Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Miljöinsatserna underkänns av Riksrevisionen

Nu kommer en ny rapport som visar att Regeringens insatser för miljön är verkningslösa.

Om Klimatklivet sa riksrevisionen för ett år sedan sammanfattningsvis så här:

Klimatklivet är en omfattande miljösatsning som infördes 2015. Riksrevisionens granskning visar att stödet inte är kostnadseffektivt, och att regeringens rapportering till riksdagen varit alltför positiv.

Stödet är alltså inte kostnadseffektivt. Rapporteringen till Riksdagen är felaktig Ingen dålig kritik. Därför bör regeringen enligt Riksrevisionen göra följande:

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vid införandet av eventuella nya stöd utgå från det problem som ska avhjälpas och begränsa omfattningen till vanligt förekommande åtgärder på områden där andra styrmedel saknas eller är svaga

Idag säger man om stödet till miljöbilar:

Trots att det saknats fullgoda konsekvensanalyser av samhällsekonomiska och miljömässiga effekter har regeringen satsat åtskilliga miljarder kronor på att öka andelen miljöbilar. Riksrevisionens granskning visar att detta har varit förhållandevis dyra och ineffektiva sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.

Det saknas konsekvensanalyser och åtgärderna för miljöbilar har varit ineffektiva. Därför bör regeringen enligt Riksrevisionen göra följande:

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att säkerställa att konsekvensanalyser tas fram inför beslut och att de samhällsekonomiska kostnaderna av olika åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp jämförs med varandra.

Det skadar inte att ha lite perspektiv på vad som sker. År 2013 gjorde Riksrevisionen en genomgång av 5 års miljöpolitik. Rapporten ”Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2013 (RiR 2013:19)”

Regeringen saknar en samlad bild av vad olika klimatinsatser kostar och vilka utsläppsminskningar de ger.

Det saknades 2013 både en beräkning av kostnaderna och effekten av klimatinsatserna.

Det verkar inte vara bättre idag. Är det någon idé att ha en Riksrevision?, när Regeringen inte bryr sig och inte heller följer sina egna regler. Det finns bestämmelser om att konsekvensanalyser alltid ska göras. Men så sker inte. Och när Riksrevisionen påtalar bristerna, så händer det ändå ingenting. Regeringen bryr sig inte.

Det är som när det gäller det svenska innovations- och forskningssystemet. Där gav regeringen ett uppdrag åt OECD att analysera och komma med förslag. Både 2012 och 2016. Trots beställningen, och trots att många miljoner betaldes, så brydde sig inte regeringen – vare sig Alliansregeringen eller den Rödgröna. Blir det någon skillnad nästa gång? FoU-propp kommer till hösten, men forskningsministern Matilda Ernkrans visste inte ens om att dessa stora OECD-studier fanns. Det vet hon nu, men vad gör hon och regeringen?

 

Varför vill S höja skatten för landets företagare?

Det verkar som om regeringen och S vill försöka komma under radarn när det gäller nya skatter på kapital och företagande. Under året som gick har särskilt finansminister Magdalena Andersson fört fram synpunkter på att kapitalskatterna är för låga, att 3:12-reglerna borde skärpas och inte minst att bankerna bör skatta mer, till försvarets bästa. Även statsminister Stefan Löfven har givit uttryck för ett behov att öka beskattningen av kapital, något han började redan 2018. Med ett allmänt tal om de de rikaste borde skatta mer. Några skarpa förslag har saknats, det har tidigare bara allmänt tal.

Men, nu har Magdalena Andersson kommit ut med än mer hotande tal om skattehöjningar. Detta sker i samband med att Januaripartierna diskuterar den skatteutredning som man lovat genomföra.  Det är Dagens Industri som i lördags uppmärksammade det som händer på skatteområdet: ”Bäddat för skattestrid”. Där framgår att i första hand Liberalerna säger nej till skattehöjningar för företagen. Det gör nog Centern också, men inte alls lika bestämt. Varför?

Vad säger sig då S vilja göra?

  • Allmänt höja kapitalskatterna
  • Återinföra fastighetsskatten
  • Ny förmögenhetsskatt
  • Ny skatt på arv och gåvor
  • Höja pensionsavgiften med 19 miljarder – drabbar företagen
  • Skärpa 3:12-reglerna med ökad beskattning som följd

Dessa olika skattehöjningar, som främst drabbar landets företagare, kan inte vara en del i den ”Affärsplan Sverige”, som Stefan Löfven utlovade i september 2012? Den skulle utformas i samarbete med näringslivet, lovade Löfven då. Det verkar som om minnet är dåligt på de som följer de politiska frågorna. Jag har inte hört en enda journalist som har ställt statsministern mot väggen och efterfrågat vad som hänt med hans löften, som nu är 8 år gammalt.

Förra sommaren skrev Stefan Löfven en artikel i Expressen ”Dags att bygga det nya folkhemmet” utan ett ord om företagen som skapar dessa nya resurser. Läs den artikeln och den blogg jag skrev som analyserar innehållet. Detta verkar vara motsatsen till den utlovade ”Affärsplan Sverige” som Löfven publicerade den 24 september 2012 i DN.

Det nya normala i Sverige: Allt ska ta lång tid

När jag går igenom de bloggar jag skrivit sedan 2009, då jag började, så landar de allra flesta med slutsatsen: Vänta inte, utred inte igen, gör något nu och gör tillräckligt, inte halvdant. Det nya normala ”långsamheten” beskriver jag som Långbänken.

Nu är jag där igen. Det gäller 5G. I går rapporterade DN ”Efter försening – nu får 5G grönt ljus Sverige.”

I Svenska Dagblad skriver Jonas ekblom att ”Planen var att Sverige skulle få sina första 5G-nät i början på 2020. En utbyggnad som nu är nästan ett helt år försenat.” Detta är inte sant. Statsminister Stefan Löfven lovade i en deklaration för snart två år sedan – våren 2018 – att Sverige skulle vara först med 5G i världen.

Detta visar på två ting:

  • För det första att Stefan Löfvens löfte inte var något värt, för USA, Kina och Sydkorea har redan börjat använda sina 5G-nät. I Europa finns nät under utrullning både i Schweiz och Finland.
  • För det andra att Sveriges journalister inte alls hänger med, eller vad ska man kalla det när de inte ens tycks veta att Sveriges statsminister lovat att Sverige skulle ligga främst på 5G.(för två år sedan). Det hade varit möjligt för Ericsson står för merparten av världens 5G utanför Kina.

För övrigt kan noteras att Norge har påbörjat sitt 5G-nät. Telia är med där. Ericsson också. Här hemma får både Telia och Ericsson vänta ett år till.

Den 14 november förra året gav regeringen Svenska Institutet i uppdrag att förbereda ett ”digitalt showroom”. ”Det ska visa att Sverige är EU:s mest innovativa land”  Orden är Anders Ygemans i en pressrelease i ärendet. Ska man ljuga? Eller ska man berätta att Sverige ligger nästan sist nä’r det gäller 5G, som är den allra viktigaste nya kommunikationstekniken?

Svenska Institutets förslag ska presenteras för regeringen den 28 februari. Det ska bli intressant att läsa det förslaget. Det borde inledas med att ”I Sverige regerar Långbänken, men näringslivet är innovativt”.

Du som vill läsa mer om Sverige saktfärdighet kan läsa nedanstående bloggar: :

När Du läser den sista bloggen om Norden, så kan Du notera att Sverige ligger främst på att vara sist.

 

Ska EU lyckas denna gång?

Under de gångna två decennierna har EU vid flera tillfällen sagt att man kraftfullt ska agera för att Europa ska kunna hävda sig gentemot USA och Kina. Som alla vet har EU misslyckats.

År 2017 antog EU-kommissionen en förnyad industristrategi  för EU i syfte

 ”att behålla och stärka Europas industriella ledarskap i denna tid av globalisering, snabba tekniska förändringar och hållbarhetsutmaningar”

Att ljuga för sig själv och tala om Europas industriella ledarskap är inte särskilt imponerande. Att erkänna sitt misslyckande hade varit hederligare och bäddat för ett omtag. Nu försöker den nya Kommissionen göra detta.

Pådrivande nu är. The European Round Table for Industry, ERT, med svensken Carl-Henric Svanberg som ordförande. I december publicerade ERT en strategi för framtiden. Europa är på efterkälken, vi måste skaffa oss en ledande position, globalt. Här är kortversionen i en pressrelease. En fylligare version finns här. Den fullständiga strategin och förslaget till EU finns här.

Nu tycks näringslivet i Sverige fått med regeringen på att EU måste växla upp. Det redovisade Dagens Industri i måndags (men inga andra medier). Och det är bråttom. För i början på mars ska EU-kommissionen presentera en ny industristrategi för Europa. 

Enligt DI så hade två ministrar, Ibrahim Baylan och Anna Hallberg möte med fyra tungviktare i näringslivet; Carl-Henric Svanberg, Martin Lundstedt, Leif Johansson och Jacob Wallenberg. Det är en förhoppning att det resulterar i snabb och kraftfull insats från regeringens sida, ledd av statsministern. Kanske är det att hoppas på för mycket…

Jacob Wallenberg gör redovisar i Dagens Industri hur Lissabon-strategin, som har 20 år på nacken, misslyckades. EU skulle bli en enhetlig marknad, det som kallades för den inre marknaden. Det har inte gått speciellt bra, påpekar Jacob Wallenberg.

Carl-Henric Svanberg påpekar i DI-artikeln att EU måste få fram ”slagkraften

Vad kommer att ske? Den som lever får se. Och denna blogg kommer att följa utveckligen.

Förnekar idag – det man gick till val på 2014!

Moderaterna och Kristdemokraterna gick till val på att bygga en ny stambana för Höghastighetståg. Det var Alliansens valplattform 2014. Sverigebygget hette den.

Så här står det i Alliansens Valplattform om Sverigebygget:

Sverigebygget innebär:

  • Över 400 miljarder kronor i investeringar fram till 2035.
  • 150 000 nya bostäder
  • Att det blir lättare att bygga bostäder genom enklare regler och ökad tillgång till mark.
  • 13 000 nya jobb per år bara inom byggsektorn fram till 2035.
  • Stambanor för höghastighetståg som binder ihop Stockholm med Göteborg och Malmö samt regionerna däremellan.

Läs mer om Sverigebygget

Vad var rätt 2014? Vad är fel idag? Vad har ändrat sig under tiden? Dessa frågor borde Sveriges journalister ställa till Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor. Varför gör de inte detta?

Varför sover Sveriges journalister? Gillar de inte sitt jobb?

Det kan respekteras att man ändrar uppfattning, men det måste kunna förklaras. Inte bara med en klyscha ”Det är för dyrt”. Ja, investeringen motsvarar 5 procent av Sveriges BNP år 2020. Det är mycket, men: När den idag existerande stambanan byggdes med början 1854 så var investeringen motsvarande två års BNP. Det vill säga 40 gånger dyrare än idag, om man sätter investeringen i relation till BNP.

Det finns tre beräkningar av höghastighetståg-projektet; Sverigeförhandlingen, KTH:s Järnvägsgrupp och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Dessa tre har tagit med omvärlden i sina beräkningar. Det har andra kalkyler inte gjort.

Det finns en beräkning som SJ har gjort, den finns på deras hemsida. Länken till denna finns här. SJ, som borde vara bäst i landet med att bedöma vilket behov landet har av en ny stambana med höghastighetståg som gör 320 km i timmen.

 

Diktaturens förtryck skapade Corona-epidemin

När WHO-chefen var i Kina och träffade dess president Xi Jinping borde han sagt:

 Det är Kina som genom sitt system skapat Corna-effekten 

I stället för att prisa Kina, och säga att WHO-chefen aldrig sett en så kraftfull insats, som den som nu sker i landet emot Corona-viruset, så borde han talat klartext. Att insatsen nu är kraftfull är säkert ett korrekt konstaterande, men då bortser man från inledningen. Den började den 8 december, när viruset upptäcktes. Sedan dröjde det till den 20 januari innan Corona.viruset officiellt tillkännagavs och adekvata åtgärder vidtogs. Hela omvärlden var okunnig om det som hände under sju veckor.

Torun Nilsson har i Dagens industri skrivit en ledare om detta som verkligen är värd att läsa. Rubriken, ”Diktatursjuka är värre än corona” är dock missvisande, för det är knappast en sjukdom att tillämpa diktatur. Det är kommunistpartiets ideolog som misstror fritt tänkande, frihet och demokrati. Men innehållet i ledaren är kristallklart och viktigt.

Financial Times ger en bra bild om vad som hänt i den kinesiska hanteringen. Du som har abonnemang på FT kan se artikeln här Coronavirus poses challenge for China’s centralised system De som försökte larma i tid om viruset blev omhändertagna av polisen, men för en tid sedan frigivna av högsta domstolen. Den gav dessutom en reprimand till polisen. Underligt, men intressant. Detta och andra omständigheter kommer också fram i svenska medier idag, se Dagens Nyheter t ex. Även om ingen tidning kan mäta sig med FT.

I Dagens Nyheter skrev ett antal virusforskare för några dagar sedan: Svensk satsning på forskning om virus kan förändra världen” Artikeln avslutas så här:

”Det finns i Sverige ett sedan lång tid etablerat och unikt välfungerande vetenskapligt samarbete … och under det senaste årtiondet har bland annat Vetenskapsrådet och Wallen­bergstiftelsen skapat avancerade plattformar för effektiv utveckling av nya läkemedel….

En samlad svensk forskarinsats med stöd från offentliga och privata medel, och med denna infrastruktur i ryggen, skulle kunna förändra världen.”

Stämmer detta? Kan i så fall den svenska regeringen ställa undan Långbänken? Annars måste väl, som vanligt, Wallenbergarna ta ledningen.

Lite klimatsans med realism kommer från stor SNS-utredning

Efter alla domedagsprofetior är det skönt att ta till sig SNS nya Konjunkturråds-rapport (fel namn, men  nostalgiskt) Det har alltid hetat Konjunkturrådet, trots att det var länge sedan konjunkturen var ämnet för denna årliga rapport, men namnet består. Årets rapport heter ”Svensk politik för globalt klimat”

Vad säger då denna förnuftiga rapport? Jo, först konstaterar det fyra utgångspunkter:

  • Det vetenskaplig underlaget för att våxthusgaserna påverkar klimatet är ”mycket osäkert”
  • Det finns inget starkt stöd i forskningen att vi skulle ha passerat en ”tipping point” som innebär att klimatförändringarna skenar.
  • Men, trots osäkerheten får man ta det säkra före det osäkra, så säkerheten talar för en global omställning i syfte att stoppa och minska växthusgaserna.
  • Det är alltså inte värt riksen att vänta helt enkelt

Så här förnuftigt resonerar vetenskapen, så ”lyssna på vetenskapen” och gör som SNS-rapporten säger, för säkerhets skull. (Kommer andra fakta på bordet kan bedömningen ändras, tror jag, det säger inte rapporten annat än indirekt). Med andra ord: Panik är fel.

Vad ska då Sverige göra? Är det rätt klimatpolitik idag? Svaret är ett rungande nej. Vi ska inte lägga ned kärnkraftverk eftersom nya är för dyra att bygga idag. Och vi behöver exportera mer el till Polen och Tyskland. Så att dessa länder inte behöver använda så mycket koleldade kraftverk.

”Det internationella perspektivet måste komma först” ”All kraft måste läggas på kolet”

För att få ned kolförbränningen måste Kina börja fasa ut kolet. Ett bra sätt, förutom viljan, är att göra det dyrt att använda kol. Kolet är nämligen mycket priskänsligt.

Sverige bör alltså hjälpa omvärlden att få ned kolanvändningen. Det är det viktigaste, mycket viktigare än att marginellt reducera växhusgaserna i vårt land.

SNS-gruppens artikel i Dagens Nyheter den 14 januari angav redan i rubriken en uppmaning: ”Inrikta svensk klimatpolitik på globala utsläppsminskningar”. Några av de skarpa punkter som artikeln, och då också rapporten, angav:

  1. Låt kolen stanna i marken
  2. Minipris på utsläpp
  3. Gröna subventioner räcker inte
  4. Bidra till andra länders omställning
  5. Tillåt klimatklubbar (samarbete mellan grannländer)
  6. Öka exporten av fossilfri el från Sverige
  7. Lagra koldioxid

Sedan tycker Konjunkturrådet, med undantag för fd MP-språkröret Åsa Romson och kollegan Thomas Sterner, att Ringhals 1 och 2 borde återstartas. Därigenom skulle Sverige kunna exportera fossilfri el och dessutom spara 100 miljarder som två nya verk skulle kosta idag (min kalkyl).

Avslutande fråga: Ska vi få lite balans i klimatpolitiken nu? Förhoppningar finns, men extremisterna låter sig troligen inte stoppas. Varför vill hela tiden tala om apokalypsen? Varför, när man ska lyssna på vetenskapen?

Hos oss hittar Du Sveriges framtid

Det låter väl fantastiskt? Och är det också. Företaget heter Miljonbemanning

Detta företag tog över efter SIDA, som på tre år skapat sju företag. De tre bakom företaget och succén är invandrare, tre killar som bor i Stockholm. Bolaget startade  de för 8 år sedan. Då hade de fel namn, inget kontor och inga referenser. Hur det gick till att komma igång och utvecklas beskrivs i Arbetsmarknadsnytt.se

Första jobbet kom när SIDA och Botkyrka kommun kört fast i ett projekt som gällde att hitta folk som kunde starta företag i utvecklingsländer. Miljon-grabbarna körde en speeddejting med 97 invandrare i utanförskapsområdena runt Botkyrka. De fick fram 4 nya företag och fakturerade sedan SIDA för jobbet med 20.000 kronor, inklusive moms. (Men nu tjänar de miljoner på sitt arbete)

Grabbarna heter Shafik Muwanga, Ali Khalil och Saleh Karrani.

Var är Miljonbemanning idag den torsdagen 30 januari klockan 10:16? Jo

  • Har skapat 4887 jobb
  • Haar 5483 personer som väntar på jobb
  • Har 53 lediga jobb

Det är sådant här som stimulerar. Tyvärr räcker det dock inte för att klara av utanförskapsproblemet. Men, det är en bit på vägen. Andra kan få inspiration och göra likadant, eller lite annorlunda.

För några dagar sedan blogga<de jag om Assar Lindbecks artikel i Dagens Nyheter, ”Sverige illa rustat för fortsatt stor invandring” Igår pågick diskussionen om invandringen i Migrations-kommittén som regeringen kallat till. Där är det framför allt migrations-volymen som står i fokus. (Både V och SD är med)

Det finns en nyhet som Stefan Löfven lanserade, som är helt falsk. Fake News, och som många sprider vidare. Enligt Stefan Löfven har tiden för att få hälften av de nyanlända i arbete kortats från nio år 2014 till 4,5 år i dag. Att få arbeta en timme är sysselsättning enligt statsministern, Men detta innebär inte försörjning. Senast igår gav Ekot en felaktig uppgift om nyanlända i sysselsättning, fake news med andra ord. Skärpning!

Det tar 13-14 år innan hälften av migranterna får en självförsörjning. Den andra hälften vet vi inte om de någonsin kan klara sig själva. Så ser verkligheten ut.

Det Assar Lindbeck-seminarium den 10 mars, som jag inviterade till i tisdags, har just fokus på ekonomisk politik, som vetenskap (validerad) och inte tyckande. I bloggen finns en länk för anmälan till seminariet.

300 miljarder har betalats ut felaktigt av staten

Kommer Du ihåg detta? 300 miljarder felaktigt utbetalde bidrag. Sedan 2005, eller under 15 år. Det betyder hela 20 miljarder förskingrade pengar varje år. Den nyheten publicerades för drygt 6 veckor sedan, den 12 december förra året. i Dagens Nyheter. Så kan miljardläckaget från välfärden minskas”. Vad har hänt därefter? Inte mycket, bara en del reflektioner i media, men ingen större upprördhet. Och nu verkar de bortkastade 300 miljarderna var helt bortglömda. Är det Långbänken som är framme igen?

Varje dag försvinner 55 miljoner i felaktiga utbetalningar . Och reaktionen uteblir. Är detta Långbänk, dvs att man drar ut på tiden, låter förhala, uppskjuta tills vidare  eller bara låter falla i i glömska?

Nu har regeringen efter nästan sju veckors betänketid skickat utredningen på remiss. Den har gått till 82 myndigheter. och en del andra remissorganisationer. Dessa får tre månader på sig att svara. Där sägs att ”regeringen villl ha synpunkter på förslagen”. Borde man inte i stället ha krävt att myndigheterna ska svara vad de kan göra för att stoppa förskingringen, alltså vad den egna myndigheten skulle kunna göra, direkt. Men inte, då skulle det väl gå för fort. Det stämmer inte med Långbänks-filosofin.

Finansdepartementet visste sedan länge att utredningen skulle överlämnas den 12 december. Då borde man ha förberett att direkt, dagen därefter – på Luciadagen – skicka ut remissen. Med krav på att myndigheterna direkt skulle agera. Nej stopp! Långbänk först.

Vad heter den bortglömda utredningen?

”Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, SOU 2019:59″Slutbetänkandet.

Men utredningen har sex delrapporter:

Detta bloggar jag om idag, för jag vill påminna om den här gigantiska misshushållning, som hållit på i 15 år utan att de ansvariga politiker gjort något. Bara nu genomfört denna gigantiska utredning under tre och ett halvt år. Men åtgärderna dröjer. det borde vara ”Action from Day One” 

Men, så fungerar inte Sverige. Vi hyllar Långbänken, trots att vi egentligen inte har råd med den.

Du inbjuds deltaga i Assar Lindbeck-seminariet den 10 mars

Denna blogg är annorlunda. Den bjuder Dig in till ett seminarium till Assar Lindbergs ära. För att han fyller 90 år. Och ämnet är viktigt: Den ekonomiska politikens framtid. Ska forskningen vara styrande? Underförstått: Ska forskningen avgöra eller ska ideologi och åsikter vara vägledande inför framtiden, när den ekonomiska politiken utformas?

Därför skickar jag ut denna inbjudan till Assar Lindbeck-seminariet. Tisdagen den 10 mars klockan 14.00 – 18.00. Aula Magna, Stockholms universitet.

SNS och Institutet för Internationell ekonomi, IIES, ordnar ett seminarium och jag har blivit tillfrågad av professor John Hassler, IIES, som leder seminariet tillsammans med vice riksbankschefen Anna Breman, om jag vill bjuda in mina bloggläsare. Därför är just Du nu inbjuden till detta seminarium.

Anmäl Dig direkt om Du har ett intresse av att deltaga. För det finns bara begränsat antal platser, och jag förmodar att det blir attraktivt att deltaga. Nedan mer om programmet,. men här är länken till Assar Lindbeck-seminariet. OBS, Skriv på meddelande-raden Assar Lindbeck-seminariet. Deltagande är kostnadsfritt och öppet för alla. Men, som sagt, det blir nog snart fullbokat.

Program och medverkande

Varför tillsatte jag Lindbeckkommissionen och skulle jag gjort det igen? Carl Bildt, f.d. statsminister
Forskningen – en bra researchavdelning för en reporter. Erik Fichtelius, f.d. Ekochef och Aktuelltreporter, tvåfaldig vinnare av Stora Journalistpriset
Lyssnar politikerna (fortfarande) på forskarna? Jenny Madestam, docent i statsvetenskap, förvaltningsakademin vid Södertörns högskola
Panelsamtal och publikfrågor. Carl BildtErik Fichtelius och Jenny Madestam
Har nationalekonomisk teori tillräcklig kontakt med verkligheten? Ekonomisk teori 4.0 för 2000-talet. Leif Östling, f.d. vd Scania och ordförande Svenskt Näringsliv
Panelsamtal och publikfrågor, med inledning av Assar Lindbeck. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Torsten Persson, professor i nationalekonomi (IIES), Karin Pettersson, kulturchef Aftonbladet och Leif Östling

Välkommen säger jag till sist å arrangörernas vägnar! Vi ses!