Alla Januariöverskommelsens utredningar behövs inte

Nu har Entreprenörskapsforum gått igenom hela Januariöverenskommelsen, och de utredningar som där angivits. Det visar sig att på flera områden så finns redan utredningar och forskning som kan användas som underlag för de politiska beslut som erfodras.

Under rubriken Reformer för stärkt konkurrenskraft, entreprenörskap och högt välstånd redovisar E-forum i en kortrapport på 12 sidor vilket underlag som redan finns för att gå vidare med den politiska processen. Professor Assar Lindbeck framförde för en dryg vecka sedan att regeringen kunde inbjuda de bästa sakkunniga på ett område och ge dem en kort tid att presentera sina förslag. Det vill säga inga stora utredningar a la Statens Offentliga Utredningar. Det är så frågor i vår omvärld förbereds för politiska beslut.

Faktum är att när det 1992-93 var riktig kris i Sverige, så fick just Assar Lindbeck uppdraget att beta av de frågor som behövde åtgärdas, och det gjorde han med en grupp personer på bara fyra månader. Välfärdskommissionen hette den snabbutredningen, i dagligt tal Lindbeck-kommissionen. En motsvarande kommission föreslår just Entreprenörskapsforum, redovisat i en artikel i Svenska Dagbladet. Professorerna Johan Eklund och Pontus Braunerhjelm lägger ut texten.

I artikeln illustrerar författarna vad en ny ekonomikommission skulle kunna behandla, så att inte varje område behöver få en egen stor offentlig utredning, med år av arbete, innan man kommer till skott.

  • Ett bättre företagsklimat kräver en helhet, det finns ingen quick fix
  • Ett bättre företagsklimat är avgörande för konkurrenskraft och god välfärd
  • Skattesystemet måste bli plattare och skatten på entreprenörskap sänkas
  • Hyresregleringen måste avskaffas
  • Svenska företag måste få det lättare att växa, uppskalning. Nya exportsatsningar hjälper.
  • Turordningsreglerna behöver helt avvecklas
  • Svenska företag måste kunna skaffa kompetent personal, genom rätt utbildning och arbetskraftsinvandring

Reflektion: Det finns verkligen skäl att äntligen tänka nytt. Inte bara använda den statliga utredningskranen Statens Offentliga Utredningar, som borde höra historieböckerna till.

Svenskt välstånd hade med stor sannolikhet varit betydligt högre om vi på senare år hade förmått genomföra ekonomiska reformer i samma omfattning som skedde i samband med 1990-talskrisen….. Enbart en bättre fungerande arbetsmarknad – särskilt matchningen mellan efterfrågan och utbud – skulle innebära ett tillskott i svensk ekonomi på 250 miljarder kronor per år eller mer. Johan Eklunds och Pontus Braunerhjelms samlade bedömning.

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.