Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Släng inte Financial Times Weekend

Läs först ”The first daughter”Den ger en synnerligen intressant inblick i en viktig del av Donald Trumps närmaste, ska vi säga, ledningsgrupp. Här några klipp ur artikeln, som dock bör läsas:

 

Since joining the White House in April, Ivanka has held listening tours on issues related to women in the workplace; workforce training programmes and apprenticeships; the empowerment of female students in science, technology, engineering and mathematics subjects; human trafficking; and better policies for working families. Anxious to be considered a good student, she has memorised reams of statistics and facts on her selected areas of interest – and can speak without interruption on them, as if giving a 15-minute presentation. “She gets done anything she sets her mind to,” says Kushner. “She’s always been both tenacious and very likeable. In that way she is able to build coalitions.”

Detta är ett utdrag ur ”The first daughter”.  Den ger en synnerligen intressant inblick i en viktig del av Donald Trumps närmaste , ska vi säga, ledningsgrupp. Här några klipp ur artikeln, som dock bör läsas.

Ett annat utdrag:

During the G20 summit in Hamburg in July, Trump encouraged her to take his seat at the table, surrounded by world leaders, while he briefly stepped outside. The minutes she spent in the presidential chair overshadowed the unveiling of her new initiative with the World Bank, which aims to make more than $1bn available to female entrepreneurs in developing countries.

 

Vilken framtid väntar Europa?

Vind i seglen, konstaterade EU:kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i onsdags

Det verkar som om Brexit haft det goda med sig att inställningen till EU överlag blivit mer positiv i de kvarvarande 27 medlemsländerna. Detta förstärks av den goda ekonomiska utvecklingen i Europa.  Därtill kommer att opinionen i UK vänt, så det är bara en fråga när det blir en ny folkomröstning där. Med resultat att England stannar.

Den 1 mars i år kom EU-kommissionen med en blick in i framtiden. Jean-Claude Juncker lade fram ett White Paper om Europas framtid och vägen dit. Hela EU inbjöds deltaga i framtidsarbetet, något som Christian Ketels skrev om i Svenska Dagbladet för några dagar sedan.Var är Sveriges röst i diskussionen om EU:s framtid?Underligt att Sverige inte engagerat sig. Beror det på den kaotiska situationen i Sverige? Regeringen?

Professor Anders Åslund presenterade sina synpunkter på EU:s framtid på Stockholms Handelshögskola kort efter EU-kommissionen. Men den svenska regeringen tycks inte ha deltagit i diskussionen om Europas framtid, om vi får tro Christian Ketels. Underligt, säger jag igen. För statsministern brukar lägga stor tid på EU-frågor. Göran Persson påstod, när jag frågade honom, att det nog var 70 procent. Idag säkert betydligt mindre.

Idag har Jean-Claude Juncker EU-kommissionen kommit med sitt State of the Union budskap för 2017. Ett positivt tal som konstaterar att Europas ekonomi blomstrar. Växer mer än USA:s. Och har skapat 8 miljoner nya jobb.

EU:s investeringsplan har varit betydligt framgångsrikare än de flesta trodde när det startade. Totalt har 225 miljarder euro investeras. Möjliggjort 445.000 lån till småföretag och engagerat sig i 270 infrastrukturprojekt. Vad vill EU-kommissionen?

Bäst är att läsa talet på 8 sidor, men noteras kan följande:

  • Handelsagendan ska utvecklas
  • Europas industri ska stärkas genom en ny Industri-strategi
  • Europas digitaliseringen ska skyddas, bland annat genom en Cyber-säkerhets-myndighet
  • Den inre marknaden ska utvecklas (*Single Market)

Sedan ska alla EU-länder, som inte har undantag, införa euron. Inklusive Sverige, för vi har accepterat detta. Detta är ett onödigt inslag, för ingen kan tvinga länderna in i euron.

En Europeisk Finansminister vill Juncker inrätta. Vilket inte Sverige vill veta av, och den rollen bör kommissionen spela, kan man tycka. Det är inte heller realistiskt med en europeisk beskattning. Förslaget att EU centralt ska plocka fram ”Spitzenkandidaten”, pålitliga ”godkända” EU-politiker, är annat är komiskt. Förslag ”von oben” skadar bara EU.

När börjar Sverige samla sina nordiska och baltiska bröder och driver en gemensam reformpolitik i EU? Som särskilt fokuserar på den inre marknaden, digitaliseringen och handeln.

Regeringen orkade inte invänta kvaliteten i välfärden

Det är intressant att läsa och citera ur de remissvar som kommit in på Reepalus utredning nr 2 om kvaliteten i välfärdssektorn. Dessa remissvar skulle vara inne den 13 september, det vill säga igår, Regeringen meddelade redan den 20 augusti att den skulle lägga fram en proposition om vinster i välfärden. Nästan fyra veckor innan remissinstanserna fått yttra sig om del två, kvaliteten, som rimligen bör vara lika viktig som det första delbetänkandet. Hur är det med hänsynen till beredningskravet i Regeringsformen, när man underlåter invänta remissinstansernas synpunkter?

Först till Upphandlingsmyndigheten, där generaldirektör Inger Ek säger följande:

En vinstbegränsning är inte nödvändig för att uppnå en hög kvalitet i välfärden. – En vinstbegränsning såsom den har utformats, skulle kunna få negativa konsekvenser på välfärdsmarknaden vilket i sin tur kan innebära att den enskilde vårdtagarens behov inte kan tillgodoses, säger Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.

Sedan Konkurrensverket, som också avråder:

Konkurrensverket vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker förslaget om att införa vinstbegränsning i företag som tar emot offentlig finansiering om uppdragen tilldelas efter konkurrensutsättning. Vi delar inte utredningens slutsats att införande av vinstbegränsning är en förutsättning för att garantera en god kvalitet i verksamhet som konkurrensutsatts. Istället tror vi att det är fullt möjligt att använda kvalitetskrav

Norrköpings kommun, kommunalrådet Lars Stjernkvist;

. Alla som verkar inom den gemensamt finansierade verksamheten ska underställas samma högt ställda kvalitetskrav…..Det är viktigt att villkoren är långsiktiga och lika för alla utförare. Äldrevård och skolverksamhet kräver långsiktighet. Det är därför angeläget att en så bred politisk majoritet som möjligt står bakom beslut om villkor. För att kunna utveckla välfärdssektorn behövs en väl fungerande samverkan och respekt för alla aktörer, både offentliga, idéburna och privata. Det gynnar kvaliteten, mångfalden och valfriheten för våra medborgare.

Vad gäller kvalitetsaspekterna i Reepalu 2 är remissvaren sammanfattningsvis

  • Alla tycker kvaliteten är viktig
  • Kritiken är bitvis hård mot kvalitetsbegreppen
  • Samma krav bör ställas på såväl offentliga som privata välfärdsföretag, säger de som tagit upp den aspekten

 

Varför har företags-klimatet i Sverige blivit instabilt?

Det är hur trist som helst att skriva om detta, men känner att jag måste.

Hur har Sverige kunnat gå från ett stabilt politiskt land för företagen till ett som nu skrämmer med sin instabilitet? Se Dagens Industris ledare i måndags:

”Svensk politisk miljö är ingen säker garant för företagsklimatet. Den är labil, populistisk och latent socialistisk”

Det började inför valet 2014. Stefan löfven till Expressen om Bromma flygplatsVi har ett avtal som gäller under lång tid och det ska ligga fast”,  Avtalet gäller till 2038  Sedan direkt efter valet: Vi ska se om Bromma inte kan stängas 2022.

ROT ligger kvar. S-besked inför valet 2014. Efter valet begränsningar till 30% och max 50.000. Förra året lade drygt 5.000 ROT-företag ned. (Vitt blev svart?)

Vinster i välfärden” läggs fram trots att en majoritet i riskdagen säger nej, vilket gör att förslaget inte kan bli verklighet.

Hot om höjd företagsbeskattning genom ändring av 3:12-reglerna varvid några 100.000 företagare berörs. Dras tillbaka vid hot om misstroendevotum.

RUT-avdraget har sänkts från 50.000 till 25.000 för den som är under 65 år. Och en del andra förändringar har också skett. Negativt särskilt för kvinnliga företagare.

Regler som hindrar företagarna är en styggelse. Särkilt när de inte fyller annan funktion än att vara krångliga. Men inget görs åt regelkrånglet.

Företrädaransvaret drabbar villigheten att ta styrelseuppdrag, något som drabbar tusentals mindre och medelstora företag. (och beskattningen av styrelseuppdrag underlättar inte heller)

Höjd beskattning av sparandet på ISK-konto. Drabbar 1,8 miljoner svenskar.

Detta är bara en provkarta. Och ingreppen mot företagen och företagarna är alltifrån små till stora. Men det speglar en okänslighet som jag inte förstår. Trots alla nålstick arbetar landets företagare men ganska gott humör, och efter bästa förmåga. Och med högkonjukturen i ryggen går det väldigt bra för SME-företagen. Men tänk om klimatet i stället vore bra, så att landets företagare kunde känna sig uppskattade. Potentialen är stor.

Ett företag som tagit fasta på instabiliteten är Nordea, som flyttar till Finland. Läs de uttalanden som gjorts, både före och efter beslutet i förra veckan. Där står den politiska instabiliteten som huvudskälet. Tidigare, drivna av löntagarfonderna, fick vi IKEA och Tetra Pak utomlands. Tack och lov är företagsklimatet här hemma idag väldigt mycket bättre än tidigare.

Men, tänk om de ansvariga politikerna tänkte efter och började arbeta tillsammans med Sveriges företagare för att Bygga Framtiden. Stefan Löfven, jag kommer tillbaka till Din Affärsplan Sverige. Dags? Men,det är kanske, som AB:S utmärkte krönikör Lena Mellin säger om Stefan Löfven: ”Kort bäst före-datum

Regeringen anklagar New Public Management för sina problem

Många läsare av Svenska Dagbladet undrade nog vad som pågår, när de läste Svenska Dagbladet Debatt-sida för snart fyra veckor sedan, fredagen den 18 augusti. Ledningsproblemen i offentlig sektor lades nämligen på New Public Management, NPM. I artikeln ”Välfärdens proffs måste ges större frihet i arbetet” lägger Annika Strandhäll och Ardalan Shekarabi ansvaret för den dåligt fungerande offentliga sektorn på NPM. Att det är fel skylla på NPW, när politiken i stället är boven, visar Bengt Wellermark i en artikel i SvD.

Först undrar man hur Strandhäll och Shekarabi kan uttala sig om hur ledarskapet ska utövas. Vad jag vet har de båda inga erfarenheter av ledarskap. Se deras CV här: Socialminister  Annika Strandhäll, och civilminister Ardalan Shekarabi

Några exempel från deras artikel: De påpekar att äldreomsorgen har dubbelt så hög sjukfrånvaro som arbetsmarknaden i övrigt. Detta är oacceptabelt, menar skribenterna. Men har de jämfört med  motsvarande siffra i privat omsorgssektor? Gör det, och skriv resultaten i en ny artikel, gärna i SvD. (Kan i förtroende nämna till mina läsare att privat sektor bara har betydligt lägre sjukfrånvaro än den offentliga).

Sedan kritiserar man att värdbiträdena i hemtjänsten får göra minutrapportering i stället för att ägna sig åt de äldre. Lyssna då med de privata vårdgivarna, med dess personal, så får ni reda på hur man kommer till rätta med offentlig sektors oförmåga. Skriv gärna om detta också

Sedan kritiserar Strandhäll och Shekarabi målstyrningen. För den orsakar byråkrati. Är det inte just genom målstyrning, i stället för detaljstyrning, som vårdarbetet bör ledas. Och kolla gärna igen här med privat sektor. Där finns system som både är effektiva och ger bra vårdresultat.

Det är dags för friska arbetsplatser i den offentliga vården, säger författarna. Om nu den privata sektorn är betydligt friskare än den offentliga, betyder det att Strandhäll och Shekarabi vill privatisera hela vårdsektorn? (I förtroende igen: Friskare och effektivare arbetsplatser finns också  i akutsjukvården i Stockholm, kolla Sankt Görans Sjukhus ett privat akutsjukhus)

För egen del tror jag det är bäst med både offentlig och privat vård skola och omsorg. Så även om de privata sektorerna är friskare och bättre, så behövs konkurrens och valfrihet. Och det finns många offentliga inrättningar som har god eller hög kvalitet.

Frågor om hur vården bedrivs kommer att vara aktuellt i år framöver. Kvaliteten och effektiviseringen kan här gå hand i hand, åtminstone i privat vårdsektor. Annars hade det inte blivit vinst i privata företag och ofta förluster i de offentliga. Om debattörerna tog detta till sig, så skulle dialogen bli mer kreativ och resultatorienterad.

Småföretagen växer så det knakar

En mycket positiv nyhet: I torsdags kom Företagarnas Småföretagsbarometer 2017. Så kraftigt att 4 av 10 företag tvingats tacka nej till order under det senast året. Kapacitetsbrist och svårigheter hitta arbetskraft har varit de huvudsakliga skälen.

Inför det kommande året tror hela 70 procent av företagen att de har goda möjligheter att växa. Vad som är särskilt överraskande är att hela 9 av 10 företagare säger sig vilja växa. Tidigare undersökningar har inte alls visat så stora ambitioner.

Barometern presenterades igår, med kommentarer från näringsminister Mikael Damberg och Centerns Emil Källström. Både presentationen och diskussionen kan avnjutas här. Det är enkelt att spola fram och tillbaka. . Damberg vill ta bort flaskhalsar, som bostadsbrist, infrastruktur och kompetensförsörjning. Yrkeshögskolan med sina 12.000 nya utbildningsplatser är en viktig åtgärd, menade Damberg. Byggandet är mycket större än någon kunde föreställa sig, 70.000 på årsbasis.

Emil Källström påpekade att företagaren har under senare år gått från skurk till hjälte, mycket glädjande. Strukturproblemen på arbetsmarknaden måste åtgärdas. Vi politiker bråkar för mycket, t ex om vinster i välfärden, som bara oroar entreprenörerna. Och sedan blir det inget, stopp i riksdagen. Kompetensutvisningen idag är en skam, sa Källström vidare.

Vilka politiska risker ser företagarna idag? Svaret är, enligt Barometern:

  1. Ökade arbetskraftskostnader och högre arbetsgivaravgifter, 33 procent
  2. Ökade skattekostnader, 29 procent
  3. Oförutsedda krav på tillstånd och tillsyn, 12 procent

Företagarnas VD Günther Mårder uttalade denna önskan: Genom sänkta arbetsgivaravgifter sänks trösklarna in på arbetsmarknaden och förutsättningarna för företagen att anställa ökar. Vår förhoppning är att regeringen med bland annat den stundande höstbudgeten aktivt kommer att skapa bättre förutsättningar för landets småföretagare, säger således Günther Mårder.

Till slut kan vi notera att hela fyra av fem nya jobb sker i de mindre företagen.

Varför kan man inte förstå och vara ärlig?

Hoten mot välfärdsföretagen är verkliga, även om inte regeringens förslag genomförs, då det redan nu är klart att majoriteten i riksdagen säger nej. Företagare vågar inte satsa, och de gäller framför allt de mindre. Och att försöka låna i bank för ett välfärdsföretag är dömt att misslyckas.

Kjell-Olof Feldt varnar regeringen. ”Löfven skapar ett sår som är svårt att läka” skriver han i Expressen.

Ännu skarpare är Widar Andersson i Folkbladet. ”Ovärdig symbolpolitik” är rubriken för hans krönika. Läs, här ett utdrag:

”Nu är det ju emellertid så att S inte alls menar allvar när de driver slaskig vänsterpolitik. Inte en enda ledande socialdemokrat jag talat med – och det är ganska många – tror fullt och fast på att S nu verkligen vill slå till mot mycket väl fungerande utbildnings – och omsorgsföretag. Hela det här ”vinster i välfärden” upplägget är bara symbolpolitik.”

 

Tänk på alla föräldrar till barn i friskorna. Många av dessa tror att hotet mot skolorna är verkligt. Och det kommer nog visa sig vad det lider, för de kommer säkert inte sitta stilla och tiga. Därtill kommer alla medarbetarna i välfärdsföretagen, vårdpersonal och lärare, som också känner sig osäkra inför framtiden.

Även om svensk ekonomi går som tåget, så kan ingen blunda för verkligheten.

Sverige har förlorat Finansplats Stockholm

 

Regeringen lyckades reta upp Nordea tillräckligt så att banken nu flyttar till Helsingfors i Finland.

Sedan 12 år tillbaka har den svenska regeringen arbetat för att Finansplats Stockholm ska bli attraktiv för hela Europa, och gärna övriga världen. Genom dagens beslut att flytta Nordea till Finland har Sverige förlorat. Och detta är självförvållat. Utan regeringens, och särskilt Magdalena Anderssons, agerande hade Nordea inte ens övervägt att flytta.

Avgörande för Nordea är det oförutsägbara politiska klimatet i Sverige. Nu i motiveringen lägger Nordea till, för att inte irritera för den svenska regeringen i onödan, att man föredrar ett land som är med i EU:s Bankunion. I pressmeddelandet talar Nordea att man vill ha ett ”predictable regulatory environment”. I tidigare Nordea-uttalanden sa man i våras att oförutsägbarheten i Sverige var allvarligare än resolutionsavgiftens storlek.

I morgon klockan 09.00 blir det Nordea-presskonferens i det nya hemlandets huvudstad Helsingfors. I från dagens styrelsemöte i Köpenhamn kom bara en presskommuniké.

Kommer skatten på finansiell verksamhet stoppa Finansplats Stockholm? Den frågan ställde jag i en blogg i januari. Tyvärr har vi nu facit: Ja.

Här är lite historik från vårens händelser visavi Nordea från regeringens sida. För den som vill rekapitulera. Stockholmstidningarna idag, SvD, DN och DI ger alla den riktiga bilden, att det är regeringen som orsakat Nordeas flytt.

Initiativet till Finansplats Stockholm togs för många år sedan, och Göran Perssons regering engagerade starkt år 2005. På en fråga i riksdagen den 8 februari samma år sa S-regeringen:

Som ett led i arbetet att stärka Stockholms position som finansiellt centrum i Östersjöområdet kallade jag till rundabordssamtal i januari. Medverkade gjorde branschföreträdare, myndighetspersoner och politiker. Diskussionen var bred och demonstrerade att åtskilliga omständigheter har betydelse för den finansiella sektorns konkurrenskraft och utveckling.

 

Men nu förgäves. Hoppas regeringen förstår vad den gjort, för de bortförklaringar som Magdalena Andersson och Per bolund kom med i går gav intrycket att man inte begrep. Men det gör de väl? Annars är det rätt förfärande. Och ta lärdom när det gäller vinster i välfärden! En hel bransch med 1 miljon arbetstagare känner sig motarbetade och hindras idag i sin utveckling.

Varför har Sverige glömt bort Silicon Valley?

Vilket är Världens viktigaste plats inför framtiden? Där framtiden skapas? Svaret är Silicon Valley.

Finns Sverige där? Nej, inte i form av en nationell representation, som våra grannländer har. Men nu är  Dagens Industri på plats. De har skickat dit en av landets främsta ekonomijournalister, Andreas Cervenka. Han ger idag i DI en synnerligen intressant bild av vad de gigantiska plattforms-företagen betyder: ”Silicon Valley är nya Wall Street” Läs den! Helst i papperstidningen.

Och Cervenka kommer att – tillsammans med andra – följa upp vad som händer i Silicon Valley, även på DiGITAL.se

Det finns ingen anledning att ge ett referat här av vad Cervenka idag skriver i Dagens Industri.. För det måste läsas. (I värsta falla via länken ovan)

Sverige hade tidigare en utpost i Los Angeles som höll koll på Silicon Valley, men det var i slutet på 1990-talet. Den bevakningen, i form av ITPS och sedermera Tillväxtanalys, centraliserades och flyttade till Washington. De som utvecklade sig i Silicon Valley var inte Sverige, utan

  • Danmark, med 23 medarbetare
  • Finland med team Finland på plats
  • Norge, Innovation Norway som finns i både Silicon Valley och San Fransisco.

Sverige, har inte har något nationellt kontor i Silicon Valley. Men genom Vinnova och Ann Lidgard får vi åka snålskjuts på våra nordiska bröder. Genom Nordic Innovation House. Sverige borde skämmas!. Men Vinnova berömmas!

Men Sverige har ingen omvärldsbevakning någon stans i världen nu, efter att den nuvarande regeringen lade ned den bevakning, som sköttes av Tillväxtanalys. Vid senaste årsskifte skrotade regeringen Sveriges omvärldsbevakning som vi alla kunde ta del av. Nu sker den i stället som internt arbete i Näringsdepartementet, utan nytta för alla andra svenska intressenter. (Men arbetet där haltar med avgångar och omplaceringar, så det står härliga till. En särskild blogg kan behövas)

När det begav sig år 2000 var Sverige ett ledande IT-land. Det illustrerade Time Magasin med en häftig omslagssida. Och så här beskrev i Aftonbladet Kista, Sveriges Silicon Valley, för 17 år sedan, år 2000. Kista skulle bli Europas Silicon Valley.

Idag flyttar storföretagen från Kista. Till de som flyttar hör Oracle och IBM men också Ericsson, som idag inte längre har 9.000 anställda där, utan möjligen 3.000 .Kista Science Center gör kraftiga insatser, men har man stöd från stad och land? Det finns anledning återkomma.

Nu är det regeringen som har ansvaret

Kompetensavvisningarna fortsätter.  Det lär ligga i en årstakt på 100-talet individer. Vad kostar inte detta företagen, och vilka människoöden är det inte, med familj därtill. Detta fortsätter alltså trots att det står klart att regeringen, om den vill, kan agera.

Så är är det: Regeringen styr landet, enligt Regeringsformen. Regeringens styrning av myndigheterna framgår av kapitel 12:2. Där det står:

”Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.” Lag (2010:1408)

Den begränsning som finns att styra myndigheten gäller således inte regeringen, som i stället har en skyldighet att göra detta enligt RF. Ovanstående begränsning finns i  i 2010-års justering av RF. Men observera att det är myndigheterna, riksdagen och kommunerna som inte får styra myndigheterna. Regeringen tillsätter myndigheterna och det är bakgrunden till styrningsrätten

Skälet till att regeringen inte tidigare direkt styrt en myndighet genom beslut  kan vara att man i uttrycket ”ingen myndighet” även föreställt sig att regeringen ska inrymmas däri, men så är inte fallet.

Så här skriver Fredrik Sterzel, som var justitieråd och professor i konstitutionell rätt i Uppsala i en kommentar:

”I fråga om den statliga förvaltningen säger regeringsformen endast att myndigheterna ”lyder under” regeringen (12:1), utom de få som sorterar under riksdagen…. Myndigheterna är svåra att styra i det moderna samhället, och utvecklingen har i Sverige liksom i de flesta länder med liknande statsskick medfört en allt större maktförskjutning till dem från riksdagen och regeringen. Politisk enighet har förelegat om att regeringen bör utnyttja sina befogenheter bättre. Den har inte bara rätt utan även plikt att styra.”

Vi i Sverige deklarerar stolt att vi inte har ministerstyre, och alltså inte vill ingripa i en myndighets ämbetsutövning. Men det gäller det enskilda statsrådet. Regeringen in pleno kan däremot göra det. Det krävs dock en beredning av ärendet som är tillfyllest, men denna har inga formkrav på sig.

För 10 år sedan fick Sten Heckscher i uppdrag att utredda hur staten skulle styra sin förvaltning, myndigheterna. Den utredningen heter: ”Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning” I Heckschers utredning från 2007 säger han att regeringen kan styra så mycket den vill, men viljan måste finnas. Faktum är att regeringen skulle kunna ingripa i vart enda myndighetsbeslut, om man så ville. Med undantag för myndigheter, som har tillkommit genom lag; Vetenskapsrådet och några få till. Alla övriga myndigheter inrättas av regeringen.

Det är inte bara kompetensutvisningarna som regeringen skulle kunna stoppa, om den ville. Därtill skulle den kunna ingripa i hanteringen av arbetstillstånd för individer från utanför EU. Dessa tar nu 15 – 20 gånger längre tid än tidigare. Att behöva vänta i 14 månader är inte rimligt. Och de förnyade uppehållstillstånden skulle också kunna hanteras smidigare, bland annat genom att automatisk ge ett års förlängning, om inga hinder uppkommit.