Conni Jonsson varnar det svenska politiska systemet

Riskkapitalbolaget EQT startades 1994 av Investor och dåvarande VD-n Conni Jonsson, nu ordförande i bolaget. Det är en av världens största investerare med idag ett förvaltat kapital på 67 miljarder euro. I Dagens Industri intervjuas Conni Jonsson “Europas mest välinformerade investerare” rubriceras artikeln.

Conni Jonsson markerar en värdegrund för EQT:s verksamhet, som han tredelar:

  • Den skandinaviska affärsmodellen – en öppen och transparent ekonomi
  • Ansvarstagande och långsiktighet – som familjen Wallenberg
  • Spela bollen där den ligger

Sedan kommer varningen till det svenska politiska systemet. Jonni Jonsson konstaterar att den svenska traditionen och ägarstyrnings-modellen är bra, bäst i världen. Tyvärr finns det tecken på att den kan försämras. Genom politisk påverkan utifrån.

Politikerna måste visa att de förstår systemet. Det är fel när ministrar säger att de inte tycker om riskkapital. Det blir ett ifrågasättande av ägandet som är farligt. Så här uttrycker sig Jonni Jonsson (läs noggrant):

”Man börjar ifrågasätta saker som näringsfrihet, äganderätt och rätten att ge utdelning. Det finns en ton här som är otäck. Även beskattningen av individen är ett problem, på detta område är Sverige absolut inte konkurrenskraftigt. “

Det finns mycket mer att läsa och ta till sig i denna intervju. Bland annat säger Conni Jonsson att “Vi snackar om hundratusentals jobb. Ägarna som har stöttat dessa bolag betraktar man som skurkar”.

Än en gång läs intervjun och begrunda. Detta är särskilt en uppmaning till våra politiker. Men, det räcker inte att läsa, det gäller att förstå vad varningen innebär. Samtidigt skulle det inte skada om de ansvariga politikerna, både på den röd-gröna och blå sidan, kunde initiera en dialog med EQT, Wallenbergarna och andra som står för den analysen som intervjun återspeglar. Vore det inte intressant att fråga de som investerar 100-tals miljarder i verksamheter som Sverige lever på vad som styr utvecklingen?

Välfärdskommissionen klarar inte av sitt uppdrag

Fanns det en Välfärdskommission undrar Du säkert. För det har varit helt tyst om den ända sedan sommaren 2019. Det var alltså för två år sedan som först statsminister Stefan Löfven gick ut i egenskap av partiledare och så att “Det är dags att bygga det nya folkhemmet”. Expressen redovisade den 28 juni 2019 det socialdemokratiska projektet. Så här sa Löfven i Expressen:

Nu påbörjar också en ny socialdemokratisk arbetsgrupp sitt arbete, för att i dialog med fackföreningsrörelsen, forskarvärlden och tankesmedjor ta fram en ny fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa.

En vecka senare anländer Magdalena Andersson till Almedalen, som stand in för Stefan Löfven. Nu hade Löfvens arbetsgrupp blivit en Välfärdskommission. Vilka ska då sitta i denna kommission, som enligt partiledaren ska “bygga det nya folkhemmet”? Jo, det är regeringen, fackföreningsrörelsen och landets kommuner och regioner.

Det är underligt att man tillsätter en Välfärdskommission med detta uppdrag – bygga det nya folkhemmet – utan att vare sig bjuda in de andra politiska partierna eller näringslivet. Det verkar snarare ett partipolitiskt projekt, bekostad av skattemedel, med facket och kommunerna som gisslan. Det var så som partiledaren Stefan Löfven framförde partiets tankar.

Vad är då Välfärdskommissionens uppgift? Jo följande:

  • arbetskraftsförsörjningen – näringslivets svåraste problem
  • Arbetsmiljön – viktig för såväl arbetsgivare som arbetstagare
  • Digitalisering och introduktion av ny teknologi
  • Problemet stad – landsbygd
  • Framtidens organisation och styrning av samhället

Vilka ingår då i Välfärdskommissionen? Svaret är:

    • Finansminister Magdalena Andersson, ordförande
      Finansminister Magdalena Andersson leder Välfärdskommissionens arbete.

     

    • Civilminister Lena Micko
    • Socialminister Lena Hallengren
    • Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen
    • Utbildningsminister Anna Ekström
    • Veronica Magnusson, TCO
    • Heidi Stensmyren, Saco
    • Tobias Baudin, LO
    • Anders Knape, SKR
    • Anders Henriksson, SKR

Vad är egentligen Välfärdskommissionens uppdrag idag? Det verkar som om den förändrats kraftigt. Så här står det på Finansdepartementets hemsida idag:

Välfärdskommissionen

Välfärdskommissionens uppdrag går ut på att identifiera och analysera konkreta åtgärder för att stärka kommunsektorns förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av god kvalitet i framtiden. Kommissionen samlar företrädare för stat, kommuner, regioner och centrala arbetstagarorganisationer

Nu ska den här Välfärdskommissionen mäta kostnaderna för privat verksamhet, enligt en artikel som TT skrivit och som publicerats i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Varför undrar vän av ordning. Det stämmer inte alls med vad kommissionen fick i uppdrag när den tillsattes. (Se Löfven och Anderssons uttalande, länkar ovan)

 

Wallenbergarna om Uppstart Sverige

PM Nilsson fortsätter sina intervjuer med svenska makthavare. Denna gång är det Wallenbergarnas tur, Marcus och Jacob. “Sverige är underinvesterat i infrastruktur”

Det är två kusiner som ganska lågmält framför sina synpunkter inför framtiden. Det är inte så stora krav på omvärlden, mer reflektioner för sin egen verksamhet. Ändå är det viktiga synpunkter som de två kusinerna Wallenberg framför.

Ett litet land som Sverige måste ha fokus på innovation baserat på forskning. Det är farligt om FoU-budgeten inte hängt med i företagen nu när allt fokus har varit på Pandemin. Säkert tänker Wallenbergarna på att hela 700 miljoner försvann från de egna stiftelserna då politikerna försökte stoppa utdelningarna förra våren. Politikerna förstod inte att utdelningarna i första hand gick till pensioner och forskning. (Trodde väl att de skulle gå till whisky-drickande fabrikörer med tjocka cigarrer)

De tre andra viktiga frågorna, efter elller tillsammans med forskning, är:

  • Klimatet med hållbarhet (fokus nummer ett för alla Wallenberg-företag)
  • En väsentligt utbyggd infrastruktur i Sverige (tåg, flyg, väg, sjöfart och 5G)
  • Globalisering med en starkt och utvecklat EU och samspel med Kina

PM Nilsson är diskret. Ställer inga frågor om Huawei eller om Xinjiang. Inte heller om det politiska spelet i Sverige.

Hur landet ska utvecklas efter pandemin borde varit en viktig fråga för regeringen. Men, det verkar inte vara något som den nu sittande regeringen vare sig förstår eller än mindre tar initiativ till.

 

 

 

Pisa-studien felaktig konstaterar Riksrevisionen

Vilken tur att vi har “instanser” som Riksrevisionen och Coronakommissionen. De kan säga sanningar som regeringen annars med hjälp av fogliga journalister alltid trollar bort. Coronakommissionen har påtalat att regeringen saknade ledarskap, ledde inte landet när Pandemin slog till. Trots att den har i uppgift i regeringsformen att styra riket. Riksrevisionen har nu konstaterat att regeringen mörkade den senaste Pisa-mätningen och missledde om resultaten i den senaste undersökningen.

Så här säger riksrevisor Helena Lindberg:

– Om Sveriges ambition med Pisa-undersökningen är att upptäcka styrkor och svagheter i utbildningssystemet måste testet genomföras på ett tillförlitligt sätt. Det är allvarligt att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit.

Det ansvariga statsrådet Anna Ekström gör frenetiska ansträngningar för att försöka trolla bort misstagen från hennes eget regeringskansli och därmed regeringens misslyckanden. Mer följer säkert när det ansvariga utskottet kallar statsrådet till förhör. “Om jag missat nåt ber jag om ursäkt” sa Ekström, som förstår att det brinner runt henne…

Det ska tilläggas att Anna Ekström skällde på min blogg för fem år sedan. Då och tidigare påpekade jag att ordning och reda borde sas på större allvar. Fortfarande saknas disciplinen. OECD har i åratal påpekat att goda studieresultat börjar med ordningen.

Vill Du se reflektioner från när PISA-studien publicerades i november 2019, så kan jag rekommendera min blogg från då. Där finns mycket annat som inte funkar i och med den svenska skolan.

Det är klart att En regering blir inte bättre än dess ledare. Du som har Affärsvärlden kan läsa Erik Hörstads krönika i senaste numret, nummer 17: “Politik är att vela” Så här avslutar han sin artikel:

“Men vad vill Stefan Löfven? Förutom att isolera SD? Anta att han skulle vinna egen majoritet. Vad skulle han göra med makten? Vi vet inte, vi lämnas att kill- och tjejgissa. Förmodligen vet han det inte ens själv”

Tyvärr kan det inte sägas bättre om Stefan Löfven, som är en reko kille på absolut fel plats.

Riksdagsdebatt på Valborgsmässoafton: Krisstöden till företagen

Nu när vi inte får fira Valborg i parker och på allmänna platser är det i stället en viktig riksdagsdebatt: En särskild debatt om utbetalning av krisstöd till företag. Bättre sent än aldrig, skulle jag vilja säga. Nog finns det skäl att diskutera ett stöd som 1000-tals företag överklagat, och politiken har bara tigit.

Det underliga är att regeringen företräds av näringsminister Ibrahim Baylan. Han har haft mycket lite att göra med stöden till företagen. I vart fall om man ser till presentationerna av de extra stöd-propositionerna. Dessa har nästan uteslutande finansminister Magdalena Andersson skött. Möjligen – troligen – har näringsministern spelat en roll bakom kulisserna, för synlig har han inte varit.

Varför klarar inte politikerna av stöden till företagen?

På ett helt år har regeringen inte skaffat sig företagskompetens

Företagarens dagbok över coronakrånglet: ”Varit absurt” En artikel från 28 april i Tidningen Näringslivet

Till detta vill jag lägga att jag i min blogg skrivit dussintals bloggar om hur dåligt stödet till företagen utformats och genomförts. Du som vill ta del av dessa kan använda fritextsökning. Bloggen:  www.gergilsinnovation.se

Vill avslutningsvis säga att den som borde ställas till ansvar, och som brett ut sig stort, utan att ta till sig alla felaktigheter i stödens utformning och genomförande, det är finansminister Magdalena Andersson. Så riksdagen borde arrangera en ny särskild debatt där hon verkligen få ta ansvar.

Dessa deltar i debatten, som säkert är intresserade av hur företagsstödet fungerat:

Ibrahim Baylan, S

Edward Riedl, M

Alexander Christiansson, SD

Emil Källström, C

Lorena Delgado Varas, V

Camilla Brodin, KD

Joar Forsell, L

Karolina Skog, MP

 

Ett entreprenöriellt näringsliv för ett starkare Sverige

Kan vi få lite fokus på framtiden, tack!

Svaret är: Nu på torsdag håller Stockholms Handelskammare ett seminarium.

Det är Stockholms Handelskammares Omstartskommission: Ett entreprenöriellt näringsliv – för ett starkare Sverige som verkligen ser mot framtiden

Så här ser programmet ut:

Ett seminarium, torsdag den 29 april kl 12.00-13.00, då Stockholms Handelskammare lyfter dessa frågor. Seminariet utgår ifrån professor Pontus Braunerhjelms kapitel i Omstarts-kommissionen: Ett entreprenöriellt näringsliv – för ett starkare Sverige”. 

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi vid KTH och Blekinge Tekniska Högskola

Klas Eklund, seniorekonom Mannheimer Swartling och Omstartkommissionens ordförande

Lotta Engzell-Larsson, ekonomijournalist, ledarskribent Dagens Industri

Hellen Wohlin Lidgard, affärsängel och serieentreprenör, partner Ceres Adviser

Elisabeth Thand Ringqvist, affärsängel och grundare E14 Invest

Jakob Kiefer, Group Head Public Affairs, ABB

Eric André, sverigechef Voi

Seminariet modereras av Fredrik Erfelt, senioranalytiker på Stockholms Handelskammare.

Seminariet sänds torsdag den 29 april 12.00-13.00 på Stockholms Handelskammares hemsida, Facebook och Youtube. Här finns anmälan till seminariet.

Och länken till Pontus Braunerhjelms kapitel Ett entreprenöriellt näringsliv – för ett starkare Sverige finns här

Baylan om fler gruvor: Vi måste ta ansvar

Utredningens namn: Prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral . Klicka på utredningens namn och Du får direktiven, som är länkade där. Det ska sägas direkt att direktiven är glädjande bra. Man förstår att det varit en hård inre strid i regeringen, där MP inte lyckades stoppa en utredning som nu välkomnar en inhemsk utvinning av metaller och mineral.

I onsdags tog näringsminister Ibrahim Baylan ytterligare ett positivt steg. Han säger sig vara positiv till fler gruvor i Sverige, och utbrister i SvD:”Vi måste ta ansvar”.

Läs gärna direktivens sju sidor så får Du en god illustration till den byråkrati som präglar Sverige, men också – inte minst – EU.

För att inte den här utredningen ska bli en förevändning för MP att stoppa upp gruvbrytningen, så borde regeringen vidtaga några positiva åtgärder:

  • Korta utredningens tid, den ska vara klar den 31 oktober 2022. Följ Assar Lindbecks råd: Tillkalla en grupp kompetenta personer och ge dem några månader.
  • Komplettera utredningsdirektiven med en uppmaning att förenkla – ordentligt – så att byråkratin vid prövningsprocesser blir kort. Sätt upp en tidsram helst, på högst två år.
  • Gå igenom alla ansökningar om tillstånd till gruvbrytning som finns i regeringskansliet, redovisa dem öppet, och ange när de ska vara färdigbehandlade.
  • Överväg den danska förebilden: Om inte beslut fattas inom en viss angiven tid, så är tillstånd givet.
  • I ljuset av en ny positiv inställning till nya gruvor bör regeringen ompröva sitt beslut att stoppa Bolidens utvinning av koppar. Beslutet är överklagat till Högsta Förvaltningsdomstolen, men det hindrar inte regeringen från att fatta ett klokt beslut.
  • Kontakta Boliden och resonera om vad Sverige kan göra så att inte Boliden nu överger Sverige. Det har man sagt som en utväg.

De senaste åren har Sverige rasat som land för gruvinvesteringar. Frazer Instituts index för länder attraktiva för gruvinvesteringar låg för fem år sedan på plats 8. Idag har vi rasat ned till plats 36, efter länder som Ryssland, Mali och Ghana.

 

Dags för ett brev från regeringen till EU-kommissionen

I går skrev jag om byråkratin som håller på att ta över. Det sunda förnuftet håller sig långt, långt borta… Nu ser vi idag i Dagens Industri idag ett nytt byråkrati-spår, på ett område där som EU inte förfogar över. Det är centerpartisten Emma Wiesner, Europaparlamentariker för Centern, som skriver om EU-kommissionens försök att förstöra det svenska skogsbruket.

Skogsbruket är en fråga som länderna själva äger, men som nu EU försöker göra intrång på.

EU håller på med något som kallas taxonomi, ett försök att klassificera hur gröna olika verksamheter är. Detta för att försöka styra investeringar till det som är grönt. Då klampar man orädd in på områden som EU inte har att göra med. Som skogsbruk och vattenkraft. Läs om taxonomin, så ser Du hur byråkraterna riktigt rullar sig i allt krångel, definitioner och sådant som vi vanliga medborgare inte förstår. Men, som vi ska lyda under….

Nu verkar EU-kommissionens byråkrater vilja klassificera det svenska skogsbruket som ohållbart. Man vill att skogsägarna ska redovisa uppgifter som går långt utöver befintlig lagstiftning. EU ska kräva klimatnyttoanalyser av skogsägarna framöver.

Läs Emma Wiesners artikel som på ett målande sätt beskriver hur “klåfingriga och naiva tjänstemän” på EU-kommissionen, som är gisslan hos miljörörelsen, hotar det svenska skogsbruket.

Idag kom så EU-kommissionen med nya uppgifter. I sin strävan att öka byråkratin föreslår man nu hur nästan 50.000 företag i EU ska få uppgift att göra en utförlig hållbarhetsrapportering. Idag är det 11.000 företag som har detta uppdrag. Men nu ska fem gånger så många in i samma fålla, som dessutom ska innefatta många fler uppgifter. Ett krångel och en byråkrati som vi vanliga medborgare måste sätta stopp för.

Regeringen borde reagera. Inte genom de vanliga kanalerna, som inte verkar betyda något. Tillsammans med 10-talet länder har man tidigare reagerat, men EU-kommissionen tycks inte bry sig. Skriv direkt till kommissionen: Lägg er inte i skogsbruket. Det bestämmer vi över.

Riv byråkratin, stoppa allt onödigt krångel och inför sunt förnuft

Det krävs en revolution mot allt byråkratiskt krångel. Denna byråkrati har införts på oss alla, särskilt i EU, som en tvångströja. Det räcker att kolla lite på vad en jordgubbe är enligt europeisk byråkrati. Jordgubben beskrivs på några tättskrivna A4-sidor, EC No 843/2002 May 21 2002.

Är jordgubben mindre än 18 mm i diameter får den inte kallas jordgubbe, men framför allt är det illegalt att sälja den. Tänk så många jordgubbs-askar Du och jag köpt där en gubbe varit för liten – illegalt..

När den onödiga byråkratin GDPR infördes för några år sedan, så kostade förberedelserna i näringslivet dryga 20 miljarder. I alla företag och myndigheter finns idag GDPR-ansvariga, som ska se till att all onödig byråkrati vårdas.

När Corona spreds på olika boenden så var det angeläget att smittspåra, och inte minst kolla vem eller vilka personer som haft kontakt med den smittade. Men, smittspåra, det fick man inte. GDPR satte stopp. Det självklara att tala om vem som hade smittan var inte tillåten.

Idag är det inte bara existerande byråkrati som skapar krångel. Så snart något ska förändras, eller fel åtgärdas, så måste en utredning tillsättas. Det ska inte snabbt se på vad det sunda förnuftet säger, vad som behöver åtgärdas, utan all tänkbara byråkrati ska också läggas till. Byråkraterna, de som gör vårt liv svårare att leva, ska få mer att syssla med och njuta av. Långbänken lever

Gör som Assar Lindbeck gjorde, lade upp en strategi för svensk ekonomi på mindre än fyra månader. Det är vad det tog för Lindbeck-kommissionen att arbeta fram Nya villkor för ekonomi och politik. Knappt fyra månader. Så sent som för två år sedan påpekade Assar i en intervju i DN att allting borde kunna gå betydligt snabbare än idag. Det var en uppmaning till regeringen: Jobba snabbt!

Goda råd från Assar Lindbeck finner Du från Assars 90-års-seminarium den 10 mars 2020.

Idag skriver Lisa Magnusson på DN en ledare i ämnet byråkrati Det synbarligen enkla är det svåraste av alltMed utgångspunkten vi bör göra allt mycket enklare. Så här beskriver hon byråkratin idag:

De byråkratiska systemen sväller och blir bara mer och mer otympliga, regelverken allt svårare att överblicka, och politiken som styr över dem mer än lovligt snårig.

Till sist ställer jag frågan: Vem startar revolutionen mot vår enorma byråkrati?

Långbänken får inte fortsätta regera Sverige framöver – och inte EU heller.

Hälften av alla alla blivande ingenjörer ger upp

I fredags, den 16 april, skrev Ulrika Lindstrand i Dagens Nyheter och påpekade bristen på ingenjörer. Den bottnar i brist på mattekunskaper. Hälften av alla som idag läser till ingenjör ger upp, klarar inte matten. Här har vi ytterligare ett utslag av de brister som vår skola är förknippad med.

Artikeln bygger på en studie som Sveriges Ingenjörer genomfört och som publicerades samma dag. “Att räkna eller räknas bort Om matematik, behörighet och ingenjörer” Du kan ladda ned rapporten här, men det räcker att börja läsa på sidan 6 “Sammanfattning” och 10-talet sidor framåt.. Rapporten i sin helhet är på drygt 100 sidor, men lättläst.

I förordet till rapporten markerar man behovet av mattematik-kunskaper i dagens samhälle:

. Men i den värld vi faktiskt lever i, är och förblir kunskaper i matematik oundgängliga. Det gäller inte bara för högre studier i teknik och naturvetenskap eller, för den delen, nationalekonomi. Vi behöver alla ett mått matematik i vår vardag och, inte minst, för att vara rustade för att utöva våra demokratiska rättigheter och inte låta oss föras bakom ljuset.

Dagens ingenjörsutbildningar har ett avhopp som är hela 50 procent. Det betyder att hälften av de som läser till ingenjör hoppar av, tvingas därför att matten inte räcker till. Nu har man försökt korrigera detta genom ett teknikår, där man kan läsa in matte. Men det funkar inte, inlärningen måste från början – i grundskolan och sedan på högstadiet.

Att det inte står rätt till märks genom att matte är det sämsta betyget både i årskurs sex och nio. Mer om problemen framgår i DN-artikeln. 

Sveriges Ingenjörer kommer med konkreta förslag. För att vända utvecklingen krävs:

  1. Matten måste börja direkt i grundskolan, det går inte att vänta.
  2. Tydliga mål måste uppsättas, och dessa måste siffersättas.
  3. Mattelärarna måste få drägliga arbetsförhållanden och en bättre lönesättning
  4. Underlätta för ingenjörer att bli mattelärare

Det ska bli intressanta att se vad utbildningsministern Anna Ekström säger. Och framför allt vad regeringen ska göra. Samtidigt som man åtgärdar matte-utbildningen måste man åtgärdar miljön – ordning och reda behövs i klassrummen. För övrigt bör BEO avskaffas..

Tilläggas kan att IVA:s Tekniksprånget ökar genomströmningen. 73% av de som gått Tekniksprånget tar ut ingenjörsexamen, betydligt högre än det faktiska snittet på 55–60%. Dessa glädjande uppgifterna kommer Björn O. Nilsson med, fd VD IVA. Utmärkt.