Kina har bildligt talat skjutit sig i foten

Många har reagerat över hur det gigantiska kinesiska fastighetsbolaget Evergrande helt plötsligt avslöjats med att vara på obestånd. Totalt lär Evergrande ha skulder på 2.600 miljarder kronor, dvs hälften av Sveriges BNP. Tillgångarna lär inte alls matcha skulderna, för bolaget har tagit in förskott i sin förmögenhet. Detta har påverkat kapitalmarknaderna över världen den senaste tiden. Frågan är vad som händer nu, kort sammanfattat:

  • Kinesiska staten kommer att rycka in och rädda Evergrande
  • Kina tvingas minska ekonomins totala sparande, investeringar, som ligger på cirka 45 procent av BNP idag. Detta i sig kommer att påverka den kinesiska ekonomin negativt
  • Byggandet som idag är 29 procent av BNP (mot 5 procent i Sverige) kommer att reduceras kraftigt.
  • Totalt lär det finnas 30 miljoner tomma lägenheter i de kinesiska storstäderna med rum för 90 miljoner boende.

Det som verkligen förvånar är att inte Kinesiska staten långt tidigare upptäckt att Evergrandes affärsmodell och skuldsättning är helt tokig och ohållbar.  Eftersom merparten av finansieringen skett i Kina och dessutom Evergrande har medverkat till byggandet av många miljoner lägenheter borde staten, finansinspektionen och bankerna sett vad som höll på att hända och ingripit.

Det svåra för Kina idag är att den förbyggda bostadssektorn leder fram till en väsentlig nedgång i den ekonomiska tillväxten. Kina måste, för att kunna hålla ekonomisk balans, ha en årlig ekonomisk tillväxt på sex procent. Redan i år lär ekonomins ökningstakt hamna på 4 procent. Kommande år kanske runt nollan. Detta kommer att försvaga Kina kraftigt.

Det finns flera andra händelser/åtgärder som försvagar Kina:

  • Två av de tyngsta investerarna i världen, George Soros och Blackrock varnar nu för utvecklingen i Kina
  • Stympningen av de kinesiska plattformsföretagen  kommer att beröra Kina negativt
  • Ingreppen i Kina mot dataspelande och internet samt ansiktsigenkänning kan bli en belastning för XI Jinping, liggande i bakgrunden.

 

Det nya geopolitiska läget måste Sverige engagera sig i!

Idag har Sverige två stora problem:

  • En intern oförmåga att fatta beslut som är monumental
  • En oförmåga att deltaga i det internationella arbetet, särskilt i EU

Den interna oförmågan kan illustreras med Cementa, en mängd tillståndsprocesser där regeringen vägrar fatta beslut, vår försvarsförmåga som inte återställs snabbt nog, ordning och kunskaper i skolan som saknas, excellent forskning där OECD negligeras, en digitalisering som nu ligger år efter andra länder. För att nämna några viktiga frågor

Problemet med Kina illustreras av Xi Jinpings uttalande inför FN-församlingen igår. Som svar på Joe Bidens önskan om samarbete i sakfrågor, baserade på viktiga värderingar, sa Xi Jinping: “We need to advocate peace, development, equity, justice, democracy and freedom, which are the common values of humanity,”

Kinas värderingar, som Xi Jinping påstår är gemensamma, kan illustreras så här

  • Utveckla fred säger Kina som sagt sig kunna ta tillbaka Taiwan med milärt våld
  • Lag och ordning säger Kina som utan rättegång fängslar oppositionella (Gui Minhai)
  • Demokrati och frihet säger Kina som hanterar Hong Kong emot ingångna avtal
  • Frihet säger Kina som begår folkmord mot uigurerna i Xinjiang

Givetvis är det viktigast och även lättast att få ordning på beslutsfattandet i Sverige. Där bestämmer vi i stor utsträckning själva. Långbänken måste pensioneras!

Givetvis bör vårt land också engagera sig i den viktiga internationella utvecklingen. Ska vi få stopp på en del av Kinas stora övergrepp kan Sverige inte agera ensamt. Inte heller när det gäller regelverket som styr vår internationella handel. Här måste EU agera kraftfullt och göra detta i kompanjonskap med USA.

Ekonomisk frihet ökar både välstånd och välbefinnande

Saker och ting kan gå fort. För två år sedan var Hong Kong världens friaste land, och har så varit i många år. Men, 2019 så grep Xi Jinping in och började jaga Hong Kongs frihet på en mängd olika sätt. Den faktiska rösträtten försvann, demonstranter som krävde ett fritt land fängslades bland annat av en säkerhetslag, som innebär att både Du och jag kan fängslas i Hong Kong och utlämnas till Kina. Och sedan vet vi vad som händer (Se på Gui Minhai)

Idag hamnar nog Hong Kong på samma plats som Kina, dvs plats 116 i världen, Nästan tillhörande den allra minst fria delen av världen – ekonomiskt. Frasers Institute gör mätningarna noggrant och ligger därför två år efter i sin redovisning. En annan tankesmedja, Heritage Foundation, gör också samma mätningar, men är kanske inte lika noggranna och kallar årets ranking för 2021, trots att mätningarna kan vara upp till två år gamla. Hos Heritage har Hong Kong helt tagits bort i år.

Den mätning jag redovisar här är Fraser Institutets årliga ranking av världens länder, som ekonomiskt fria eller ofria. Det ska sägas att ofriheten minskar direkt den ekonomiska utvecklingen, och därigenom välståndet.

Så här definierar Fraser ekonomisk frihet:  Economic freedom is based on the concept of self-ownership. Because of this self-ownership, individuals have a right to choose—to decide how to use their time and talents to shape their lives. On the other hand, they do not have a right to the time, talents, and resources of others.

Svenska Dagbladet hade en intressant redovisning av “Den värdefulla friheten” i en ledare igår. Läs den, den ger anledning till eftertanke. Särskilt intressant är den jämförelse som görs mellan Kuba. Utgångspunkten var 1959, då var läget densamma, båda länderna hade samma ekonomiska standard. Under de gångna 60 åren har Kuba varit ofritt, och Hong Kong fritt. Levnadsstandarden har ökat sju gånger mer i Hong Kong än i Kuba. 

Hur är Sverige? På fem år har vi förlorat nästan halva den ekonomiska frihet vi hade 2015. Sverige har gått från 19e till 37e plats. Lite oroande. Vad beror det på? Svaret är att Lagstiftningen, arbetsmarknadsregler och regleringen av arbetsmarknaden har utvecklats i fel riktning.

Lena Andersson: Integration är för de som ska integreras

I lördags skrev Lena Andersson sin krönika i Svenska Dagbladet. Den handlar om integration. Läs artikeln om Du kan, den är viktig: “Integration är en uppgift för den som ska integreras“. Det ligger mycket i de synpunkter hon för fram. Baserade på en nyutkommen bok. Och sunt förnuft.

Boken är skriven av Mustafa Panshiri i en alldeles ny bok ”7 råd till Mustafa. Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land” (Volante). Den boken bygger på ett mycket praktiskt förhållningssätt. Panshiri är född i Kabul 1986 och kom hit till Sverige när han var 11 år. Efter utbildning blev han polis men lämnade den uppgiften 2015 för att i stället bli föredragshållare och aktör i invandrarfrågor. En uppgift med stor samhällsnytta. Från en som varit med själv.

Den boken som Lena Andersson refererar till kom ut nu i september. Det är den handboken som Mustafa själv skulle ha velat ha när han flyttade hit med sin familj. Än har jag inte läst boken, men snart. Vill dock snarast förmedla det som Lena Andersson på ett övertygande sätt berättar.

De sju Panshiriska råden är

  1. Behärska det svenska språket
  2. Lär Dig svenska koder
  3. Gör lumpen
  4. Skaffa ett extranamn
  5. Inse att dina kläder också är ett språk
  6. Lär känna en vuxen som vill ditt bästa
  7. Visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland

Som Lena Andersson påpekar: Inga lagar behöver ändras, inga bidrag behöver delas ut. Råden är frivilliga men normerande. Sedan påpekar hon att det inte behövs en sociologisk forskningsrapport för att uttala sig i dessa frågor. Tilläggas kan: Att uppleva allt själv är en stor styrka. Tyvärr kan jag inte ge en fullständig bild, vare sig av Lena Anderssons krönika eller Mustafa Panshiris goda råd. Så mitt råd är återigen: Läs Lena Anderssons krönika och varför inte också boken.

Till sist vill jag citera Lena Anderssons avslutande stycke:

Programmet är så pass rigoröst och genomsyrat av disciplin, fasthet och common sense att man misstänker att den helt igenom integrerade Mustafa Panshiri är mer lik sin egen noggranna far än en skrämd svensk som förväxlat upplösthet med tolerans. ”Gör så här så går det dig väl!” säger Panshiri, med värme och respekt.

Ska Facebook och Google tvingas dela på sina kunder?

Att Google och Facebook skulle tvingas dela på sina kunder, ge uppgifter om sina abonnenter till varandra, är givetvis helt orimligt. USA skulle inte kunna besluta detta, för det finns ingen lagstiftning som kan tvinga konkurrenter att dela sina uppgifter.

Men, så är det nu i Kina. Det gäller givetvis de kinesiska företagen. Trots att det inte finns lagar eller regler som tvingar dem, utan bara politikernas krav, så anpassar de sig snabbt. Annars får de inte behålla sina företag och kanske inte sina liv heller. Så ser “rättsstaten” Kina ut idag. Den marknadsekonomi som Deng Xiaoping utvecklade stoppar nu den nuvarande partiledaren och presidenten Xi Jinping, världens farligaste man.

Genom att lansera ”den öppna dörrens politik”, lyckades Deng öka tillväxten i Kinas ekonomi. Deng återupplivande Zhou Enlais slogan om de fyra moderniseringarna inom industri, jordbruk, militär samt vetenskap och teknik. Vad som händer nu i och med Kina är skrivet i stjärnorna. Redan har många kinesiska företag förlorat verksamhet och kraftigt backat på börserna. Det rör sig om 100-tals miljarder dollar.

Vi i omvärlden kan med ett leende se hur Kina dödar sina egna företag och de framgångsrika internet-bolag som vuxit fram. Vi kanske ska vara glada?

Vad har hänt? Några händelser att uppmärksamma:

  • Alibaba och Tencent ska låta varandras kunder utnyttja alla tjänster
  • Videos på ByteDance ska kunna skickas på WeChat och vice versa, trots att de är konkurrenter.
  • Kunskapsföretag med 10-tals miljoner ungdomar som kunder ska inte få ta priser som inkluderar vinst
  • Barn och ungdomar får inte använda dataspel anat än en timme var fredag, lördag och söndag, vilket drabbar dataspels-företagen kraftigt. Och inskränker rätten att spela.
  • Ungdomars dataspel kan inte ske genom föräldrarnas uppkoppling för via ansiktsigenkänning kan censuren se vem som spelar.
  • Sedan har vi Kinas brott mot 12 miljoner uigurer – folkmord säger både USA och UK
  • Utrotningen av demokratin i Hong Kong
  • Xi Jinping har hotat ta över Taiwan med militärmakt. (Ett skäl för chips-tillverkning i EU)

Detta är bara axplock.

En av världens största och mest framgångsrika investerare, George Soros har nu varnat för att investera i och driva verksamhet i Kina. Då har det gått långt.

Vad gör Sverige? Ericsson har redan blivit satt på plats för att Huawei inte får deltaga i 5G-upphandlingen i Sverige. Förra gången i Kina fick Ericsson 11 procent i en upphandling. I år bra 2 procent.

Ska västvärlden reagera måste det ske genom att USA och EU agerar tillsammans. Då kan inte Kina göra så mycket. Utan export rasar Kinas välstånd.

Dagens Industri har i en ledare krävt “Volvo Cars måste hem” Det är PM Nilsson, tidningens politiske chefredaktör, som skrivit. Både i Kina och Hong Kong har utländska journalister utvisats eller förklarats ej önskvärda för att de skrivit kritiska artiklar.

Regeringsförklaringen – ett råmanus till nyårsrevyn

Statsminister Stefan Löfven lovar genomföra det han tidigare lovat men ännu inte gjort. Dock utan att tala om att han avgår och alltså inte kan göra detta.

I många stycken är regeringsförklaringen ett halvdåligt manus till en kommande nyårsfars. Se nedan:

  • “Organiserade brottslighet kan inte lösas av ett enskilt land”Hade vi haft EU:s genomsnittliga gängkriminalitet hade vi inte haft några problem.
  • “Arbetsmarknadens parter ska komma överens om löner och villkor”Den svenska regeringen inviterade EU till Sverige för att skapa en social pelare, med löner.
  • “Skogsbruket ska inte detaljregleras i Bryssel” Sverige agerade inte i Bryssel
  • Kompetensutredningarna ska upphöra” Regeringen har inte agerat på fem år
  • “Hela samhällets förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig ska stärkas” Var det därför uppgiften togs bort ifrån statsministern?
  • “Jobben är grunden till vårt lands välstånd” Är det därför Sverige har fått en hög arbetslöshet, trots löfte om EU:s lägsta arbetslöshet?
  • “Nya stambanor för höghastighetståg ska byggas” När? Detta har regeringen sagt i sju år, men ingenting har hänt, inte ens ett beslut
  • “Regeringen fortsätter arbetet med att ta fram en ny äldreomsorgslag” Varför lade man då ned arbetet med detta detta 2014 och återupptog det hösten 2020?
  • “Svensk skola ska tillbaka till kunskapsresultat i världsklass” Det åstadkommer man inte genom att regeringen fuskar med PISA-resultaten
  • “Fokus på kunskap och ordning i skolan fortsätter” Hur detta ska ske har OECD sagt sedan 2014, men ingenting har hänt.
  • “Gängkriminaliteten ska krossas med samhällets samlade kraft” Detta har regeringen sagt sedan 2014, men gängvåldet har i stället ökat.
  • “Vi ska möta våra utmaningar tillsammans” Men inte ett ord om att detta är omöjligt, för regeringsförklaringen inte gäller i mer än nio veckor. Då avgår regeringen.

Vem spelar huvudrollen i den kommande nyårsfarsen? En konstgjord Avatar med drag av en statsminister som i sju år spelat samma roll?

 

 

 

Tänk om detta hänt: Sparkrav stoppar polisen

Tänk om politikernas sparkrav hade stoppat polisens arbete med de gängkriminella. Det hade väl blivit ramaskri. Tidningar, radio och TV hade gått i taket.

Så är det inte. Uppgifterna om att polisens sparkrav stoppar arbete med de gängkriminella redovisades igår i Dagens Nyheter. Och till råga på allt, den ansvarige polisministern säger att “Det ska jag inte lägga mig i” Inget ledarskap här inte.

Så normaliserat har gängkriminaliteten blivit att ingen reagerar. Inte den ansvarige ministern och inte media i övrigt. Det var Dagens Nyheter som hade nyheter igår, söndagen den 12 september: “Trots allt fler skjutningar – erfarna utredare stoppas av sparkrav” (För Dig som inte abonnerar på Dagens Nyheter ligger artikeln bakom en betalvägg). Därför vill jag ge en uppgift här om vad som står i artikeln:

  • Pensionerade poliser,  20 timanställda pensionärer med en i det närmaste unik, samlad kompetens har anlitats för att utreda gängkriminella brott, Silvervargar
  • Silvervargarnas arbete har hyllats inom polisen och beskrivits som ett värdefullt tillskott. Men så kom tvärvändningen. Plötsligt skulle det ta slut. Besked i våras
  • Mikael Damberg skulle träffa de pensionerade poliserna i förra veckan. Så blev det inte, eftersom de inte fanns längre.
  • Vad säger då Damberg om att Silvervargarna inte ska användas så mycket nu längre, pga sparbeting (brist på statliga resurser)? “Det ska jag inte lägga mig i”
  • Vad säger polisen om de bristande statliga anslagen?  Jag ser flera möjligheter att bygga en hållbar polisverksamhet om den ekonomiska situationen förändras. (Ansvarig polischef)

Att polisen inte kan använda de personal-resurser som finns för att bekämpa gängkriminaliteten beror på att de ansvariga politikerna inte bryr sig. Inte tillräckligt med pengar. Och de ansvariga politikerna vill inte ta sitt ledaransvar.

 

 

Elkrisen drabbar Sverige – vem bryr sig?

Det verkar nu som om brister, misslyckanden och rena lagbrott blir normaliserade i Sverige. Det gäller brist på el, som media inte tycks rapportera om. Regeringens bristande ledarskap när pandemin slog till, som Corona kommissionen konstaterat som ett allvarligt misslyckande har knappast fått någon mediauppmärksamhet. Den olagliga hanteringen och förseningen av stödet till 1000-tals företagare har media tidigare förtigit.

Här vill jag illustrera just bristen på el, som den “gode” energiministern Anders Ygeman förnekat.

Nu har JO hårt kritiserat Tillväxtverket för den långsamma hanteringen av korttidsstöden till företagen. Tidigare har Ibrahim Baylan försvarat tillväxtverket, så regeringen har inte tidigare agerat för att myndigheten ska följa lagstiftningen som stipulerar en rimlig handläggning. Nu tar nog media upp detta, men vad gör de ansvariga – regeringen?

Sverige “ett skräckexempel för hur illa det kan gå i Europa”

Sverige som ett “skräckexempel” för hur illa det kan gå i Europa skriver Janne Josefsson om i sin krönika i Dagens Nyheter idag: “Löfven hade i alla fall tur med vädret”. (Tyvärr har nog DN fortfarande betalvägg för åsiktsartiklar, vilka andra slopat). Läs den krönikan om Du kan, för precis så är det som Janne Josefsson skriver. Tyvärr

“Vi såg det inte komma”, som Stefan Löfven sa, visar på oförmågan. Integrationen har havererat påpekar Josefsson. Men, läs DN-krönika om Du kan.

En annan artikel att läsa idag finner Du i Dagens Industri “Rödgröna hot mot jobben”. Skriven av Nyamko Sabuni och Mats Persson, Liberalerna. (Betalvägg spärrar inte) Den är läsvärd, för den ger ytterligare perspektiv på det stillestånd som drabbat vårt land, eller oförmåga.

Några axplocK

  • Cementkrisen
  • Vi behöver kobolt för batterifabriken Northvolt – Långbänk, inget händer
  • Boliden vill bryta koppar. Efter 4 års Långbänk: Nej
  • Den svenska kärnkraften stängs ned bakvägen
  • Framtiden för svensk elförsörjning är osäker
  • MP:s dogmatiska miljöpolitik står i vägen för ny teknik och nya jobb
  • Dagens lagstiftning om tillståndsprovning bromsar viktiga investeringar
  • Problemen i skolan
  • Den växande kriminaliteten

Nu kan vi hoppas på att sakfrågorna kommer i fokus. Inte vem som vill och får leka med vem. Talet om den breda mitten, som Annie Lööf talade om med Anders Holmberg igår, borde gått direkt till den kommande Nyårsrevyn i Falkenberg. Lyssna, om Du har intresse, det var nog många som missade intervjun pga Greklandsmatchen.

Lyckas Annie Lööf med rätten till Din skog och rätten till Din strand, så är det välkommet. Men, det finns så många andra viktiga sakfrågor, se ovan, som bara ligger för fäfot.

 

 

Nu får politikerna skärpa sig!

Har vi politiker för att sköta landet och försöka göra vårt land så bra som möjligt? Eller är politikerna tillsatta för att fördröja och försvåra allt som behöver göras? Det frågan kan man ställa sig efter Cementa-debaclet, men också när vi kan konstatera vilken fördröjning som allt sker med – Långbänken igen! – när det gäller tillstånd och nödvändiga beslut.

För ett år sedan lovade statsminister Stefan Löfven att tillståndsprövningar skulle snabbas på ordentligt. Ingenting har hänt. (Stefan Löfvens bäst föredatum för löften torde inte finnas, för de infrias aldrig)

Det är inte undra på, skrev SvD: Tove Lifendahl i går, att statsministern vill lämna skutan.

Bloomberg News rapporterade för 10 dagar sedan att Vattenfall kan tvingas stänga ned fyra av sina fem kärnkraftreaktorer pga problemen kring slutförvaringen av kärnavfall.

Tidningen Dagens Industri gav i lördags en hemsk bild av all långsamhet, brist på tillstånd till gruvor.

IS-kvinnor kommer till Sverige, men kan ofta inte dömmas för sin terroristverksamhet, för Sverige har inte kriminaliserat tillhörighet till terrororganisation. “Fiasko av stora mått” säger Magnus Ranstorp till Svd idag. Norge gjorde det olagligt 2013 och likadant är det i de flesta EU-länder, om inte alla.

Laholms kommun har fått säga nej till två företagsetableringar med 2000 sysselsatta därför att el inte har kunnat garanteras.

Ansvaret för att Sverige inte har fattat erforderliga politiska beslut ligger för de senaste sju året tungt på socialdemokraterna. De kan inte skylla på miljöpartiet, även om detta parti är en bromskloss utan like. Men, det ska sägas, Alliansregeringarna var väldigt passiva också, så Långbänken främjades även då.

Det som drabbar Sverige hårdast är passiviteten när det gäller gängen. Där fanns en brottskommission, BRU, redan 2000-05, som Göran Persson hade tillsatt och ansvar för. Dess förslag – i sex betänkanden – genomfördes inte annat än marginellt. Och det som nu behandlas, bland annat i nya utredningar, är sådant som BRU penetrerade.