericssons teknikchef Erik Ekudden. 

Detta att Sverige släpar efter borde både media och politikerna reagera på. Inte bara facktidningar som Ny Teknik och Elektronik Tidningen. Men, så är det i Sverige.

Vad har Ericsson lyckats med? Jo, av nio 5G-nät som hittills rullats ut är Ericsson med i åtta. I hela fem 5G-nät är Ericsson ensam leverantör. Bara ett av dessa nät ligger i Europa, de andra i USA. Sverige har givetvis inget. Vi är långsamma.

I Sverige har PTS nyligen auktionerat ut frekvenser för 700-bandet. Men det behövs högre frekvensband, något som Ericsson påpekat länge. En sådan ny aktion kommer först till hösten.

Ett 5G-nät finns i Europa, Swisscom i Schweiz. Men inte ett enda i EU.

 

 

 

Det tog tid, men nu är NIR igång igen

Den Nationella Innovationsrådet under statsministerns ledning har äntligen kommit igång igen. Det var väl ganska naturligt att expeditionsregeringen under hösten inte fortsatte, men det har dröjt hela första halvåret innan den nya regeringen kommit igång. Det är typiskt för det svenska regeringskansliet. Nu är den dock igång, med ett första möte idag.

Vad som är bra med ett Innovationsråd där statsministern sitter ordförande är att han tvingas ägna tid åt innovation varje gång man har möte, vilket är en gång i kvartalet. Den gångna regeringsperioden visade tyvärr på ett avtagande intresse från statsminister Stefan Löfvens sida. I början ägnade han betydligt mer tid än på slutet, då NIR snarast upplevdes som en belastning. Och NIR:s sekretariat levde länge i ovisshet om vad som skulle ske, och då ”flydde” en del av personalen.

Det är helt nya ledamöter i NIR. Här är uppsättningen:

Till ovanstående kommer också fyra statsråd: Isabella Lövin, Magdalena Andersson och Magdalena Ernkrans.

Det verkar som om det nya Nationella Innovationsrådet har en hel del att ordna till. Här är deras hemsida, som inte är uppdaterad. Ingen information har heller publicerats om vad NIR ska syssla med på sitt möte idag.

PS Nu har NIR hållit sitt möte och redovisar i ett pressmeddelande detta (vid 17-tiden). Men inte ett ord om vad man behandlat.

Tänk att enkelheten kan var så bra!

Det är ofta som jag i denna blogg hänvisar till Dagens Industri. Tidningen är värd den uppmärksamheten och lite till, vill jag påstå. Nu är det dags igen. PM Nilsson skrev en ledare igår på temat ”Välj en enkel lösning”. Den fångar upp mycket av det jag bloggat om.

Ofta är en enkel lösning något som av olika skäl motarbetas, påpekar PM Nilsson. Det är den svenska rädslan för konflikt som spelar roll här. Mesighet kallar jag den för. Det är inte att lösningen, som är enkel, är dålig, utan att man måste kunna ta en konflikt. Alla tycker inte lika.

Så ger PM Nilsson några talande exempel.

  • Svenska skolan led under många år av dålig ordning. Detta ledde till dåliga skolresultat. Det enkla hette bättre disciplin. Den andra enkla lösningen heter att ta bort mobiler från klassrummet.
  • Gängkriminaliteten har tagit makten i bostadsområden och skaffar sig ett våldskapital. Då heter den enkla lösningen är att staten återtar det legitima våldsmonopolet. Bevakningskameror ät en lika enkel som nödvändig lösning.
  • Hur ska vi bli av med tiggeriet. Den enkla lösningen heter tiggeriförbud.

PM Nilsson skriver i avslutningen:

En underskattad förklaring till den nationella rörelsens framgång är att den sedan en tid tillbaka är bäst på enkla lösningar, eller på sunt förnuft, bland annat för att andra partier i sin iver att ta avstånd också tar avstånd från det enkla. Tills de själva genomför förslagen.

Den svenska Långbänken är förödande för vårt fina land.

 

Tar AI över alla våra jobb? Och i så fall när?

Rubriken är provocerande. Och med avsikt. För under senare tid har fokus på den nya tekniken varit: Tar den jobben ifrån oss? Blir jag arbetslös? Och när händer det? Oxford-rapporten 2013 talade om att 47 procent skulle förlora sina jobb. (gällde USA, men är överförbart)

Detta dystra scenario var utgångspunkten när rapporten ”Människor, maskiner och framtidens arbete” presenterades på Entreprenörskapsforum i tisdags. Den 100-sidiga rapporten är väl värd en läsning, varför inte under Midsommar? Författare är Joakim Wernberg, forskningsledare på E-forum. I boken finns också fem essäer som sätter människan och digitaliseringen i perspektiv.

Vid seminariet på tisdagen på E-forum kunde Joakim Wernberg synnerligen pedagogiskt redovisa hur vi bör förhålla oss till digitaliseringen och AI,. Och hur denna nya teknik, som fortsätter att utvecklas, är ett komplement för oss människor och inte tar över. Människan och den nya tekniken, AI, kommer att leva en symbiotisk arbetsprocess. Som dessutom är sympatisk och givande, för båda parter. Så bort med rädslan!

Rapportens viktigaste budskap, med många detaljer och intressanta utvidgningar, är att beskriva hur förändringen går till. Inte hur det blir. På så sätt blir vi beväpnade med en insikt och en förståelse som gör att vi kan leva ett positivt och utvecklande liv med den nya tekniken. Den tar inte över, vi har i stället stor glädje av den

Joakim Wernberg sammanfattade väl det som nu gäller:

– Vi går från en kunskapsekonomi till en lärandeekonomi där det handlar om att kontinuerligt utveckla de kognitiva förmågor som är unika för oss som människor”

Det är bra att en rapport, som denna om framtidens teknik, beskriver hur det nya växer fram. Men, hur ska politikerna förhålla sig, de sätter ju spelreglerna? Rapporten påpekar att det krävs ett politiskt helhetsgrepp. Frågor om turordningsregler, kompetensomställning, utbildning eller vidareutbildning kan inte separeras och utredas isolerade från varandra – det räcker inte att justera en detalj i taget.

– Regeringen behöver tillsätta en utredning av framtidens arbete, utbildning och lärande arbetsliv på både Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementets område. Inspiration finns att hämta i Tysklands motsvarigheter Work 4.0 och Industrie 4.0, enligt Joakim Wernberg.

Detta är viktigt, och förslag har framförts, men regeringen drar fötterna efter sig. Statsminister Stefan Löfven har i mer än tre år haft förslag liggande om en samordning på högsta nivå av digitaliseringen. Men inte orkat ända fram, ingen åtgärd – ännu.

Frågan om ett Observatorium, som är ytterligare ett nytt namn på samordningen, har utvecklats av OECD. Rapporten från E-forum föreslår ett sådant, men den bör ligga på högsta politiska nivå, enligt min uppfattning. Och inte på ett enskilt sakdepartement, för då kan den inte fungera.

Med tanke på siffran i inledningen, 47 procent som skulle förlora jobbet i USA, är skrämmande, så en annan bedömning en motvikt. OECD gjorde en motsvarande studie, men inte om jobben, utan om arbetsuppgifterna. Den visar på en effekt på jobben med bara 7 procent. Sedan finns det nu en ny OECD-studie ”Future of work”, som ger en stor bredd i sin analys.

 

Regeringens sätt att dupera näringslivet är avslöjat

Detta är anmärkningsvärt. I går besökte Företagarnas VD Günther Mårder näringsminister Ibrahim Baylan på Näringsdepartementet. Glad i hågen, efter ett bra samtal, så twittrar Mårder detta (Jag tar det i original, så att ingen kan ifrågasätta äktheten)

Günther Mårder (@gunthermarder)
Bra möte hos ⁦‪@IbrahimBaylan_‬⁩ idag. Enligt mina anteckningar kom vi överens om:
📈 Bättre företagarklimat
💸 Lägre skatt på företagande
⚖️ Rättvis konkurrens
🗂 Minskat regelkrångel
🇸🇪 Ett bättre Sverige
Har jag missat något Ibrahim? 😉 pic.twitter.com/pWSWKQnyEy

På detta svarar Ibrahim Baylan följande. (också original):

 

Ibrahim Baylan (@IbrahimBaylan_)

Vad menar Ibrahim Baylan?

  • Vill han inte arbeta för ett bättre företagsklimat?
  • Vill han inte arbeta för lägre skatt på företagande?
  • Vill han inte arbeta för en rättvis konkurrens?
  • Vill han inte arbeta för ett minskat regelkrångel?
  • Vill han inte arbeta för ett bättre Sverige?

Eftersom detta meningsutbyte skett offentligt, så har vi verkligen både anledning och rätt att ställa frågan till Ibrahim Baylan: Vad menar Du, vad står regeringen för?

Vill regeringen ha ett sämre företagsklimat med högre företagsskatter utan rättvis konkurrens och med mer regelkrångel?

Nej, säkert inte, men detta är ett övertydligt exempel på hur socialdemokratiska statsråd agerar i det fördolda. Ger ett klart intryck att man vill göra det som näringslivet vill. Det sker vid muntliga diskussioner och näringslivets företrädare tror på det som sägs. Går hem glad i hågen, men sedan gör regeringen tvärtom. Nu har Günther Mårder varit klok nog att ge offentlighet åt det som sades, och vips är ministern framme och säger: Så var det inte.

Men historien är inte slut där, för de reaktioner som kom på twitter mot Ibrahim Baylan ansåg han sig tvingad att lugna. I en Tweet sent på tisdagskvällen säger Baylan att det inte finns några överenskommelser nedtecknade. (Nej, det är just det som är finessen) men säger han, till intet förpliktigande: ”Jag ser fram emot att tillsammans jobba för ett växande näringsliv och ett starkare Sverige”

Goddag Yxskaft

Har vi hört det förut?

Välfärden behöver tryggas med minst 90 miljarder om året – stämmer det?

I förra veckan gick finansminister Magdalena Andersson ut med en tårdrypande vädjan: ”Den åldrande befolkningen gör att välfärden behöver 90 miljarder mer”. Men är det verkligen så? Regeringens egen myndighet, Konjunkturrådet, var modigt nog att gå ut och säga ”Pengarna finns”. Det är det överskott som uppstår i budgeten, om inte andra ändamål tar dem.

Redan tidigare i våras gick Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ut och larmade om behov av skattehöjningar. Och Moderaternas Elisabeth Svantesson tycks dela SKL:s uppfattning, även om det sker lite försiktigt. Får jag be dem att ta del av en studie som Kommunutredningen gjorde i höstas, genom Institutet för Framtidsstudier. Den visar på besparingar i kommunerna på 25 – 30 procent om kommunerna tillåts digitalisera. Studien kallades läget för ”Den förbjudna framtiden”. Mycket talande.

I fredags skrev Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri ”Andersson vet inget om framtidens ålderdom”. Där påpekar hon att de gamla och orkeslösa inte alls växer så kraftigt, som man kan få intryck av. Andelen över 80 år går från 5,1 procent år 2015 till 6,2% 2025. Och de blir samtidigt friskare.

Andra frågor som måste belysas inför framtidens ålderdom är enligt DI:

  • Behovet av vård och omsorg, när de äldre blir friskare
  • Rekryteringsbehovet, när mycket kan automatiseras
  • Intäkterna kan öka när skatterna sänks

Sedan vill jag upprepa det jag skrev ovan: Digitaliseringen, som kan göra storverk. Inte så att människorna blir onödiga, men de kan göra helt andra – mänskliga insatser. För mig är det ofattbart att ett förslag till digitalisering, som sker inom ramen för en offentlig utredning, så mirakulöst glöms bort, eller vad det nu är.