Varför ska Skolverket byråkratisera förskolan?

Det verkar som om Läroplanerna nu för tiden blivit en lekstuga för Skolverket. Nu vill jag lyfta  Läroplanen för förskolan. Regeringen har i beslut fastställt läroplanen, som träder i kraft den 1 juli i år.. Läroplanen har professor Inger Enkvist uppmärksammat i en artikel i SvD. För min del har jag också läst Läroplanen för förskolan. Och efter den bisarra upplevelsen undrar jag vad Skolverket håller på med. Läs själv om Du vill se hur bisarr denna Läroplan är.

Här vill jag först illustrera Läroplanen för våra barn i åldrarna 1 – 6 år. Ett citat ur Inger Enkvists artikel talar för sig själv:

På de 24 sidorna, skrivna på enkelt språk, talas det om värdegrund och om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mångfald, demokrati, jämställdhet och genus. ”Ingen /…/ ska bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder”.

Regeringen Löfvens läroplan verkar tagen från de vuxnas värld. Är det rimligt att tala om ”könsöverskridande identitet” och om ”sexuell läggning” för små barn?

Våra förskolebarn ska läras att ha respekt för följande. Jag citerar helt ordagrannt det som står i Läroplanen, men sammanställningen av kraven är min. Förskolebarnen ska läsa sig respekt för:

  • De mänskliga rättigheterna
  • Den grundläggande demokratiska värdegrunden
  • För vår gemensamma miljö
  • För skillnader i människans uppfattning och levnadssätt
  • För varje människa oavsett bakgrund
  • För allt levande
  • För individen
  • För varandra
  • För andra kulturer
  • För varje barns åsikter
  • För föräldrarna

När jag håller på med Skolverket, så vill jag ge en sammanfattning av vad Verket gjort på skolans viktigaste område. Ordning och reda i skolan.

Skolverket arbetar idag mer än 600 anställda. det är en fördubbling på 10 år. De verkar sysselsätta sig med mycket, men inte det allra viktigaste. Det som OECD och många andra påpekat är den svenska skolans akilleshäl: Ordning och reda eller bristande disciplin.

Skolverket har ännu inte gjort några verkliga insatser för att återställa ordning och reda i skolan. Först hösten 2018 genomförde man en studie om ordning och reda på regeringens uppmaning. ”Ordningsregler och disciplinära åtgärder” Skolverkets rapport 471, 2018.

Men den här rapporten är bara ett försvar för Skolverkets passivitet i disciplinfrågan, trots att det är skolans svåraste utmaning. Redan i inledningen står det att man inte bör ingripa för mycket i skolan för att ”säkra trygghet och studiero”. För detta kan ”stigmatisera de elever som är föremål för åtgärden, vilket kan bidra till att förstärka ett negativt beteende”. I klartext: Ingrip inte mot bråkstakarna, för då kan det bli ännu värre. Kan Sverige ha ett Skolverk som arbetar med dessa utgångspunkter?

Hur ska man värdera Sverigedemokraterna?

Många har undrat över Stefan Löfvens, Annie Lööfs och Jan Björklunds beskrivning av av Sverigedemokraterna. Hur högerextremt och farligt är partiet?

Många socialdemokrater jag träffat nyligen har reagerat emot ”Brunmålningen av SD”. En av socialdemokraternas mest bemärkta chefredaktörer, Widar Andersson i Folkbladet Östgöten, har uttryckt sin oro över beskrivningen av SD. Att rikta kraftigt överdrivna anklagelser kan skapa hat, menar många. Och det är underligt om de gamla etablerade partierna aktivt medverkar till detta.

Därför var det något av en välsignelse när Johan Hakelius i Fokus nu gör en inträngande analys och beskrivning av dagens Sverigedemokrater: ”Ett svenskt modellparti?” Finns i senaste numret, utgivet 10 maj.

Här ska jag inte avgöra frågan, eller ta ställning, till SD, utan låter i första hand Johan Hakelius i Fokus ge Dig ett underlag till en egen uppfattning och slutsats.

Det finns bedömare som ser risken av att S och SD i framtiden finner varandra. Då blir det ett block för nationalism och motstånd mot frihandel, till nackdel för Sveriges utveckling. Därför kanske ett konservativt block, eller en ny Allians, som inrymmer SD, vara ett drag för att mota Olle i Grind. Då blir det synd om landets ledande maktparti.

 

Det bortglömda valet

Vad gäller frågan? Eller snarare: Vad gäller EU-valet? Det är det nog många som funderar på i dessa dagar. Svaret kan Du läsa i en utomordentlig liten skrift på 10 sidor som Fredrik Erixon står för, ”DET BORTGLÖMDA VALET”. Utgiven av FRIVÄRLD, en Tankesmedja som bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Den står TIMBO nära. Finansieras av Fritt Näringsliv.  

FRIVÄRLD har en mycket intressant och spännande hemsida, som varmt kan rekommenderas. Den har i säkerhetspolitiska och utrikesfrågor en uppfattning i sakfrågor som nog de flesta av de svenska väljare kan sympatisera med. Om man inte delar Vänsterpartiets värdegrund. Även en del åsikter kan nog vara svårsmälta för miljöpartister. Men, de etablerade partiernas sympatisörer finner nog oftast en åsiktsgemenskap med FRIVÄRLD:s sätt att resonera. Den som inte tror mig kan kolla själv.

I huvudsak är EU-valet en fråga om att utveckla den inre marknaden, göra det som behövs för att Europa ska kunna utvecklas själv. Det är många frågor som kommer upp i välrörelsen som inte har det minsta med EU att göra. Som skatter, arbetsmarknad, social pelare och utveckling av kärnkraften. Klimatfrågorna finns också på EU-nivå, men där har man redan uppställt de mål som medlemsstaterna ska uppfylla.

Det finns en del att notera i EU-valrörelsen. Det sägs mycket om att EU-valet är ett värderingsval, där särskilt högerextremisterna pekas ut. Ofta är det dock så i sakfrågor, som är helt avgörande i EU-parlamentet, att stora delar av det ”populistiska blocket” röstar som S, M, L, KD och C gör.

På EU-nivå har svenska regeringspartier inte heller haft svårt att prata med Sverigedemokraterna. Men där har man inte heller haft behov av att smutskasta borgerliga partier genom att koppla ihop dem med SD. De avvikande, dirigistiska partierna står i stället Vänsterpartierna för. Och MP är det svenska parti som varit mest emot frihandel i EU.

Frankrike och Tyskland är de länder som vill reformera EU till att bli mindre marknadsliberal. De strävar efter att ge utrymme för störa företags marknadsdominans. Nationella champions vill man driva fram. Här har Sverige, med S i spetsen, gått på en annan linje. Ofta med stöd från Polen och Ungern.

Vilka är de fyra viktigaste frågorna i EU-parlamentet, där lagstiftning sker. Enligt Fredrik Erixon:

  • Yttre gränsskydd, med bekämpning av terrorism
  • Fördjupningen av de inre marknaden, digital ekonomi och tjänstesektor
  • Industripolitik, med konkurrensfrågor och europeiska champions
  • Miljö och klimat

Min tanke är inte att gå så mycket längre än hit. Vill Du ta del av mer i PM-et, ladda ned Promemorian och läs själv. Dock kan jag inte låta bli ange att den digitala öppenheten idag inte alls är så stor i EU som man skulle kunna tro. Bäst är Irland och sämst Frankrike och Tyskland. Sverige ligger i mitten.

Läs ”Det bortglömda valet”, det är min rekommendation. Utmärkta 10 sidor att njuta av.

Kommunernas ropar ”Vargen kommer” i onödan.

Läser inte svenska politiker de rapporter man beställt? På annat sätt kan man inte tolka det rop på hjälp som nu kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Staten måste in med stora summor till kommunerna, ropar man.

Varför inte utnyttja  den utredning som SKL deltar i? Kommunutredningen? Den redovisade i december månad en delrapport, som Institutet för Framtidsstudier genomfört. Rubriken på rapporten var talande ”Förbjuden framtid”. Skälet till namnet är att kommunerna inte tillåts digitalisera.

Om kommunerna skulle tillåta en digitalisera sin verksamhet vore en besparing på 25 – 30 procent möjlig. Men SKL låtsas i sin Ekonomirapport som om det regnar. Inte redovisar man utredningen om digitaliseringens möjliga effekter. Inte heller att digitaliseringen är förbjuden i kommunerna. Det är alla regelverk och GDPR mm som sätter stopp. Då borde kommunerna begära en insats från staten om förändring – och det snabbt.

Kostnaderna för välfärden stiger visar SKL:s Ekonomirapport. Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018. Nu krävs nya arbetssätt och ökad finansiering från staten, skriver man. I Kommunutredningen står tydligt att staten inte ska subventionera kommunernas verksamhet mer. Läs här ur direktiven

Kommittén ska utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter, ……. Kommittén ska mot bakgrund av denna analys föreslå vilka åtgärder som bör vidtas och hur en genomförandeprocess kan utformas. De åtgärder som föreslås …………..ska inte innebära en ökning av statens utgifter. (förf:s markering)

Den studie som Kommunutredningen låtit göra måste komma upp till ytan förr eller senare? Det vore onekligen något för finansminister Magdalena Andersson att stödja sig på. Den visar i korthet:

  • Kommunernas verksamhet kan digitalisras
  • En digitalisring av kommunerna skulle innebära en besparing på 25 – 30 procent.
  • Idag är denna digitalisering inte möjlig då regelverket inte tillåter detta
  • Staten måste ändra på det stora tunga regelverket för att möjliggöra digitaliseringen

Är det inte dags att ge politikerna ett uppdrag att ta del av de utredningar och de fakta som finns på bordet? Och utnyttja dem! Eller är det Mesiga Sverige som inte tål verkligheten?

Ska Spotify tvingas flytta från Sverige?

Spotifys vara eller inte vara i Sverige har varit något av en följetong. Det har uppmärksammats något i media, men inte mycket. Och de krav som ställts på politikerna har inte resulterat i några positiva åtgärder, snarare tvärtom. Personaloptionerna har inte utformats så att Spotify kan nyttja dem.

Våren 2016  skrev Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon ett öppet brev riktad till de svenska politikerna. Spotify behövde öka antalet anställda med tusentals  personer inom kort, påpekade man. Man hade haft massor av kontakter med ansvariga politiker, blivit klart positivt bemötta, men inget hände  Spotify behövde:

  • Tillgång till bostäder, särskilt hyresrätter
  • Fler utbildade programmerare
  • Möjlighet att göra sina medarbetare till delägare

I februari 2017 kunde man notera att Spotify gått från ord till handling. Eftersom Sverige inte alls har lyssnat, så anställde nu Spotify 1000 personer i New York. För att vara mer exakt så blev det ett 60 tal som anställdes i Sverige och dryga 900 i New York.

I vintras ville EU beskatta Spotify två gånger för att ha en möjlighet att komma åt Apple m fl amerikanska företag. Vad som nu händer vet inte jag. Vore intressant höra från de som är involverade.

Nu kan Arbetsmarknadsnytt rapportera att Spotify ser sig tvungen att gå vidare med sin expansion utomlands. Det är helt klart att internationella företag som Spotify måste tänka globalt, och då kanske inte investeringen eller personalökningen sker här hemma. Men Spotify vill utveckla sin verksamhet i Sverige, och då borde vi möjliggöra detta. Det gäller personaloptioner, bostäder och programmerare.

Personaloptionerna gör tydligen regeringen ingenting åt, trots att inte ens den låga ambitionen Mikael Damberg hade från början är genomförd. Skatteverket tycks beskatta allt som inkomst av tjänst. Om regeringen hade ett intresse av att introducera verkliga personaloptioner, som också Spotify kan använda, så är det bara att titta på Tyskland, Storbritannien eller USA.

Kompetensutvisningarna i Sverige, som Migrationsverket står för, har varit ”oerhört kostsamt för både för Spotify och de drabbade individerna”. Det säger personalchefen Katarina Berg . Hon fortsätter: ”Förtydliga lagen, förenkla processen och korta väntetiderna för tillstånd. Det måste bli lätt att göra rätt”.

Tänk om Sveriges statsminister skulle försöka få regeringen in på en företagsvänlig väg, då kunde Stefan Löfven kontakta Daniel Ek, och söka tillmötesgå Spotifys behov för att utveckla sin verksamhet i Sverige. Gärna i anslutning till Affärsplan Sverige som Löfven utlovade redan i september 2012.

PS För Dig som är intresserad av Spotifys utveckling kan senaste numret av Affärsvärlden rekommenderas. I tisdagens Dagens Nyheter finns en annan intressant artikel om hur Spotify utvecklar sin egen produktion. (Spotify lär få mer än 60.000 nya premiekunder varje timme – ett svenskt företag på hugget)

Butiksstölderna ökar kraftigt i skuggan av gängkriminaliteten

Det verkar som om butiksstölderna kunnat växa fram i skuggan av gängkriminaliteten. Det är självklart att ett mord eller en skjutning på allmän plats upprör mycket mer än en stöd i en butik. Därför kommer inte den stora vardagsbrottsligheten i fokus, och polisen verkar nästan ha gett upp. Ökningen förra året av butiksstölder var drygt 13 procent.

Därför var det mycket välkommet att Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri lyfte butiksstölderna igår. Läs hennes utmärkta ledare och förfäras. Så här ser verkligheten ut för butiksstölderna, bl a enligt en färsk undersökning  som Svensk Handel gjort:

  • Hela 86 procent av butikerna i Sverige har blivit utsatta för stöld senaste månaden
  • En del är ringa stöld (snatteri) men hela 63 procent av landets butiker har under en månad fått varor med ett värde på över 1000 kronor stulna
  • Värdet av de stulna varorna i landets butiker uppgick till 6,8 miljarder förra året
  • Antalet stölder är hela 2 miljoner på ett år
  • Sverige har största andelen butiks-stölder per invånare i EU
  • Den svenska handelns kostnader totalt för butiksbrotten är 22 miljarder kronor, lika stor som hela polisens budget
  • En dagligvarubutik får i genomsnitt lägga 624.000 årligen på larm, kameror och ordningsvakter.
  • Polisen har abdikerat och de flesta handlare anser inte det är lönt att polisanmäla stölder
  • Bara en enda av 1.500 stölder leder till en fällande dom

En ICA-handlare i Sätra anmälde under perioden oktober 2016 – november 2017  alla butiksstölder som kunde kamera-dokumenteras. Det var 55 stycken. Polisen avskrev många direkt, trots att det fanns bevis i samtliga fall. Endast 9 gick till åklagare, som i fyra fall avskrevs, och en enda fällande dom meddelades. Så fungerar det svenska rättsväsendet. 

Vad jag inte förstår är hur det svenska politiska systemet kan acceptera att det ser ut så här. I Sätra-fallet fick man svart på vitt att polisen inte bryr sig, inte säger sig ha tid. Att åklagarna inte åtalar och att domstolarna inte fäller tjuvar, där bevisningen ofta finns på bild. Jag förstår absolut ingenting. Men, det är väl så här det ska vara i om mesiga Sverige ska ska göra skäl för begreppet.

Förslaget om att tillsätta en Mesighets-kommission kanske inte var så dumt.

Ska man slåss mot väderkvarnar?

Klimatfrågan är kanske vår viktigaste fråga. Men är det så, då måste man ju få diskutera den, då måste fakta kunna redovisas. Idag lyser både fakta och diskussionen med sin frånvaro. Jag vill ge några fragment av den faktaresistens och åsiktskorridor som upprättats i klimatfrågan.

  • I helgen hade Miljöpartiet Kongress i Örebro. Budskapet: ”Tala om hur farligt flygandet är för klimatet” Men ingen sa att flyget bara står för 2 procent av CO2-utsläppen. Fakta på bordet, tack!
  • Varför inte nämna att utsläppen från våra datorer och hanteringen av dem i servrar bidrar med lika stort CO2-utsläpp som vårt flyg?
  • Publicistklubben, som enligt namnet har en stor del av landets ledande journalister som medlemmar. vägrar i brev från ordföranden Anna Hedenmo, att ta tillåta diskussioner i klimatfrågan. En åsiktskorridor ska gälla enligt henne.
  • Björn Wiman, DN:s kulturchef kan inte skriva om något annat är klimatet – alarmismen sitter i högsätet. Till och med maj-brasorna blir tecken på klimatförändringarna.
  • Klimatpolitiska Rådets  första granskningsrapport ska vara en genomlysning av den samlade politikens utformning i förhållande till klimatmålen. Det sker utan att kärnkraften tas in i bilden, trots att den står för 40 procent av Sveriges elproduktion..
  • Klimatpolitiska Rådet tar följaktligen inte upp stängningen av två av Ringhals-verken, som är negativt sett ur växthusgas-perspektiv.
  • Vår Miljöminister Isabella Lövin förnekar att FN:s IPCC:s rapport i sina scenarier räknar med en kraftig ökning av antalet kärnkraftverk. (Det är bara att läsa innantill)
  • ”Klimatalarmismen är det största hotet mot välfärden” Lars Berns blogg visar att CO2 medverkar till att växtligheten kraftigt utvecklats, till förmån för oss människor.
  • Klimathotet hanteras inte bättre av diktaturer än demokratier visar Stefan Stern i en artikel i Affärsvärlden

Det finns mycket mer att säga i klimatfrågan, men vad som är viktigast nu är öppenhet. Det måste vara möjligt att med utgångspunkt från olika vetenskapliga perspektiv och åsikter ha en dialog om klimatet. Det är svårt att förstå varför klimatalarmisterna är så rädda för debatt. Håller deras vetenskaplig grund för en granskning, så blir deras position starkare.

Tillhör strejkerna det moderna samhället?

Pilotstrejken är avblåst och alla drar en suck av lättnad. Men, det är farligt, för den strejken var klart samhällsfarlig. Piloterna utnyttjade sin unika ställning, och SAS vågade inte svara, utan la sig ned på marken och bad: Gör upp med oss, så företaget kan behålla sin långsiktiga konkurrenskraft. Det är koden för: Pilotstrejken driver oss i konkurs. Men det vågade inte SAS-ledningen eller andra företagsledare säga. Det skulle riskera en uppgörelse.

Frågan om vilka arbetskonflikter som det moderna samhället kan leva med måste aktualiseras när SAS-piloterna nu strejkat och visat vilken kraft de har. För bolaget SAS kan några veckors strejk betyda konkurs. För piloterna blir det bara några veckors löneavdrag.

Piloternas strejk betyder inte ”bara” problem för oss resenärer, själv drabbad. Men andra problem uppstår för Sverige:

  • Svenska företag förlorar kunder och försäljning
  • Svenska företag går miste om tänkta kontrakt
  • Posten till vår omvärld drabbas, försenas och fördyras.
  • Konferenser i vårt land drabbas
  • Turister flyr Sverige
  • På sju dagar drabbas 380.000 resenärer

En konkurs i SAS betyder också att de som drivit fram den, piloterna, har lätt att få jobb. Piloter är det brist på. Men de andra 10.000 anställda, kabinpersonal och de markanställda får mycket svårare att hitta nya jobb. Piloternas ”lyxstrejk” belyses väl av Dagens Industri. 

Vi har ett annat exempel på strejker som kostat Sverige och de svenska företagen många miljarder över åren, under cirka 20 år. Hamnkonflikten i Göteborg.

Konfliktåtgärder måste vara proportionerliga, sägs det, och de flesta instämmer säkert. I princip i vart fall. Når åtgärder ska vidtagas mot Göteborgsstrejkens orimligheter, då kommer fackliga reaktioner, som inte är rimliga. Utvecklade man Medlingsinstitutet med uppgift att också avgöra hur proportionerlig en konflikt är, så skulle man kunna komma fram den vägen. Men det kräver samtidigt att den otillbörliga konflikten kan stoppas omgående. Ska man vänta på politiska beslut, så rinner tiden bara iväg.

En genomlysning av den nu avslutade SAS konflikten och effekterna av konflikterna kring Göteborgs hamn under 20 år bör ske nu. Men tyvärr talar allt för att de ansvariga politikerna inte vågar. Vi kan ju bara se hur den relativt enkla frågan om turordningsreglerna blåses upp till att gälla arbetstagarnas framtid.

Andra krafter än politikerna måste driva på så att vi får en ordentlig genomgång av vad orimliga konflikter betyder för vårt samhälle. Och med svaret: Så här ska vi avgöra skadligheten och så här ska en snabb reaktion från statens sida vara.

Europa tar tillbaka jobb från Kina

The European Round Table of Industrialists, ERT, har nu utvecklat en konkret plan för att kraftigt stärka Europas näringsliv. Ordföranden i ERT, Europas viktigaste näringslivs-organisation, är nu svensken Carl-Henric Svanberg. Han ger en programförklaring för Europa:

ERT strives for a strong, open and competitive Europe, with the EU, including its Single Market, as a driver for inclusive growth and sustainable prosperity.

I förra veckan publicerade ERT sitt program för Europa, Strengthening Europe’s Place in the World, som kan laddas ned här. Kort om innehållet:

För första gången i ERT:s historia har de 55 deltagande storföretagen gemensamt utlovat konkreta insatser för att stärka det europeiska näringslivet:

  1. Öka investeringarna. Företagen förbinder sig att öka sina investeringar i Europa, som idag är 50 miljarder euro förutsatt att EU:s förutsättningar är de rätta.
  2. Skapa värde i samhället. ERT vill medverka till att Europas näringslivsklimat blir utformat så att det stärker företagens möjligheter att utveckla sin verksamhet, byggd på ”best practices”. Både diversifiering och inkludering är här viktiga inslag.
  3. Medverka till att digitaliseringen påskyndas.  Detta inkluderar Big Data och artificiell intelligens.
  4. Kraftigt förbättra utbildningen. Både av befintlig personal och framtida anställda i medlemsföretagen. Livslångt lärande är här avgörande med förmåga att klara digitalisering, automatisering och artificiell intelligens. Detta ska ske i samverkan med det övriga samhället.
  5. Aktivt stödja internationell handel. Företagen förbinder sig att stödja EU för att förbättra förutsättningarna fö en fri och inkluderande handel och global tillväxt.
  6. Medverka till energiomställning och effektiva åtgärder för klimatet. Detta ska ske  i samarbete med EU och dess medlemsländer i syfta att förverkliga Paris-avtalet.

Men ERT stannar inte där. Organisationen uppmanar EU:s institutioner att vidtaga kraftfulla åtgärder i syfte att:

  • Förstärka den inre marknaden ”The Single Market”
  • Förstärka EU:s konkurrenskraft
  • Kraftfullt genomföra EU:s digitalisering
  • Effektivt åtgärda kunskapsgapet i EU
  • Utveckla och förstärka den multilaterala Världsordningen för global handel
  • Utveckla Parisavtalet så att det främjar näringslivets avgörande insatser

Här finns hela ERT:s program att ladda ned, på 9 sidor – intressant och läsvärt.

Det ska bli intressant att se hur programmet mottages. Financial Times hade det som en första-sides artikel den 24 april. Någon publicitet i svenska medier har inte skett, ännu. Och vad säger Stefan Löfven och den svenska regeringen?

STRUTEN till papperskorgen, tack!

För snart tre månader sedan landade STRUTEN, under ledning av utredaren professor Pam Fredmans ledning på regeringens bord. Utredningen skulle föreslå hur framtidens universitet borde utformas och styras. ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan” Så heter utredningen, som nu är ute på remiss hos 140 instanser. Remisstiden går ut den 24 juni.

Bara en enda remissinstans har yttrat sig redan:, ”Stiftelsen för Strategisk Forskning”. Det yttrandet är inte att leka med. Ger STRUT-utredningen underkänt klart underkänt. En kort redovisning sker nedan. Du som sitter och jobbar med  remissen här länken till SSF:s svar här.

SSF:s inledning är dräpande:

Vårt samlade intryck av utredningen är att den är en partsinlaga för lärosätesledningarna. Erfarenheter från avnämarsidan saknas

Det måste rimligen vara avnämarna som är i fokus; vårt samhälle, alla studenter, forskare samt framtiden. Men, detta påminner om en annan kommentar som jag hörde: STRUTEN är universitets-rektorernas våta dröm: Mer pengar och inga krav.

Så här sammanfattar SSF sina kritiska synpunkter på STRUTEN:

  • Omfördelning av externa bidrag till basanslag      Skadligt; m a p kvalitet, förnyelse, insyn
  • Dialogbaserad styrning från statens sida             Moralisk risk, urholkar autonomin
  • Nyttiggörande och innovation                             Saknas
  • Att inte mäta kvalitet                                           Bristfälligt huvudmannaskap
  • Att inte omfördela anslag efter prestation             Dålig styrning; ger sämre resultat

En fråga blir då: Vad vill Strategiska Forsknings Stiftelsen ha i stället? Jo att lagstiftarna siktar högre – mot stjärnstatus för våra universitet.. Riktig kvalitetsstyrning, bättre samverkan och ett Ekosystem tillsammans med forskningsfinansiärer och forskningsinstitut.

För egen del vill jag särskilt lyfta SSF:s påpekande att utredningen förbigår direktiven som anger att man ska utveckla innovationssystemet. Det struntar STRUTEN helt i, och föreslår i stället en ny utredning. Här borde man tagit del av OECD:s två studier från 2012 och 2016, men det vägrade Pam Fredman.

Fd riksdagsledamoten Thomas Strand (S) tog upp frågan om OECD:s studier två gånger med utredaren, men blev avvisad båda gångerna. Trots att han satt i en referensgrupp för utredningen. OECD:s härda kritik och skarpa förslag till utveckling av universiteten är för mycket för de som bara vill ha pengar och många studenter: Som inte tänker på excellens, att vi ska vara med och leda framtiden i världen. Inte utveckla en Akademisk Lanthandel.

Ett förslag till Regeringen: Återkalla remissen, be remissinstanserna använda papperskorgen. Tillsätt sedan en arbetsgrupp, enligt Assar Lindbecks modell, med experter som kan frågorna kring den högre utbildningen och forskningen (T ex Bertil Andersson, som byggt i Singapore). Kalla in och samarbeta med OECD, som redan analyserat och lämnat förslag till regeringen. På regeringens uppdrag.

SSF:s remissvar är undertecknat av VD-n Lars Hultman och programchefen i SSF,Joakim Amorim, och föredrogs iför Stiftelsens styrelse den 11 april. Så här avslutar SSF sitt svar:

”Sammanfattningsvis: Utredningsmaterialet saknar bedömningar av hur innovationsförmågan kan ökas i och kring högskolan. Grundforskning länkas sällan till entreprenörer. Förslag saknas för att lyfta nyttiggörandedelen av samverkansuppgiften Utredningen bygger på icke-verifierbara påståenden om externa finansiärers skulle ha negativ inverkan för lärosätena. Mycket tyder på att förhållandet snarare är det omvända i dagens Sverige.”