Det pågår ett krypskytte från små grupper – oftast på västerkanten – som på alla sätt söker utnyttja begrepp som jämställdhet och rättvisa, som vi alla hyllar, för att tjäna sina egna smala syften. De lägger alltid till racism och kallar den ofta för strukturell racism. Dessa små krypskytte-grupperna vill med sin tolkning av vad de kallar missförhållanden ta över debatten och samhällsutvecklingen.

Dessa små rabiata grupper vill ha identitetspolitik

Detta måste vi kraftfullt sätta stopp för. Här gäller det att låta det sunda förnuftet styra och inte låta snäva radikala vänstergrupper styra, Som inte har stöd av mer än några procent av befolkningen, men som anser sig har tolkningsprivilegium.

I Svenska Dagbladet har den politiska chefredaktören Tove Lifvendahl skrivit “De som inte ser människorna för alla färger”. Läs den och handla i hennes anda. Hon är dessutom i denna yttring “rasifierad“”, så hon får enligt de små radikala grupperna yttra sig. Men, eftersom Tove Lifvendahl inte tycker som identitets-förespråkarna,. så har hon ingen rätt att yttra sig så här.

Så här beskriver Tove Lifvendahl identitetspolitikens förespråkare:

De köper ivrigt en andel i en av historiens sämsta affärskontrakt, det som säger att du vet det väsentliga om en människa genom att kartlägga dennes kön, ras, etnicitet, religion och sexualitet, och att dessa tillhörigheter också kan användas som en sköld eller ett vapen när det passar. De får förmodligen fortsätta göra affärer, men säljer ut respekten både för ett humanistiskt synsätt på människan liksom näringsfriheten.

Läs Tove Lifvendahls ledare, både en och två gånger.

För en månad sedan skrev Bijan Fahimi en debattartikel i Dagens Industri om just identitetspolitik “Identitetspolitik öppnar avgrund för företagen”. Läs den också, och använd den gärna som en vaccinering av de personer som vill framstå som radikala och med i samtiden.

Artikeln påpekar hur identitetspolitiken förvränger:

Rimliga krav på likabehandling på individuell nivå (t ex allas likhet inför lagen) omvandlas till en oändlig uppdelning av medborgarna i diverse grupper som påstås vara missgynnade och som ska kompenseras genom kvoter, särbehandling och andra förmåner, vilket ofta medför diskriminering av individer som tillhör de grupper som man hävdar måste stå tillbaka.

Detta är skrämmande och bygger på en föreställning om en djupt liggande rasism:

De identitetspolitiska ingreppen bygger på föreställningen att de västerländska samhällena är djupt präglade av rasism, kvinnoförtryck och diverse diskriminering. Sanningen är att vi lever i världshistoriens minst diskriminerande, mest jämställda och mest toleranta civilisation hittills.

Identitetspolitik är egentligen en form av rasism, där det goda ändamålet döljer diskrimineringen. En diskriminering som är hemsk både för alla som råkar ut för den och för vårt samhälle och våra företag.

Dagens Industri tar upp identitetsfrågan i sin ledare idag, skriven av PM Nilsson: “Låt meritokratin vinna”

Företag som har gått i fällan och blivit rasister inkluderar Black Rock och Nasdaq.