Angelägna frågor att blogga om i höst

Det finns alldeles för många frågor som påkallar min uppmärksamhet. Åtminstone när jag har ambitionen att skriva om viktiga frågor som rör Sverige framtid, baserad på innovation. Här några kommande aktuella ämnen:

  • Almis Innovativa Tillväxtlån med intressanta exempel från Värmland
  • Bankernas orimliga regelverk som drabbar mindre och medelstora företag
  • Innovationsdagen 2016, den 21 september, som underligt nog kostar stora pengar
  • Hur återvinner Sveriges  sin plats som ledande Digitaliserings-nation?
  • Höstens forsknings- och Innovationsproposition, med ett 10-årsperspektiv
  • EU:s inre marknad, som skulle betyda mycket för de mindre företagen
  • Det nyskapade svenska institutssystemet

Sedan finns det viktiga frågor att återkomma till:

  • Den viktig Innovationsupphandlingen som hotas av dåligt regelverk (Lagrådet)
  • OECD:s konkreta förslag för att radikalt förbättra det svenska innovationssystemet
  • Braunerhjelms Entreprenörskaps-utredning, som kommer de 15 oktober
  • European Innovation Council, EIC, som kan bli ett viktigt inslag i EU:s arbete
  • Skolkommissionens arbete med att förbättra den svenska utbildningen
  • Det statliga riskkapitalet, som lite långsamt kommer på plats
  • Personaloptioner, som ett viktigt inslag för att lyfta Sverige som tillväxtland
  • Expertskatt-fiaskot, som borde kunna läggas om á la Danmark

Sedan vill jag slå ett slag för det som Tove Lifvendahl lyfte i SvD:s ledare igår: Sverige bör lära av andraOmvärlden har stor betydelse som kunskaps- och idékälla påpekar Tove Lifvendahl. Hon berättar att SvD under sommaren varje söndag ska köra sommarserien ”Idéresan”. Det ska bli intressant.

Själv vill jag uppmärksamma sådant utanför Sverige,  som vi borde ta till oss mer ifrån:

  • Den kinesiska satsningen på innovation motsvarande 2 procent av BNP
  • Den australiensiska satsningen på innovation, som inte noterats i Sverige
  • Japans utveckling, Abenomics, som jag tycker blivit underskattad.
  • Kanadas intressanta utveckling, som Tove Lifvendahl skrev om i SvD igår
  • OECD:s, Världsbankens och IMF:s förnämliga analyser av innovationspolitiken

Det finns frågor och områden att uppmärksamma. Problemet i Sverige är att allting går så långsamt. Det politiska systemet släpar fötterna efter sig på ett hemskt och oroande sätt. Låt oss förändra detta. Efter den sköna sommaren.

Digitaliseringen dominerar fortfarande i Almedalen

Digitaliseringen har varit en stor fråga i Almedalen i flera år, med det verkliga genombrottet förra året. I år har digitaliseringen blivit så integrerad i utvecklingen att den tas för given. Samtidigt har har det dock pågått många seminarier där fokus varit just på digitalisringen, som Vinnovas återkommande Månads-seminarier i Almedalen, på förmiddagen. Tidigare år har benämningen varit innovation, nu är den digitalisering. Inte undra på, då Vinnova är den myndighet som fått tunga uppdrag från regeringen att driva digitaliseringen på olika sätt.

Årets ”Måndagsseminarium” i Almedalen hade titeln Hur kan Sverige ta ledningen i den digitala utvecklingen?” Här kan Du se och lyssna på det intressanta seminariet. Det ger tyvärr ingen direkt anvisning om hur Sverige ska ta ledningen i digitaliseringen, även om sådant finns med. Däremot ger seminariet en god bild av såväl utmaningar, som läge idag och delsvar på vad vi måste göra. Så en dryg timme under semestern skadar inte. När detta skrivs har redan 250 personer kopplat upp sig, enligt YouTubes statistik. Och det ska bli intressant se om intresset kanske ökar nu.

Darja Isaksson, som ingår i Stefan Löfvens Innovationsråd, inledde med att ge en lägesbild. Hon  noterade dock att Sverige förlorat mycket under senare år på digitaliseringens område, trots att vi tidigare låg i topp. ””Digital Depression” kallade hon läget i Sverige nu. Torbjörn Lundahl från Ericsson pekade på att Sverige är ett litet land, måste ha en uthållighet men också en bred satsning på digitalisering.

Mot slutet av seminariet påpekade statssekreterare Eva Lindström, Näringsdepartementet, att alla ministrar i regeringen har ansvar för digitaliseringen. Det invände Darja Isaksson emot genom att säga att det som skulle behövas i Sverige var en person, högst upp, som hade ett ansvar, en CEO. Men detta utvecklades inte. Erfarenheten av när alla statsråd ska ha ansvar för ett område är inte den bästa. Se på integrationen, se på exporten. Nu har Ylva Johansson fått ansvar för integrationen. Och Ann Linde har blivit utrikeshandels-minister, i stället för alla 24 statsråd i Sveriges regering.

Till sist en ny rapport om digitaliseringen i olika länder och sammanhanget. Det är World Economic forums ”Networked Readiness Index 2016”, där Sverige kommer på 3e plats. Detta är tacksamt, men bara en av flera studier och index, som visar länders digitala förmåga och uppkoppling. Kanske lite helgläsning?

En skattereform för entreprenörskap presenterad i Almedalen

På ett av PwC:s många och värdefulla seminarier i Almedalen, ”En skattereform för entreprenörskap” presenterade Professor Pontus Braunerhjelm och Skattejuristen Hans Peter Larsson, PwC intressanta konkreta förslag att ta med sig. På Seminariet medverkade också Åsa Hansson, Lunds Universitet, Tobias Wikström, Dagens Industri och Ingemar Hansson, generaldirektör Skatteverket Moderator var Johan Eklund, vd och professor Entreprenörskapsforum.

Utgångspunkten för seminariet var den nya skattereform som diskuterats av finansminister Magdalena Andersson, partier, fack och arbetsgivarorganisationer. Då får inte entreprenörskapet komma i andra hand som vid den förra skattereformen 1990. Vilka är mest angelägna frågorna för entreprenörerna, särskilt de innovations-inriktade, när direktiv skrivs i höst?

Läget för svenskt entreprenörskap är enligt Braunerhjelm och Larsson följande:

  • Saknar alltjämt internationellt konkurrenskraftiga skatteregler.
  • En under många år positiv utveckling av entreprenörskap/företag börjar nu ”hacka”.
  • Alltjämt kommer för få internationella företag fram i Sverige. Många av de som kommer fram utvecklas vidare i andra länder.
  • Sverige lägger betydande offentliga resurser på FoU. Relativt få företag utvecklas ur dessa resurser.
  • Detta beror av flera faktorer, men skatteregler får inte vara motverkande.
  • Vikten av nytt företagande och sysselsättning i entreprenörsledda företag ökar de närmaste åren.

Vilka är då initiativtagarnas  konkreta förslag?

  • 20 procent kapitalskatt.
  • 17 procent bolagsskatt.
  • 10 procent statlig inkomstskatt på tjänsteinkomster, max 42 %.
  • Minskad spännvidd mellan beskattning av tjänst och kapital öppnar för slopade/förenklade 3:12 – regler och införande av fungerande beskattning av personaloptioner i entreprenörsföretag

Det går inte här att ge förslagen full rättvisa, vi får bara nosa på dem. Intressant var på seminariet att de andra deltagarna hade en förståelse för behovet av reformer. I Dagens Industri i går uttalade sig finansminister Magdalena Andersson sig positiv om personaloptioner. (Man ska inte vara dumsnål). Här avslutande några funderingar kring ovanstående förslag::

Skatt för entreprenörsdriven tillväxt – bortfall (enligt Braunerhjelm)

  • Kapitalinkomstskatt sänks till 20 procent– bortfall ca 15 mrd (netto)
  • Bolagsskatten sänks till 16,5 procent – 4,5 mrd på kort sikt, intäktsneutralt på längre sikt
  • ALT: Bolagsskatten sänks till 20 procent
  • Statlig inkomstskatt 10 procent –  21-23 mrd
  • Personaloptioner – 3-4 mrd?
  • Totalt: 45-50 mrd Jämför jobbskatteavdrag (100 mrd)

Jag hoppas att Braunerhjelm-Hansson går vidare med en skrift som utvecklar ovanstående tankar. En utmärkt lite längre redovisning av seminariet finns nu på Entreprenörskapsforums hemsida.

 

Vad betyder nyindustrialiseringen? Svar ges av robot.

Det är svårt att få perspektiv i Almedalen. Det mesta av det som sägs på de 3.800 evenemangen, mestadels seminarier, kommer inte ut till allmänheten, även om mycket kan ses i olika former på sociala medier. Och de seminarier man varit på har oftast varit givande,men den allmänna spridningen är som sagt bara i sociala medier. Hur hittar man helheten? Det finns inget bra svar.

Hur är det med den nya ”Smart Industri”, som Mikael Damberg tagit initiativ till, genom industrisamtal och strategiska samverkansområden? Nu vill industrin ha svar, och det hoppas man få på seminariet idag klockan 12.15, rubricerat

Från ord till handling -industrisamtal

Regeringen vill nyindustrialisera Sverige. Målet är att Sverige ska erbjuda en av världens mest attraktiva miljöer för avancerad industriell verksamhet. Under året har industrisamtal genomförts. Hur omsätter vi årets dialog i praktisk handling?

Så beskriver svensk industri utmaningen. Här är panelen, som ska ge svar:

  • Anders Ferbe, förbundsordförande, IF Metall
  • Martin Lundstedt, vd, AB Volvo
  • Margareta Ozolins, vp sweden operations, AstraZeneca
  • Lennart Evrell, vd, Boliden
  • Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom, Swedbank
  • Lovisa Sterner, vice vd, Ungdomsbarometern
  • Ashkan Pouya, grundare, Serendipity
  • M Damberg
  • Marie Söderqvist, moderator

M Damberg är en robot, som industrin gjort. För Damberg är inte med i Almedalen. Han har givit walkover. En av industricheferna: ”Hoppas Mikael Damberg har goda skäl att stanna hemma”. Vill Du se matchen med roboten M Damberg, så finns länken här. idag måndag klockan 12.15 börjar det.

Lite perspektiv på det som sker, med länkar kan Du hitta i mina tidigare bloggar i ärendet.

Nu har Mikael Damberg fått en ny statssekreterare, Niklas Johansson. Det är välbehövligt, så att inte den gode Innovations- och Näringsministern helt tar kål på sig själv. Den nye statssekreteraren har dessutom blivit ordförande i vad Damberg nu kallar ”Saminvest”, som i sin tur får underfonder. Fondinvest och Fond-i-Fond namn-ändras således.

Faktum är att publiciteten inför året Almedalen första halvår gått från 5.000 år 2014 till 3.000 år. trendmässigt skulle man nått 6.000, så det är en halvering kan man säga. Antalet seminarier har visserligen fördubblats på några få är. Men genom delning, de mötena som tidigare var på 2,5 timmar är nu 3 stycken 30 minuters-samtal. Så Damberg walkover kanske är rimlig, även om industrin och många andra är förundrade.

Jag avstår också från Almedalen i år, har varit med sedan 1984, och innebär inte innebär ett avståndstagande från Almedalens betydelse. Men jämn födelsedag i familjen måste ibland honoreras.

 

Almedalen står för dörren – med många intressanta seminarier

Almedalen står onekligen för dörren, startar på söndag med 3.800 seminarier. Dock är det en chimär att Almedalen blir allt större och större. Förra året gick antalet besökande ned ganska betydligt, enligt statistik från DN. Antalet seminarier har fördubblats på kort tid, men det beror på ökning genom delning. Tidigare var seminarierna på 2,5 timmar. Idag är de på 30 – 45 minuter. Och Almedalen är fantastisk, så tro inte baktalarna, de är bara avundsjuka för att de inte får sälja sin tid där.

Här några tips för Dig som vill hitta intressanta seminarier. Använd Almedalsveckans officiella sökmotor, den är bäst. Några axplock:

Jag vet att jag glömt mycket här, men en sak vill jag som gammal aktiesparare påpeka: Sophie Nachemson-Ekwall, är med på ett antal evenemang. Sedan finns Ny teknik, DI och Veckans Affärer, bara för att nämna några aktörer till. Och så har vi de politiska talen på kvällarna…

De4t allra intressantaste brukar vara de icke planerade besöken, på aktiviteter man kanske inte ens visste fanns. Där kan man i almedalen få tankeställare och nya idéer.

Den som vet var Mikael Damberg håller hus i Almedalen kan höra av sig. Enligt den officiella sökmotorn är M Damberg med på ”Industrin tar matchen”. I övrigt inget spår. Hans department har gått ut med information ”Näringsdepartementet i Almedalen”. Där finns Anna Johansson, Peter Eriksson och Sven-Erik Bucht.  Där redovisas totalt ett 20-tal engagemang för statsråden, men det är ändå bara ett urval, enligt pressmeddelandet, men inget om departementschefen, Mikael Damberg

Den smarta industrin har fått en handlingsplan

I olika omgångar har regeringen genom närings- och innovationsminister Mikael Damberg presenterat idéen om ”Smart Industri”. Det är vad Damberg säger sig vilja skapa, men det är lite svårt att få grepp på idéen. Ett försök görs här.

Nyindustrialiserings-strategin presenterades av regeringen i slutet på januari i år. Det var 30-talet lättlästa sidor om den moderna industrin. Redan då kunde noteras två ting: Oklart hur regeringen ville arbeta konkret, antalet frågor var fler än svaren i strategin. Det var en ganska trevlig läsning, och jag själv är definitivt inte negativ till ett aktivt politiskt arbete för att engagera sig i utvecklingen. Men man måste gå från ord till handling.

För en tid sedan, den 1 juni, presenterade regeringen under Stefan Löfvens ledning, Strategiska Samverkansprogram. Fem områden angavs, och Du som vill se vilka har länken här till dessa fem program. Utgångspunkten var tre samhällsutmaningar, som också finns angivna i bloggen om programmen. Även här fanns kritik, även från ledamöter i det Nationella Innovationsrådet; Man kan inte bygga samverkansprogram på en pressrelease.

För två veckor sedan kom så regeringens handlingsplan för nyindustrialiserings-strategin. ”Handlingsplan för Smart industri”Det är 30 sidor med 45 konkreta åtgärder. Den är bättre än jag befarat, vilket kanske låter negativt, men beror på att det regeringen hittills producerat saknat konkretion. Nu är det faktiskt lite annorlunda. Läs själv. Ett exempel: ”effektivare miljöprövningstillstånd” och ”snabbare prövning”. Det är välkommet, tror jag att hela industrin säger.

Andra viktiga frågor som tas upp i handlingsprogrammet gäller ökad attraktivitet att bli matte- eller tekniklärare. Yrkesutbildning med större industriell relevans och mer matte i skolan ingår. Vidare att It-undervisningen ska förstärkas i skolan och Industrirelevanta snabbspår för nyanlända ska skapas. för att nämna några områden. Som sagt tidigare: Läs gärna själv, särskilt om Du ska yttra Dig över handlingsplanen.

Testbädd Sverige ingår i handlingsplanen, liksom stärkandet av instituts-sektorn. Innovations-upphanding också samt demoprojekt och testbäddar.

Naturligtvis har media knappast uppmärksammat handlingsplanen, med ett undantag som jag noterat. Svenska Dagbladet gjorde en intervju med Mikael Damberg. Där framkommer också att regeringen satsar en halv miljard på insatser som är knutna till ”Smart industri”. Offentlig upphandlingen nämns särskilt av Damberg, som hänvisar till att den är 600 miljarder. Rätt siffra, Mikael Damberg, är 844 för år 2015. Kolla på Double Check

 

Franskt universitet startar i Silicon Valley. Slänger studenterna i ”simbassängen”

Allt är inte becksvart, trots Brexit, och även fransmän kan vara innovativa. Och ta Silicon Valley med överraskning. Bakgrunden är denna, som jag inte tror att så många har noterat. En fransk miljardär, Xavier Niel, tillsammans med några kollegor, startade ett gratis-universitet i Paris för tre år sedan, år 2013. Universitet 42. Utbildningen är 3-årig.

Det är ett totalt avvikande universitet som öppnat i Paris. Förutom att universitets-studierna är gratis, så finns inga krav på formell studiebakgrund, betyg eller erfarenhet. Man ska vara 18 – 30 år. Och undervisningen har fokus på digitalisering eller ”coding”, som man kallar det. ”Computer programming”, är utbildningen, enligt hemsidan. Det svåra är inträdesprovet, som pågår i fyra veckor dag och natt. För att komma in på på Universitetet 42. 

Så här gick antagningen till, läs gärna länken: mer än 200.000 anmälde sitt intresse till Universitet 42. Sedan gjordes en test via nätet, där de 4.000 bästa studenterna kunde identifieras. Dessa fick sedan ned i ”simbassängen” och under de fyra veckorna lösa olika programmeringsuppgifter, dag och natt, för att landa i de 1.000 smartaste. Dessa går nu i Universitet 42 i tre år.

Så här har det skett i tre år nu, och idag läser 2.500 studenter på Universitet 42 i Paris. På plats finns top-of-the-line iMac datorer med högsta tänkbara internet-hastighet. Där finns också 100-tals sovalkover för de som behöver sova över, eller sova på dagen… Det finns inga professorer på universitetet, utan ”Peer to Peer”, som tydligen fungerar på området programmering. (Några organisatörer behöver det säkert vara)

Men, nu ska verksamheten starta också i Silicon Valley. Där kommer också 1.000 studenter väljas ut, på samma sätt som i Frankrike. För att komma igång har grundarna ”hostat upp” 100  miljoner USD för att komma igång.

Var läser jag mer om Universitet 42? Svaret är en del länkar nedan:

Det finns ett liknande initiativ i Sverige, Kodcentrum. Johan Wendt är grundare och ordförande. Han startade tidigare Mattecentrum. Men detta har inte fokus på universitetsstadiet.

Vad gör vi nu?

Nu kanske Brexit är ett faktum. Med 3 miljoner britter som begär omval, och ”Lämnare” som ångrar sig, så vet man inte vad som kommer att ske. Läget är oklart, på gränsen till kaotiskt. Vad gör vi då i Sverige?

Vi bör ha fokus på det vi kan göra på egen hand för att hävda oss globalt. Även om vi givetvis samtidigt bör verka för att EU:s inre marknad ska förverkligas.

Sveriges Göra Själv-lista i kortversion:

  1. Bli världsledande i digitalisering
  2. Införa personaloptioner som är konkurrenskraftiga internationellt
  3. Utveckla en bra skola, som hävdar Sverige globalt
  4. Ett reformerat innovationssystem som gör Sverige ledande, enligt OECD:s förslag
  5. Offentlig Innovationsupphandling, enkel och välkomnande för mindre företag
  6. Expertskatt som gör det möjligt att få forskare och experter till Sverige
  7. En kraftfull institutssektor som fyller sin plats i innovationssystemet
  8. Ett statligt riskkapital-system som kompletterar det privata
  9. Ett Regel-Sverige som underlättar för såväl företag som enskilda
  10. Ett system som underlättar för entreprenörer, där ovanstående ingår

Låt mig här belysa den första punkten, digitaliseringen. I går hade Carl Bildt en artikel i SvD som Du borde läsa  ”Öppningen till framtiden” heter den artikeln och kan laddas ned här. Den visar hur banbrytande Carl Bildt varit när det gäller digitalisering, eller IT som det hette för 22 år sedan.. Redan 1994 ledde han den svenska ”IT-kommissionen” som analyserade den digitala utvecklingen. Målet var att Sverige skulle bli världsledande år 2010 när det gäller att använda IT. Länk till denna studie finns här: ”Vingar åt människans förmåga”

Faktum är att Sverige redan var nummer ett i världen på IT-området år 2000.  Ny Teknik noterade i februari 2000: ”Sverige är världens ledande IT-nation. Tidigare har USA legat främst men är nu förpassat till en andraplats. Rankningen görs av analysföretagen IDC och World Times i den årliga studien ISI, ”Information Society Index”. Detta noterade således Ny Teknik för 16 år sedan. Sverige låg i topp. Det amerikanska magasinet Time hade detta på sitt omslag: Sverige Etta.

Hur är det idag? Det finns många studier, men genomgående är att Sverige tappar. I IMD:s studie för några månader sedan kom Sverige på 9e plats som IT-nation, ned från en fjärde plats på fem år. I en annan studie, som mäter hur uppkopplad Sverige är som nation idag, ligger vi på 18e plats. Tala om att förlora position. Detta redovisar dock inte Carl Bildt.

Som motvikt vill jag hänvisa till instituten. RISE hade ett seminarium i vintras, som gav en mycket positiv bild, men vi har inte möjlighet att föra ut den excellens vi har i Sverige. Tyvärr.

Så åter till Carl Bildt. Han beskriver i sin SvD-artikel att han nu varit ordförande i en ny internationell kommission, ”Global Commission on Internet Governance”.  Där konstaterar man att ”internet of things” kan öka världens BNP fram till år 2025 med hela 11 trillioner dollar. Det betyder en ökning av vår ekonomi med nästan 15 procent- Bara genom digitaliseringen. Men, som Carl Bildt noterar, men få andra gör, så märks inte detta i varuhandeln. Det digitala är mycket svårare att mäta än de fysiska produkterna.

Till sist måste jag lyfta fram den svensk som var allra först med att söka främja digitalisringen i Sverige, Hans Rausing, Tetra Pak. Redan i början på 1990-talet skrev han en stor artikel i Veckans Affären på temat att fiber-läggning i hela Sverige skulle kunna bli avgörande för hela Sveriges utveckling. Jag minns hans frustration när hans artikel inte ledde till några reaktioner alls.

Bryssel tar upp entreprenörskapet

Vid ett seminarium på Sveriges EU-Representation i Bryssel i tisdags presenterades och diskuterades ”The Entrepreneurial Challenge”. Ambassadör Åsa Webber inledde med att betona vikten av åtgärder för jobb och tillväxt, där entreprenörskapet är viktigt. Under moderatorn, professor Johan Eklunds ledning, presenterade professor Pontus Braunerhjelm rapporten.

De anglosaxiska länderna är mycket mer framgångsrika  än alla andra länder när det gäller allt kring entreprenörskap; antal entreprenörer, nyföretagande, kvinnors entreprenörskap och entreprenörskap i vardande, enligt rapporten “The Entrepreneurial Challenge – A comparative study of entrepreneurial dynamics in China, Europe and the US” som lanserades av Entreprenörskapsforum. 

För att öka tillväxten och minska entreprenörskaps-klyftan, framförallt till USA, måste risk och tillväxt uppmuntras mycket mer än idag i EU. Rapporten baseras på data från Global Entrepreneurship Monitor, världens största entreprenörskaps-studie, som täcker in 62 länder och 90 procent av världens BNP

Vad är avgörande för ett framgångsrikt entreprenörskap i EU? Här är policy-åtgärderna som den internationella rapporten kommer fram till:

  • Kompetensförsörjningen är helt avgörande för entreprenören. Både kunskap och kompetenta medarbetare behövs.  Entreprenören måste få tillgång till forskningen på universiteten, som i sin tur måste premieras för att de ”delar med sig”. Man kan tala om ett samhällskontrakt där akademin ska samverka med näringslivet
  • Tillgång till kapital är en annan avgörande komponent för entreprenören. Både i form av riskkapital och vanliga lån.
  • Regleringar är ofta ett hinder för entreprenören, som EU bör fokusera på.
  • Risken för misslyckande skrämmer många entreprenörer. Det beror bland annat på inställningen till företagande och misslyckande i EU
  • Skatter är ett femte område där insatser måste göras för att entreprenörerna ska kunna starta och låta sina bolag växa.

EU-kommissionen redovisade unionens ambitioner på entreprenörskaps-området. Direktören Slawomir Tokarski, chef för Innovation and Advanced manufacturing, DG Grow, målade upp bilden. Den baseras på EU:s ”Entrepreneurship 2020 Action Plan”. Utbildning i entreprenörskap, borttagandet av hinder – krångliga regler – och skapandet av en entreprenöriell kultur ingår i Aktionsplanen.

Entrepreneurship 2020 Action Plan” är från 2012 och i behov av revidering, vill jag påstå. Det medgav Tokarski vid samtal efter presentationen. Det kommer att ske våren 2017, kunde Tokarski berätta. Det finns anledning att lägga detta på minnet, och för den svenska regeringen borde det vara möjligt att agera lite mer proaktivt än hittills.

Kabinettschefen Antonio Vicente, hos Forsknings- och Innovationskommissionären Carlos Moedas, beskrev den utveckling som nu sker på innovationsområdet. Sedan ett år tillbaka pågår ett intensivt arbete med att utveckla ”European Innovation Council”. Vi måste göra mer, sa Vicente med eftertryck, för att få upp entreprenörskap, företagande och få fram betydligt mer innovation i EU och dess medlemsländer. Detta kommer jag åter till i en kommande blogg. Här bör Sverige också bli proaktiv, vilket vi inte kan beskylla oss för att vara idag, även om Vinnovas GD nyligen deltagit i en dialog med kommissionären, så det kanske håller på att ändra sig.

Sedan tog Matthew King, enhetschef på DG Forsknings och Innovation. över och beskrev hur nyföretagandet utvecklas i EU. Antalet Start Ups är fem gånger så många i USA som i EU. China är här dubbelt så bra. EU borde kunna göra mycket bättre ifrån sig, konstaterade King. Här finns också mycket att göra, som kräver en egen blogg.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion, där Muriel Attané, Generalsekreterare  för EARTO, Europas 500 industriforskningsinstitut, betonade vikten av att dessa kommer in i innovationsbilden. Science Business CEO, Richard Hudson instämde, men betonade särskilt att EU:s nya företag måste bli bättre på Scale Up. Alltså växa. (Science Business kommer på tisdag i nästa vecka ha ett reportage från seminariet)

 

De föreslagna bestämmelserna är ägnade att missförstås, enligt Lagrådet

”De föreslagna bestämmelserna är ägnade att missförstås”, så skulle man kunna sammanfatta Lagrådets utlåtande över regeringens senaste remiss från 19 maj. Med Lagrådets egna ord. När jag läser detta, undrar jag om regeringen verkligen vill genomföra det man föreslår.

Efter tre veckor presterar lagrådet ett utlåtande över de 179 sidor som regeringen skickade över den 19 maj i år. Redan den 12 februari i år svarade Lagrådet på Regeringens ursprungliga remiss, som var på 1400 sidor och som Lagrådet underkände.Den nya remissen bygger på det förslaget som Lagrådet inte kunde godkänna. Så här säger Lagrådet: ”Den nya remissen bygger på förslagen i den första remissen och Lagrådets yttrande över den har inte beaktats.” 

Läs vad Lagrådet skrev den 12 februari. Ord och inga visor, 1000 paragrafer är alldeles för mycket, man har inte tagit hänsyn till kritik på detta område som framfördes redan 1992. Man blir matt.

Lagrådet fäller bland annat dess omdömen om Upphandlingslagstiftningen byggd på EU:s direktiv::

    • Obegripliga
    • Oförnuftiga
    • Bestämmelserna strider mot varandra
    • Det kan inte komma i fråga att lagstifta på detta sätt i Sverige

Men vad har hittills hänt? Ingenting. I stället har regeringen, med utgångspunkt från det som inte accepterats, kommit med en ny remiss, som innehåller ytterligare mycket tveksamma förslag. Som inte heller Lagrådet tycks kunna tillstyrka.

Är det någon som sett att media uppmärksammat Lagrådets yttrande? Jo, det senaste gjorde TT en notis om, men i övrigt tycks svenska media inte hängt med.

Näringslivet är starkt kritiskt till upphandlingslagstiftningen. Svenskt Näringslivs Carola Lemne skriver i SvD: ”Hur näringsminister Mikael Damberg stillatigande kan åse hur en sådan lagstiftning läggs fram är en gåta”, skriver Svenskt Näringslivs VD.

Den offentliga upphandlingen uppgick 2015 till hela 844 miljarder, inte den många år gamla siffran om 600, som både Damberg och Shekarabi, och även Lemne, använder. Dags att ta till sig det som nu gäller, eller? Siffrorna kommer från DoubleCheck, som anses göra den mest noggranna statistiken på området.