Det svänger fort i världspolitiken, visar Davos-mötet

Inför Davos-mötet uppmärksammades Xi Jinping, Kinas president, som för första gången deltar i WEF. Han fokuserar inte minst på öppen handel, vilket välkomnas av många. Här är en kort sammanställning av Xi:s tal i Davos, men här finns också hela hans tal in extenso på engelska, för Dig som vill ta del.

Vill understryka att South China Morning Post, som kommer ut i Hong Kong, är en intressant läsning (Jag har daglig behållning av den, då den ger ett perspektiv och insikter som man inte får i våra egna medier. Men notera att tidningen sedan ett år ägs av Alibaba, kinesiska storföretaget, och därigenom har förlorat en del av sin självständighet.) Här är dagens artikel om XI Jinpings anförande i Davos om globaliseringen. Ta gärna också gärna del av kommentarerna, för att få perspektiv.

Det är intressant att se hur Financial Times presenterar XI:s globaliserings-tal. Ett robust försvar för globaliseringen, skriver FT. Det är minst sagt notabelt att USA nu står på protektionismens sida, och Kina är globaliseringens försvarare. Sedan måste vi prova puddingen, the proof of the pudding is in the eating.

Vi måste dock också se den inkommande presidenten Donald Trumps perspektiv. Jag känner själv en av hans förtrogna, som jag redovisat till tidigare, men i Davos finns nu Anthony Scaramucci, som på fredag blir ansvarig för Vita Husets ”Office for Public Liaison”. Han framträdde på Davosmötet igår i en halvtimmes lång utfrågning, som om den ger en korrekt bild av Trump, visar förtröstan. Han har också skrivit en artikel om fem frågor som vi har fått om bakfoten gällande Trump.

Blomberg News har motbilden till Davos. De som nu vill förändra Världen är inte där, inte på plats. Läs också vad dessa utmanare säger om World Economic Forum.

Här Stefan löfvens framträdande vid Davosmötet och hans presskonferens.

 

Idag börjar Davos-veckan

För att bedöma vad som är betydelsefullt idag, i samhällsutvecklingen, inte bara på ekonomins område, så är denna veckan World Economic Forum viktig. Där får man en biljett till framtiden, utan att vara med själv. Hör man inte till högdjuren bland de 3.000 deltagarna, utan svansen, så är det mycket bättre att sitta hemma. Jag vet av egen erfarenhet. Det finns otaliga intressanta rapporter och program. Man kan läsa eller lyssna – i realtid eller efteråt. Här är översikten och programmet – för dagarna fyra.

Här är en kort guide till WEF:s  övergripande agenda; Ett Lyhört och Ansvarsfullt Ledarskap.  Här ingår engagemang med inlevelse i kombination med en emotionell intelligens. Vidare integritet och öppenhet. Samt rättvisa och inkludering. Läs själv artikeln. Och det finns intressanta program på dessa ämnen under veckan.

Hur utvecklar smarta och framgångsrika ledare sina system? Det framgår av en intressant artikel, som leder vidare. Med fokus också på omgivningen, Världen.

Vi kan också lära av historien, även om den inte upprepar sig. I ett annat epos, som verkligen är spännande att läsa när man varit med några år, redovisas åtta erfarenheter från forna tiders ledare. 

Men i Davos finns också framtidens unga ledare på olika områden. Här uttalar sig 10 av dessa optimistiskt inför framtiden. En otrolig läsning, där Du kan gå vidare till varje individ.

Vilken är världens mest inkluderande ekonomi? Sverige ligger på 6:e plats. Tre av våra granländer ligger bättre till. Bäst av utvecklingsländerna är Litauen.

Hur skulle man kunna ändra världens ekonomiska utveckling? Hur skulle den kunna bli mer inkluderande och rättvis? 10 ekonomer i Davos ger svaret.

Vår statsminister Stefan Löfven deltar idag och i morgon i tre seminarier och avslutar med en presskonferens tillsammans med finansminister Magdalena Andersson.

Här är direktlänken till dagens program.

Regler är viktigare än man tror

I torsdags lade USA:s tidigare ”Regelkansler” i Vita Huset, Cass Sunstein, ut texten. På ett seminarium arrangerat av Entreprenörskapsforums och Näringslivets Regelråd. Sunstein var chef för Vita Husets Office of Information and Regulatory Affairs, OIRA. (Motsvarar vårt Regelrådet.) Under Barack Obamas presidentskap, åren 2009 – 2012.

Denna organisation, en kontroll av att alla regler är meningsfulla, kostnadseffektiva, för att inte säga nödvändiga, sker direkt under den amerikanske presidentens ledarskap. Den första lärdomen Sverige kan dra av detta är: För in ett Regelråd värt namnet direkt under statsministern, med placering på Statsrådsberedningen. Och med en chef och en grupp rådgivare som har god ställning och kan agera kraftfullt. (80 procent av svenska regeringens alla konsekvensanalyser av nya regelverk underkändes de senaste åren, men knappast ett pip har hörts)

Dåliga regler är både en stor kostnad och ett hinder för en god ekonomisk utveckling. En utvärdering i USA visar att Sunsteins arbete under hans fyra år sparade 250 miljarder dollar, för både de som berörs av reglerna och de som övervakade dem. Inte dåligt. Det skulle omsatt till Sverige betytt hela 70 miljarder kronor. (om hänsyn tas till ländernas storlek enbart)

Alla konsekvensanalyser i USA av regler på på federal nivå måste godkännas av OIRA. Om departementet eller myndigheten inte följer OIRA:s anvisning, ofta informella, så kan reglerna inte träda i kraft. Under Cass Sunsteins fyra år i Vita Huset lyckades inte någon överpröva OIRA:s ingrepp, vilket endast kan ske genom presidentbeslut. Tänk om vi hade en sådan ordning i Sverige. Med Trump som president tror Sunstein att regelverken kommer att reduceras än mer.

Som framgått av en ledarartikel i DN så talade talade Cass Sunstein om knuffande eller ”Nudging” på ett annat seminarium som Handelshögskolan ordnat. Men skribenten Matilda Molander har inte förstått att Nudging ska kombineras med regler, för att göra dessa bättre. Det är inte en bart en fråga om att ”hjälpa människor att göra sina egna liv bättre”. Eller som Sunstein skriver i sin bok så förordar han ”nudges” (milda knuffar) i stället för ett omfattande regelverk. Knuffarnas bidrar till att regelverken blir vettigare.

Cass Sunstein senaste bok ”The ethics of influence” kom ut i höstas, och den har jag inte läst. Däremot de två tidigare banbrytande arbeten ”Nudge” och ”Simpler” efter avslutat värv i Vita Huset. De båda sista böckerna är definitivt läsvärda, inte minst Simpler som fångar upp det som står i Nudge. Underrubriken på Simpler är talande ”The FUTURE of GOVERNMENT”.

 

Nu är det den negativa bilden som gäller

I början på veckan gav jag den positiva bilden. Här den negativa, eller snarare några brottstycken. Tyvärr är det mycket som inte är bra. Detta blir en kavalkad, en tråkig historia, vill jag säga. Vi börjar med

Personaloptionerna, som Sverige behövt sedan två decennier. Något som Anders Borg insåg först när han nästan slutat som finansminister. Och nu föreslår Mikael Damberg något, som egentligen borde hamnat i papperskorgen.

Så har vi 3:12-reglerna, som enligt finansministern bör inbringa ytterligare 5 miljarder i skatt. Varför inte satsa på jobbskapande entreprenörer i stället? En entreprenör med en  1 miljon i omsättningen måste öka sin lön med 27 procent för att få samma inkomst som tidigare. Om det nya förslaget går igenom. SvD i onsdags.

Men det räcker inte med 5 miljarder i höjda företagsskatter. Carlén-Larsson visar i Dagens Industri att cirka 20 miljarder kommer företagsskatterna höjas. Om de liggande förslagen förverkligas.

Om något så behöver de asylsökande få jobb. Idag tar det 7-8 år innan hälften får jobb, och då kanske bara deltid. Genom praktik hos svenska företag kunde 15.000 platser skapas. Förra året. Och mycket mer kunde det bli. Nu har Migrationsverket stoppat detta. Man ska klara det själv, vilket man inte gör. Se hur företaget Ambea hamnar i kläm, liksom många tusen asylsökande. Tydligen får Migrationsverket göra vad som faller dem in.

De svenska kapitalskatterna är inte alls så låga som vi tror. Det har Aktiespararna visat i en studie som publicerade i Dagens Industri den 3 januari. Studien är gjord av Carnegie. Näst högst i Europa hamnar Sverige på kapitalskatter. Så där försvann en myt.

Förra året försvann 5.963 ROT-företagen. Nästan 10 procent av den totala stocken. Som en följd av minskningen i avdragen med 30 procent. Det visar en kartläggning som Företagarna gjort.

Detta är bara en skörd i nuet. Lägg till – stackato – följande:

Nu får jag stoppa uppräkningen. För den är alldeles för deprimerande. Tänk i stället positivt, villl jag säga; Tänk vilken potential Sverige har!

De fem ledarskapsutmaningarna under 2017

Om några veckor hålls World Economic Forum i Davos. Detta evenemang och de ämnen som där tas upp indikerar vart världen är på väg. Med detta blogginlägg vill jag ge en föraning. Genom att redovisa de fem ledarskaps utmaningarna som grundaren till WEF, professor Klaus Schwab nyligen redovisat.. Han kallar det för prioriteringar, jag för utmaningar. Årets Davos-konferens har ”Responsive and Responsible Leadership” som tema. Mottagligt och Ansvarsfullt Ledarskap blir min översättning. (Finns det bättre?)

  1.  Fjärde Industriella Revolutionen (som måste hanteras) Den förändrar hela industrier. Vi har här artificial intelligence, robotar, internet of things, självstyrande fordon, 3D-printing, nano och kvantum computing. (tekniker som vi vanliga dödliga har svårt att förstå)
  2. Ett dynamiskt inkluderande globalt styrsystemHär behövs ett samarbete mellan offentlig och civil sektor. Staten ensam, som förr klarar inte styrningen. Basen bör var en gemensam värdegrund, inte gemensamma egen-intressen.
  3. Återställ global ekonomisk tillväxtTidigare var den 5 precnet årligen (fördubbling 14 år) nu 3 procent (24 år för en fördubbling). Även borträknat den teknologiska utvecklingen måst ekonomin växa. Nu är vi 7.4 miljarder människor, år 2050 9,7 miljarder.
  4. .Reformera marknadsekonomin. Utveckla det gemensamma arbetet mellan ”the business community” och det civila samhället. Den fria marknaden har förbättrad människors välstånd, men som nu har strukturella brister. Det kortsiktiga perspektivet är en och ojämlikheten en annan svår brist. Det måste bli en bättre balans mellan höga ersättningar till chefer och den vanliga människans välbefinnande (Detta en mycket fri tolkning från min sida, för Klaus Schwab är väldigt diplomatisk)
  5. Ta människors oro på allvar. De traditionella normerna har gröpts ur under de senaste decennierna. Människor har förlorat tilliten till samhällets institutioner. Fruktan inför framtiden finns där. Människor måste få tillbaka känslan av livets mening och en kontinuitet i samhället

Detta år, 2017, blir en test för alla samhällets intressenter. Och avgörande blir vilka val våra ledare gör, vilket ledarskap de utvecklar. Så avslutar Klaus Schwab sin introduktion till Davos-mölet. Det låter nästan som en domedagspredikan.

Här finns mycket att rapportera om i fortsättningen, den 17 – 20 januari hålls Davosmötet.

Nu vill jag ge den positiva bilden

Min blogg är rak och tar därför oftast upp negativa ting som rör innovations- och tillväxtpolitiken. Även om jag alltid försöker se potentialen och vad som kan göras för att vrida saker och ting rätt. Men nu tänkte jag fokusera enbart på det positiva i sen tid. Även om det kan bli en eller annan ”känga”.

Först ut är Mikael Dambergs inbjudan till bankerna att komma och prata utlåning till de mindre företagen. Bra! Men, jag får dock säga som Fylking när litteraturpristagaren korades ”Äntligen!”. Det har varit känt sedan minst 10 år tillbaka att de mindre och medelstora företagen kommer i kläm. De stora har kreditlimiter, folk i bankernas styrelser och tillgång till företagsobligationer. ”Har bankerna abdikerat? Den frågan ställde professor Pontus Braunerhjelm för snart tre år sedan. ESO gjorde en rapport 2014 om de mindre företagens kreditproblem.

De kreativs näringarna är viktiga. Immateriella tillgångarna måste skyddas. Därför anslår regeringen 80 miljoner för att stärka detta skydd, och ge de kreativa näringarna kraft. Här ska information lämnas, erfarenhetsutbyte lyftas fram,  kunskapsutvecklingen stödjas samt rådgivningen ökas. Det man verkligen kan hoppas också är att det nationella skyddet för patent som i flera omgångar utretts av Vinnova blir verklighet, men det är nog tyvärr långt kvar.

Axholmens VD-studie för affärsåret 2017 måste glädja alla, och inte minst regeringen. Sex av 10 bolag räknar med att nyinvestera och nyanställa. Det är alltså en positiv framtidssyn som präglar det svenska näringslivet. En god redovisning av detta finns att läsa i Dagens Industri.

Regeringen har utvecklat en ny bredbands-strategi, med Peter Eriksson i spetsen. År 2025 ska hela Sverige – både i hem och arbetsliv – ha tillgång till bredband. I en ovanligt utförlig pressrelease redovisas den nya strategin. Den understryker också behovet av en digitalisering av hela Sverige, både myndigheter och civilsamhället berörs. Det är bara att hoppas att regeringen också hittar en operativ form för att få bästa möjliga genomslag för dessa ambitioner.

På tal om samordning vill jag ge en uppriktig eloge till Anders Lönnberg, som varit nationell samordnare för life science. Han har visat att man kan göra skillnad som samordnare. Även om Riksrevisionen visat att de drygt 30 samordnarna som finns inte alltid gör så bra ifrån sig. Därför är det välkommet att Anders Lönnberg fått förlängt förordnande. Notera att han är den typen av dynamisk person som ska ha ett sådant här uppdrag.

Men allra mest positiv är den Entreprenörskapsutredning som regeringen fick i oktober månad. Den har nu gått på remiss, och svaren ska vara inne senast den 31 januari. Hela 148 remissinstanser är kallade, men alla kan ge sina synpunkter tillkänna. Realiserar regeringen huvuddragen i denna, professor Pontus Braunerhjelms utredning, så blir framtiden verkligen hoppfull.

 

 

USA:s Överstepräst på regelförenkling gästar Sverige

torsdag, den 12  januari, gästar professor Cass Sunstein Sverige. Han var fram till 2013 president Obamas chef för regelförenklingen i USA, med säte i Vita Huset. Med ansvar för Office of Information and Regulatory Affairs. Sveriges motsvarande organ, Regelrådet, hittar vi inte på Statsrådsberedningen under Stefan Löfvens ledning, utan som en kommitté inom Tillväxtverket.

Vill Du lyssna på professor Cass Sunstein? I så fall går Du in på Entreprenörskapsforums hemsida och anmäler Dig. Han är inbjuden av E-forum tillsammans med Näringslivets Regelråd. Det blir ett seminarium mitt på dagen, torsdagen den 12e, men anmälan måste ske i förväg. Det finns ännu platser kvar.

För ett år sedan kunde jag notera i ett blogginlägg att de svenska reglerna blir bara krångligare, men inget tycks ske. Snart kommer rapporten för 2016, och den ska jag då återkomma till. Så här såg min analys av regelfrågorna i ett blogginlägg rörande 2014 års rapport.

Hur Du hört hur stor andel av regeringens många konsekvensutredningar som fått godkänt av Regelrådet? Jo, fantastiska 20 procent. Men vad händer då? När 80 procent av regeringens alla konsekvensutredningar underkänns? Presskonferens där Regelrådet ställer regeringen mot väggen? eller skarpa uttalanden i den rapport som lämnas, så att andra kan reagera? Eller debattartiklar? Nej, inget av detta, åtminstone inte så det syns eller får effekt.

Jo, Regelrådet konstaterade att antalet godkända konsekvensanalyser mellan åren 2014 och 2015 ökade med en procentenhet, från 19 till 20 procent av samtliga analyser.

inte heller har vi sett till någon grävande journalistik som uppmärksammat detta. Vare sig TV4:s Kalla Fakta, SvT:s Uppdrag Granskning eller Dagens Eko Ekot Granskar

Kanske har Finansen fått upp ögonen för regelfrågorna, för i december presenterade Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi, ESO en rapport: Är ”nudging” ett användbart styrinstrument i politiken?. Den var Sedermera också föremål för ett seminarium på Finansen den 15 december. Det är Cass Sunstein som står för en stor del av bakgrunden. Bland annat genom hans bok, ”Nudge”, skriven tillsammans med Richard Thaler.

Men, Näringsdepartementet ger nu ett uppdrag den 1 december till Tillväxtveket att utarbeta en digital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning. Uppdraget ska ske i samarbete med relevanta myndigheter, men regeringens egen oförmåga nämns inte. Borde man inte analysera varför 80 procent av regeringens egna konsekvensutredningar underkänns?

 

 

Varför kan inte Sverige få personaloptioner värda namnet?

Så kom i tisdags regeringens förslag till personaloptioner. Byggda på incitamentsutredningen som lade fram sitt betänkande i mitten på mars i år.  Ett missfoster som inte gjorde någon glad. Förslaget hör hemma i papperskorgen, påpekade regeringens utredare av entreprenörskapet, Pontus Braunerhjelm och professor Magnus Henrekson i en debattartikel när upplägget analyserats.

Nu säger bland annat Mikael Damberg i Dagens Industri i måndags att Regeringen har på flera punkter lyssnat på remissinstanserna. Dessa var, vill jag påpeka, alldeles för inställsamma, utan att ge uttryck för den verkligt kända kritiken. För då hade Damberg lovat kasta hela tanken om personaloptioner i papperskorgen. Lite utpressning kan inte skada. Så Snällismen segrade och landets framtid förlorade. Och vad innebär dessa stora öron som regeringen försett sig med?

Jo,det framgår i remissen till Lagrådet. I en välskriven inlaga till Lagrådet förändrar regeringen följande: Begränsningen till företag med 50 anställda och en omsättning eller balansomslutning på maximalt 80 miljoner bibehålls. Men verksamheten får nu vara 10 år gammal, inte bara sju år som i utredningen. Befintliga ägare kan också inkluderas. Det är nästan allt man förändrat.

Men vad en del remissinstanser föreslagit är att företag med upp till 250 anställda och en omsättning på upp till 50 miljoner euro skulle komma med. Då hamnar Sverige på den nivå som Storbritannien gått in för. Vilket också EU-kommissionen accepterat. Trots detta låter regeringen i sin lagrådsremiss antyda att EU kanske inte skulle godkänna samma gränser för Sverige som för Storbritannien. Varför skulle man göra skillnad?

Ett företag med en 11 år gammal verksamhet eller som har 51 anställda eller 81 miljoner i omsättning får inte utfärda personaloptioner (med fördelaktig skattebehandling).

En konsekvensutvärdering har skett. Men bara vad det skulle kosta staten. Inte vad det kostar att inte ha införa personaloptioner i Sverige (som är ett av få länder som saknar detta) Inget dynamiskt tänkande heller, trots att regeringen säger att personal-optioner behövs för att stimulera nya och unga företag. Och staten kommer nu ”förlora” 210 miljoner, framför allt genom ett skattebortfall. Inte heller här ser man till dynamiken, utan motsäger sig själv. Är förslaget verkligen värd all möda? Minst ett par miljarder borde man ”tappa”, för att verkligen kunna vinna i andra ändan. Men tänker man statiskt, så gör man……

Läs vad Entreprenörskapsutredningen säger om vikten av personaloptioner. Väldigt pedagogiskt framställt och borde läsas av de ansvariga politikerna.

Den 1 januari 2018 ska vi få dessa ofullständiga personaloptioner. Förslag har funnit sedan mer än 15 år, och den nuvarande processen började i maj 2013. Fyra år tar det att genomföra något angeläget, och så blir det dessutom bara en tummetott.

Varför är vi så snälla i Sverige?

Det är nästan ofattbart att hur snälla vi i Sverige är mot dåliga förslag. Den svenska kulturen är att säga att allt är bra, uttryckt på lika olika sätt. För att sedan säga tvärtom. Det är inte undra på att regeringen då tar fasta på det positiva, låter bli att ta hänsyn till invändningar, För man vet att man ändå inte senare får någon stark kritik.

Det som får mig att summera denna, den svenska snällismen, är en bra debatt på Svenskt Näringsliv i fredags, den 16 december. Där diskuterades den nyligen framlagda forskningspropositionen. Så här låter det positiva:

  1. ”I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter” Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv

  2. ”Den enda vägen framåt är att gå i mindre steg”  Peter Honeth, fd statssekreterare

  3. ”Hon har gjort ett bra jobb” Björn O. Nillson, IVA om Helene Hellmark Knutsson

Så lät några positiva omdömen, och det framfördes många fler. Men så kom den starka kritiken:

  • ”Hål i huvudet politik” Tobias Krantz

  • ”Totalt leder detta till att Sverige inte kan locka till sig de bästa talangerna” Björn O, Nilsson

  • ”Det saknas ett helhetsgrepp” Peter Honeth

Men ingen säger vad de egentligen torde mena: En sådan här forskningsproposition kan inte godkännas. .

Svenskt Näringslivs seminarium diskuterades mycket det faktum att regeringen i sin forskningsproposition inte alls tagit hänsyn till OECD:s analys och förslag. Som regeringen beställt som underlag för just forskningsproppen. Till en kostnad av många miljoner kronor. OECD-rapporten är verkligen läsbar – julläsning?

Det är klart att regeringen tycker det är bra när den hårda kritiken inte leder fram till en ovälkommen slutsats .Då kan politikerna fortsätta sin resa, nu med ett dåligt forsknings- och innovationssystem.  Min blogg  beskriver ”De stora ambitionernas proposition” för den som är intresserad. Svenskt Näringslivs rubrik i sitt nyhetsbrev är uppriktig: Snäv forskningspolitik missar målet. Målet måste väl rimligen vara att forskningspolitiken uppfyller målet (Men det säger man inte).

Post scriptum som talar för sig själv:

  • Excellens nämna 1 gång i propositionen
  • Kvalitet 147 gånger
  • Samverkan 207 gånger
  • Internationalisering 4 gånger (särskilt nordiskt samverkan)

En värld i rätt rörelse 1990 – 2015

Fredagen för en vecka sedan förgylldes av ett Halleluja-seminarium om världens otroliga utveckling. ”En värld i rörelse 1990 – 2015”, skriven av Johan Norberg, och med Entreprenörskapsforum som fadder. Och som presenterades på ett seminarium. En stimulerande studie som kan ge en uppåt-tjack under kommande helger, om en sådan behövs.

Vad har globaliseringen och teknikutvecklingen betytt för den mänskliga levnadsstandarden? Ett svar är att den extrema fattigdomen gått från hela 35% av världens befolkning 1990 till idag endast 10%. Samtidigt har antalet människor på jorden ökat med cirka 2 miljarder. Och andelen undernärda är också runt 10% av världens befolkning.

BNP per capita har under de senaste 30 åren ökat lika mycket som under de tidigare 30.000 åren, enligt Johan Norberg.

Men alla upplever inte situationen som så bra, utan snarast som hotande. Tidigare kom reaktionen mot globaliseringen och de rikedomar den skapade från vänster. Nu är det från höger och från nationalister som reaktionen kommer. Den rädsla som utvecklingen för med sig behöver redovisas menade Jan-Erik Larsson i ett inlägg på seminariet. Tänk så snabbt det svänger och hur tillvända vi lätt blir…

Du som vill ha ögonblicksbilden av Världens utveckling kan ladda ned Entreprenörskapsforums rapport. Johan Norberg nöjer sig där med utvecklingen sedan 1990. ”En värld i rörelse 1990 – 2015”. Det finns lite mer intressant i den också, så helhetsperspektivet får man. På 50 spännande sidor.

Johan Norberg har också kommit ut ut med en bok, som mer omfattande tar upp utvecklingen ”Progress” Den finns att köpa i bokhandeln och Adlibris. En bra julbok. Den är på 250 sidor, men mycket lättläst.

PM Nilsson skrev i Expressen om Johan Norbergs bok, vilket ger ett mycket bra perspektiv. Lite positivt till julskinkan.