I Texas är det lätt att leva

Annika Winsth skrev en intressant artikel i Affärsvärlden nyligen. Just under rubriken ”I Texas är det lätt att leva”.  Texas var tidiga med vindkraft, de har den första koldioxidneutrala flygplatsen i USA och man ska nu investera i USA:s första höghastighetståg.

Tåget ska gå mellan Dallas och Houston, två städer med vardera drygt 7 miljoner invånare. Marken däremellan är platt (som i södra Sverige) och det är med andra ord bara att lägga ut rälsen. Restiden beräknas minska från drygt fyra timmar i dag till 90 minuter.

I Kalifornien, i motsatsen till Texas, är allt dyrt och fattigdomen betydligt värre, trots försök med stora delstatliga ingrepp. Eftersom jag själv är i Texas nu så passar det bra att beskriva denna intressanta utveckling. Först ett sammanfattande citat ur Winsths Texas artikel:

Delstaten (Texas) växer snabbt och bidrar stort till den amerikanska ekonomin. ….. Ekonomin har diversifierats ….. Skatterna är låga på både inkomster och företag. Inflyttningen är stor av såväl individer, företag som huvudkontor. Många företag lämnar inte minst Kalifornien på grund av dyra omkostnader för företag och höga levnadskostnader för personal och flyttar till Texas.

Jämförelsen mellan Kalifornien och Texas är intressant på ett principiellt plan. Kalifornien är något av en välfärdsstat med höga skatter och ett väl utvecklat bidragssystem till de som behöver. Texas däremot är marknadsorienterad, med lägre skatter, mindre välfärdsbidrag och väsentligt mindre andel fattiga än i Kalifornien.

Denna blogg är bara en aptitretare, för skillnaden mellan en omfattande Välfärdsstat och en marknadsorienterad stat är så intressant. Här har vi Skandinaviska länder, särskilt Sverige, mycket att lära. Intressant är att man nu kan se verkligheten inom ett land. Det blir ett verklighetens laboratorium. Båda staterna har cirka 40 miljoner medborgare, tillsammans en femtedel av USA:s befolkning.

Några sanningar:

  • Kalifornien har USAS:s högsta inkomstskatt
  • Texas har låga skatter
  • Kalifornien har USA:s största andel fattiga
  • Texas har nästan lägst andel fattiga av USA:s stater
  • I Kalifornien tar det 4-5 år att få byggnadslov.
  • I Texas tar det 4-5 månader att få bygglov.
  • Energikostnaden är 80 procent högre i Kalifornien än i Texas
  • Kalifornien och Texas är två av fem delstater i USA som har en vit befolkning under 50 procent.
  • Varje år flyttar cirka 100.000 medborgare från Kalifornien samtidigt som lika många flyttar in i Texas. En stor del av Kaliforniens ”flyktingar” ställer kosan mot Texas.

Mer följer i framtida bloggar. Sverige måste lära.

Sveriges dubbla misstag genom att vägra EU:s Bankunion

För en tid sedan påpekade professor och fd riksdagsledamoten Carl B Hamilton i DN att ”Swedbankskandalen visar behovet av EU:s bankunion.” Nu får vi bära kostnaderna själva. Och Swedebank som är största banken i alla tre baltiska länder kan visa sig ha mer på sitt penning-tvätt-samvete än bara Estland.

Det var inte igår som Sverige sa nej tack till EU:s bankunion, det var 2011-12. I ”söt” förening tyckte moderater och socialdemokrater att det skulle vara fel att Sveriges skattepengar gick till misskötta banker i södra Europa. Nu sitter vi där själva med skägget i brevlådan, minst sagt.

Nordens största bank, Nordea, valde Finland eftersom Sverige inte var medlem i EU:s bankunion. Det framhöll bankens VD : ”Grunden till att vi gör det här är EU:s bankunion”, sa vd Casper von Koskull. den 11 mars 2018.

Det enda parti som varit drivande att Sverige ska gå med i EU:s bankunion är Liberalerna. Deras tidigare ekonomisk-politisk talesperson, Mats Persson, har kraftfullt markerat detta. Inte ens när Nordea sa att en flytt till Finland skulle kunna ändras om Sverige anslöt sig till EU:s Bankunion var regeringen särskilt handlingskraftig. Snarare mesig, när finansmarknadsminister Bolund sa att man kanske skulle utreda frågan. Sverige har haft alla år sedan 2011 på sig för att göra detta. Två regerings fel att Nordea blev finskt, kan man notera. 

Till att sluta av med vill jag upprepa vad som tidigare sagts: Sverige har förlorat Finansplats Stockholm

Uppenbarligen kan man inte lita på Miljöpartiet

Förvisso kan man hysa åsikten att flyget ska begränsas och Arlanda ska inte byggas ut. Det är en uppfattning som tydligen Miljöpartiet har. Fine. Men, sitter man i en regering och accepterar att Arlanda byggs ut, enligt en Strategisk Plan, som regeringen lät gå på remiss 2017, då kan man inte två år senare komma och säga: Vi ångrar oss.

I mars månad i år gick regeringen ut offentligt och bekräftade att den var enig. Infrastrukturminister Tomas Eneroth sa följande enligt TT:

 ”#Regeringen är enig om Arlanda flygplats framtid….

– Det här är en process där tre statsråd har varit med och arbetat tillsammans enligt flygstrategin, säger Eneroth i en kommentar till TT.

– Regeringen har en gemensam uppfattning, fortsätter han.”

När sedan Arlanda-rådets plan skulle offentliggöras,. så obstruerar Miljöpartiet. Först är MP med på att göra Arlanda till en ledande flygplats i Skandinavien. Detta låter man/regeringen planerna gå på remiss till ett stort antal instanser, som en del i en Nationell transportplan fram till 2028.

Sedan har MP tydligen accepterat Arlanda-rådets plan, för att en tid senare ångra sig. Detta verkar inte riktigt klokt. Så här påstås MP nu hävda:

– Miljöpartiet kommer aldrig att acceptera detta. Regeringen har ju som mål att Sverige ska bli det första fossilfria landet. Många väljer självmant bort flyget. Regeringen måste också följa de klimatpolitiska målen och klimatlagen. Då går det inte att lägga fram ett sådant här förslag, säger en källa med insyn.

Här finns tre aspekter:

  • Sitter man i regeringen, som MP gör, och först accepterar strategin att göra Arlanda till Skandinaviens ledande flygplats så måste man förhålla sig till detta konstruktivt. Inte bara helt plötsligt säga nej
  • Det mest ansvariga regeringspartiet – Socialdemokraterna – måste ta ansvar och säga ifrån. I värsta fall ta en regeringskris, efter ett ultimatum.
  • Den tredje är: Om inte Arlanda byggs ut till den ledande Skandinaviska flygplatsen kommer andra ta över. Löser detta något? Bättre då att utveckla tekniken för flyget så att utsläppen blir hanterbara..

Mesighet, var ordet.

Varför ska Skolverket byråkratisera förskolan?

Det verkar som om Läroplanerna nu för tiden blivit en lekstuga för Skolverket. Nu vill jag lyfta  Läroplanen för förskolan. Regeringen har i beslut fastställt läroplanen, som träder i kraft den 1 juli i år.. Läroplanen har professor Inger Enkvist uppmärksammat i en artikel i SvD. För min del har jag också läst Läroplanen för förskolan. Och efter den bisarra upplevelsen undrar jag vad Skolverket håller på med. Läs själv om Du vill se hur bisarr denna Läroplan är.

Här vill jag först illustrera Läroplanen för våra barn i åldrarna 1 – 6 år. Ett citat ur Inger Enkvists artikel talar för sig själv:

På de 24 sidorna, skrivna på enkelt språk, talas det om värdegrund och om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mångfald, demokrati, jämställdhet och genus. ”Ingen /…/ ska bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder”.

Regeringen Löfvens läroplan verkar tagen från de vuxnas värld. Är det rimligt att tala om ”könsöverskridande identitet” och om ”sexuell läggning” för små barn?

Våra förskolebarn ska läras att ha respekt för följande. Jag citerar helt ordagrannt det som står i Läroplanen, men sammanställningen av kraven är min. Förskolebarnen ska läsa sig respekt för:

  • De mänskliga rättigheterna
  • Den grundläggande demokratiska värdegrunden
  • För vår gemensamma miljö
  • För skillnader i människans uppfattning och levnadssätt
  • För varje människa oavsett bakgrund
  • För allt levande
  • För individen
  • För varandra
  • För andra kulturer
  • För varje barns åsikter
  • För föräldrarna

När jag håller på med Skolverket, så vill jag ge en sammanfattning av vad Verket gjort på skolans viktigaste område. Ordning och reda i skolan.

Skolverket arbetar idag mer än 600 anställda. det är en fördubbling på 10 år. De verkar sysselsätta sig med mycket, men inte det allra viktigaste. Det som OECD och många andra påpekat är den svenska skolans akilleshäl: Ordning och reda eller bristande disciplin.

Skolverket har ännu inte gjort några verkliga insatser för att återställa ordning och reda i skolan. Först hösten 2018 genomförde man en studie om ordning och reda på regeringens uppmaning. ”Ordningsregler och disciplinära åtgärder” Skolverkets rapport 471, 2018.

Men den här rapporten är bara ett försvar för Skolverkets passivitet i disciplinfrågan, trots att det är skolans svåraste utmaning. Redan i inledningen står det att man inte bör ingripa för mycket i skolan för att ”säkra trygghet och studiero”. För detta kan ”stigmatisera de elever som är föremål för åtgärden, vilket kan bidra till att förstärka ett negativt beteende”. I klartext: Ingrip inte mot bråkstakarna, för då kan det bli ännu värre. Kan Sverige ha ett Skolverk som arbetar med dessa utgångspunkter?

Hur ska man värdera Sverigedemokraterna?

Många har undrat över Stefan Löfvens, Annie Lööfs och Jan Björklunds beskrivning av av Sverigedemokraterna. Hur högerextremt och farligt är partiet?

Många socialdemokrater jag träffat nyligen har reagerat emot ”Brunmålningen av SD”. En av socialdemokraternas mest bemärkta chefredaktörer, Widar Andersson i Folkbladet Östgöten, har uttryckt sin oro över beskrivningen av SD. Att rikta kraftigt överdrivna anklagelser kan skapa hat, menar många. Och det är underligt om de gamla etablerade partierna aktivt medverkar till detta.

Därför var det något av en välsignelse när Johan Hakelius i Fokus nu gör en inträngande analys och beskrivning av dagens Sverigedemokrater: ”Ett svenskt modellparti?” Finns i senaste numret, utgivet 10 maj.

Här ska jag inte avgöra frågan, eller ta ställning, till SD, utan låter i första hand Johan Hakelius i Fokus ge Dig ett underlag till en egen uppfattning och slutsats.

Det finns bedömare som ser risken av att S och SD i framtiden finner varandra. Då blir det ett block för nationalism och motstånd mot frihandel, till nackdel för Sveriges utveckling. Därför kanske ett konservativt block, eller en ny Allians, som inrymmer SD, vara ett drag för att mota Olle i Grind. Då blir det synd om landets ledande maktparti.

 

Det bortglömda valet

Vad gäller frågan? Eller snarare: Vad gäller EU-valet? Det är det nog många som funderar på i dessa dagar. Svaret kan Du läsa i en utomordentlig liten skrift på 10 sidor som Fredrik Erixon står för, ”DET BORTGLÖMDA VALET”. Utgiven av FRIVÄRLD, en Tankesmedja som bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Den står TIMBO nära. Finansieras av Fritt Näringsliv.  

FRIVÄRLD har en mycket intressant och spännande hemsida, som varmt kan rekommenderas. Den har i säkerhetspolitiska och utrikesfrågor en uppfattning i sakfrågor som nog de flesta av de svenska väljare kan sympatisera med. Om man inte delar Vänsterpartiets värdegrund. Även en del åsikter kan nog vara svårsmälta för miljöpartister. Men, de etablerade partiernas sympatisörer finner nog oftast en åsiktsgemenskap med FRIVÄRLD:s sätt att resonera. Den som inte tror mig kan kolla själv.

I huvudsak är EU-valet en fråga om att utveckla den inre marknaden, göra det som behövs för att Europa ska kunna utvecklas själv. Det är många frågor som kommer upp i välrörelsen som inte har det minsta med EU att göra. Som skatter, arbetsmarknad, social pelare och utveckling av kärnkraften. Klimatfrågorna finns också på EU-nivå, men där har man redan uppställt de mål som medlemsstaterna ska uppfylla.

Det finns en del att notera i EU-valrörelsen. Det sägs mycket om att EU-valet är ett värderingsval, där särskilt högerextremisterna pekas ut. Ofta är det dock så i sakfrågor, som är helt avgörande i EU-parlamentet, att stora delar av det ”populistiska blocket” röstar som S, M, L, KD och C gör.

På EU-nivå har svenska regeringspartier inte heller haft svårt att prata med Sverigedemokraterna. Men där har man inte heller haft behov av att smutskasta borgerliga partier genom att koppla ihop dem med SD. De avvikande, dirigistiska partierna står i stället Vänsterpartierna för. Och MP är det svenska parti som varit mest emot frihandel i EU.

Frankrike och Tyskland är de länder som vill reformera EU till att bli mindre marknadsliberal. De strävar efter att ge utrymme för störa företags marknadsdominans. Nationella champions vill man driva fram. Här har Sverige, med S i spetsen, gått på en annan linje. Ofta med stöd från Polen och Ungern.

Vilka är de fyra viktigaste frågorna i EU-parlamentet, där lagstiftning sker. Enligt Fredrik Erixon:

  • Yttre gränsskydd, med bekämpning av terrorism
  • Fördjupningen av de inre marknaden, digital ekonomi och tjänstesektor
  • Industripolitik, med konkurrensfrågor och europeiska champions
  • Miljö och klimat

Min tanke är inte att gå så mycket längre än hit. Vill Du ta del av mer i PM-et, ladda ned Promemorian och läs själv. Dock kan jag inte låta bli ange att den digitala öppenheten idag inte alls är så stor i EU som man skulle kunna tro. Bäst är Irland och sämst Frankrike och Tyskland. Sverige ligger i mitten.

Läs ”Det bortglömda valet”, det är min rekommendation. Utmärkta 10 sidor att njuta av.

Kommunernas ropar ”Vargen kommer” i onödan.

Läser inte svenska politiker de rapporter man beställt? På annat sätt kan man inte tolka det rop på hjälp som nu kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Staten måste in med stora summor till kommunerna, ropar man.

Varför inte utnyttja  den utredning som SKL deltar i? Kommunutredningen? Den redovisade i december månad en delrapport, som Institutet för Framtidsstudier genomfört. Rubriken på rapporten var talande ”Förbjuden framtid”. Skälet till namnet är att kommunerna inte tillåts digitalisera.

Om kommunerna skulle tillåta en digitalisera sin verksamhet vore en besparing på 25 – 30 procent möjlig. Men SKL låtsas i sin Ekonomirapport som om det regnar. Inte redovisar man utredningen om digitaliseringens möjliga effekter. Inte heller att digitaliseringen är förbjuden i kommunerna. Det är alla regelverk och GDPR mm som sätter stopp. Då borde kommunerna begära en insats från staten om förändring – och det snabbt.

Kostnaderna för välfärden stiger visar SKL:s Ekonomirapport. Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018. Nu krävs nya arbetssätt och ökad finansiering från staten, skriver man. I Kommunutredningen står tydligt att staten inte ska subventionera kommunernas verksamhet mer. Läs här ur direktiven

Kommittén ska utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter, ……. Kommittén ska mot bakgrund av denna analys föreslå vilka åtgärder som bör vidtas och hur en genomförandeprocess kan utformas. De åtgärder som föreslås …………..ska inte innebära en ökning av statens utgifter. (förf:s markering)

Den studie som Kommunutredningen låtit göra måste komma upp till ytan förr eller senare? Det vore onekligen något för finansminister Magdalena Andersson att stödja sig på. Den visar i korthet:

  • Kommunernas verksamhet kan digitalisras
  • En digitalisring av kommunerna skulle innebära en besparing på 25 – 30 procent.
  • Idag är denna digitalisering inte möjlig då regelverket inte tillåter detta
  • Staten måste ändra på det stora tunga regelverket för att möjliggöra digitaliseringen

Är det inte dags att ge politikerna ett uppdrag att ta del av de utredningar och de fakta som finns på bordet? Och utnyttja dem! Eller är det Mesiga Sverige som inte tål verkligheten?

Ska Spotify tvingas flytta från Sverige?

Spotifys vara eller inte vara i Sverige har varit något av en följetong. Det har uppmärksammats något i media, men inte mycket. Och de krav som ställts på politikerna har inte resulterat i några positiva åtgärder, snarare tvärtom. Personaloptionerna har inte utformats så att Spotify kan nyttja dem.

Våren 2016  skrev Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon ett öppet brev riktad till de svenska politikerna. Spotify behövde öka antalet anställda med tusentals  personer inom kort, påpekade man. Man hade haft massor av kontakter med ansvariga politiker, blivit klart positivt bemötta, men inget hände  Spotify behövde:

  • Tillgång till bostäder, särskilt hyresrätter
  • Fler utbildade programmerare
  • Möjlighet att göra sina medarbetare till delägare

I februari 2017 kunde man notera att Spotify gått från ord till handling. Eftersom Sverige inte alls har lyssnat, så anställde nu Spotify 1000 personer i New York. För att vara mer exakt så blev det ett 60 tal som anställdes i Sverige och dryga 900 i New York.

I vintras ville EU beskatta Spotify två gånger för att ha en möjlighet att komma åt Apple m fl amerikanska företag. Vad som nu händer vet inte jag. Vore intressant höra från de som är involverade.

Nu kan Arbetsmarknadsnytt rapportera att Spotify ser sig tvungen att gå vidare med sin expansion utomlands. Det är helt klart att internationella företag som Spotify måste tänka globalt, och då kanske inte investeringen eller personalökningen sker här hemma. Men Spotify vill utveckla sin verksamhet i Sverige, och då borde vi möjliggöra detta. Det gäller personaloptioner, bostäder och programmerare.

Personaloptionerna gör tydligen regeringen ingenting åt, trots att inte ens den låga ambitionen Mikael Damberg hade från början är genomförd. Skatteverket tycks beskatta allt som inkomst av tjänst. Om regeringen hade ett intresse av att introducera verkliga personaloptioner, som också Spotify kan använda, så är det bara att titta på Tyskland, Storbritannien eller USA.

Kompetensutvisningarna i Sverige, som Migrationsverket står för, har varit ”oerhört kostsamt för både för Spotify och de drabbade individerna”. Det säger personalchefen Katarina Berg . Hon fortsätter: ”Förtydliga lagen, förenkla processen och korta väntetiderna för tillstånd. Det måste bli lätt att göra rätt”.

Tänk om Sveriges statsminister skulle försöka få regeringen in på en företagsvänlig väg, då kunde Stefan Löfven kontakta Daniel Ek, och söka tillmötesgå Spotifys behov för att utveckla sin verksamhet i Sverige. Gärna i anslutning till Affärsplan Sverige som Löfven utlovade redan i september 2012.

PS För Dig som är intresserad av Spotifys utveckling kan senaste numret av Affärsvärlden rekommenderas. I tisdagens Dagens Nyheter finns en annan intressant artikel om hur Spotify utvecklar sin egen produktion. (Spotify lär få mer än 60.000 nya premiekunder varje timme – ett svenskt företag på hugget)

Butiksstölderna ökar kraftigt i skuggan av gängkriminaliteten

Det verkar som om butiksstölderna kunnat växa fram i skuggan av gängkriminaliteten. Det är självklart att ett mord eller en skjutning på allmän plats upprör mycket mer än en stöd i en butik. Därför kommer inte den stora vardagsbrottsligheten i fokus, och polisen verkar nästan ha gett upp. Ökningen förra året av butiksstölder var drygt 13 procent.

Därför var det mycket välkommet att Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri lyfte butiksstölderna igår. Läs hennes utmärkta ledare och förfäras. Så här ser verkligheten ut för butiksstölderna, bl a enligt en färsk undersökning  som Svensk Handel gjort:

  • Hela 86 procent av butikerna i Sverige har blivit utsatta för stöld senaste månaden
  • En del är ringa stöld (snatteri) men hela 63 procent av landets butiker har under en månad fått varor med ett värde på över 1000 kronor stulna
  • Värdet av de stulna varorna i landets butiker uppgick till 6,8 miljarder förra året
  • Antalet stölder är hela 2 miljoner på ett år
  • Sverige har största andelen butiks-stölder per invånare i EU
  • Den svenska handelns kostnader totalt för butiksbrotten är 22 miljarder kronor, lika stor som hela polisens budget
  • En dagligvarubutik får i genomsnitt lägga 624.000 årligen på larm, kameror och ordningsvakter.
  • Polisen har abdikerat och de flesta handlare anser inte det är lönt att polisanmäla stölder
  • Bara en enda av 1.500 stölder leder till en fällande dom

En ICA-handlare i Sätra anmälde under perioden oktober 2016 – november 2017  alla butiksstölder som kunde kamera-dokumenteras. Det var 55 stycken. Polisen avskrev många direkt, trots att det fanns bevis i samtliga fall. Endast 9 gick till åklagare, som i fyra fall avskrevs, och en enda fällande dom meddelades. Så fungerar det svenska rättsväsendet. 

Vad jag inte förstår är hur det svenska politiska systemet kan acceptera att det ser ut så här. I Sätra-fallet fick man svart på vitt att polisen inte bryr sig, inte säger sig ha tid. Att åklagarna inte åtalar och att domstolarna inte fäller tjuvar, där bevisningen ofta finns på bild. Jag förstår absolut ingenting. Men, det är väl så här det ska vara i om mesiga Sverige ska ska göra skäl för begreppet.

Förslaget om att tillsätta en Mesighets-kommission kanske inte var så dumt.

Ska man slåss mot väderkvarnar?

Klimatfrågan är kanske vår viktigaste fråga. Men är det så, då måste man ju få diskutera den, då måste fakta kunna redovisas. Idag lyser både fakta och diskussionen med sin frånvaro. Jag vill ge några fragment av den faktaresistens och åsiktskorridor som upprättats i klimatfrågan.

  • I helgen hade Miljöpartiet Kongress i Örebro. Budskapet: ”Tala om hur farligt flygandet är för klimatet” Men ingen sa att flyget bara står för 2 procent av CO2-utsläppen. Fakta på bordet, tack!
  • Varför inte nämna att utsläppen från våra datorer och hanteringen av dem i servrar bidrar med lika stort CO2-utsläpp som vårt flyg?
  • Publicistklubben, som enligt namnet har en stor del av landets ledande journalister som medlemmar. vägrar i brev från ordföranden Anna Hedenmo, att ta tillåta diskussioner i klimatfrågan. En åsiktskorridor ska gälla enligt henne.
  • Björn Wiman, DN:s kulturchef kan inte skriva om något annat är klimatet – alarmismen sitter i högsätet. Till och med maj-brasorna blir tecken på klimatförändringarna.
  • Klimatpolitiska Rådets  första granskningsrapport ska vara en genomlysning av den samlade politikens utformning i förhållande till klimatmålen. Det sker utan att kärnkraften tas in i bilden, trots att den står för 40 procent av Sveriges elproduktion..
  • Klimatpolitiska Rådet tar följaktligen inte upp stängningen av två av Ringhals-verken, som är negativt sett ur växthusgas-perspektiv.
  • Vår Miljöminister Isabella Lövin förnekar att FN:s IPCC:s rapport i sina scenarier räknar med en kraftig ökning av antalet kärnkraftverk. (Det är bara att läsa innantill)
  • ”Klimatalarmismen är det största hotet mot välfärden” Lars Berns blogg visar att CO2 medverkar till att växtligheten kraftigt utvecklats, till förmån för oss människor.
  • Klimathotet hanteras inte bättre av diktaturer än demokratier visar Stefan Stern i en artikel i Affärsvärlden

Det finns mycket mer att säga i klimatfrågan, men vad som är viktigast nu är öppenhet. Det måste vara möjligt att med utgångspunkt från olika vetenskapliga perspektiv och åsikter ha en dialog om klimatet. Det är svårt att förstå varför klimatalarmisterna är så rädda för debatt. Håller deras vetenskaplig grund för en granskning, så blir deras position starkare.