Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Regeringen har inte lyssnat på Rikspolischefen – gängen växer till sig ytterligare

Det var måndagen den 26 november 2018: Rikspolischefen Anders Thornberg skriver en fem sidors promemoria till regeringen. Ämnet: Hur få allmän ordning och säkerhet i utsatta områden. Med andra ord: Hur få bukt med gängkriminaliteten.

I går framträdde rikspolischefen igen. Denna gång i Ekot. Regering och Riksdag har inte följt de råd som Rikspolisen gav för drygt två år sedan. Så trots att polisen nu kunnat åtala många av gängledarna så minskar inte gängen:

Rikspolischef Anders Thornberg säger att det inte räcker att personer i nätverken åtalas och döms – så länge som det hela tiden fylls på med nya unga som går in i nätverken.

– Man måste se till att inte nya unga kommer in och direkt vid de första indikationerna måste man vara kraftfull. Samhället har inte riktigt klarat att sätta de gränserna och vidta rätt åtgärder, säger han.

Det betyder alltså att de kriminella gängen fortsätter att växa. Det spelar ingen roll vad Morgon Johansson eller Mikael Damberg säger. De kriminella gängen växer. 

Rikspolischefen vill också ha bättre kommunikationshjälpmedel för att kunna komma åt de gängkriminella. Så här uttrycker sig Rikspolischefen

Polisen i Sverige behöver fler verktyg för att kunna komma åt och lyssna på kommunikationen mellan grovt kriminella, det säger rikspolischef Anders Thornberg. Enligt honom handlar det både om hur kommunikationen lagras, och hur polisen kan läsa krypterad kommunikation.

Vad Rikspolischefen säger lite diplomatiskt – för att inte att störa relationen med ansvariga ministrar – är i klartext egentligen följande:

  • Regeringen har inte förverkligat det Rikspolisstyrelsen föreslog för dryga två år sedan
  • Trots att vi tagit många av gängledarna, så växer de kriminella gängen
  • Polisen behöver andra medel för att kunna följa de kriminellas kommunikationer än de som finns idag
  • Påföljderna – straffen – borde vara längre, så att de värsta gängkriminella blir borta – inkapaciterade – under lång tid.
  • De gängkriminella som är aktiva – och begår våldsbrott – trots att de inte är straffmyndiga – måste omhändertas. Inte av socialen, utan av kriminalväsendet.
  • Kraftfulla åtgärder måste till för att stoppa inflödet av minderåriga till de kriminella gängen.

Om en timme ska Rikspolischefen framträda inför Justitieuskottet och då finns möjlighet att höra i klartext det som jag ovan tolkat. Rätt utfrågad kommer säkert Rikspolischefen Thornberg tala klartext.

 

Städa först framför egen dörr, DN och Peter Wolodarski

I går försökte DN på ledarplats tillrättavisa oppositionen: “Ulf Kristersson måste sluta svara på låtsasfrågor”. 

När politikerna väljer att fokusera på något annat än det som debatten verkligen gäller lämnas viktiga frågor obesvarade.

Så här säger DN: Kärnkraften är inte hotad, friskolorna är inte hotade och inte heller den privata delen av vården. Då måste DN ha slagit dövörat till när Magdalena Andersson gick till angrepp mot privatiseringen. Den frågan var uppe i söndagens Agenda, där Anna Hedenmo otaliga gånger försökte få finansministern att svara på frågan om hon ville reducera den privata verksamheten.  Utan att lyckas. Lyssna Peter Wolodarski.

Viktiga frågor lämnas obesvarade, säger Dagens Nyheter, men hur är det framför egen dörr? Dagens Nyheter har gått i spetsen för alla de snälla hovjournalister som aldrig ställt de svåra frågorna till statsminister Stefan Löfven. Inte heller till finansministern, för den delen. DN:s Hans Olsson har gått i spetsen för landets snälla journalister, som aldrig ställer de svåra frågorna. Här några exempel nedan.

Nog borde det vara angeläget att landets största morgontidning – Dagens Nyheter– ställer de svåra frågorna till landets statsminister? Det har inte skett någon gång, åtminstone inte i modern tid.

Finansministern i ny hovintervju med DN:s Hans Olsson

Dagens Nyheter blir tqltratt till Stefan Löfven – igen

Är det rimligt att vår statsminister tillåts gå under radarn?

Stefan Löfven såg inte heller de utländska klanerna komma

För två månader sedan bad Stefan Löfven Sydkorea om råd – vad har hänt?

Varför är de svenska journalisterna så flata?

Varför klarar inte politikerna av stöden till företagen?

Det är ett fundamentalt fel på det svenska systemet för stöd till de företag som inte klarar av de åtstramningar som drabbar näringslivet. Denna kritik gäller inte bara regeringen, som förvisso har det största ansvaret, utan också de andra partierna och i riksdagen, där de ansvariga utskotten borde ha agerat.

Läget idag för besöksnäringen, summerade Dagens Industri i lördags, den 20 februari, “Nu rusar konkurserna”. Här några exempel på det hemska tillståndet i besöksnäringen:

  • Antalet konkurser och rekonstruktioner har på sex veckor i år ökat med 54 procent
  • Stöd för augusti månad betalas tidigast ut i mars månad
  • 50.000 anställda har förlorat jobbet i besöksnäringen.
  • Företag som sedan oktober försökt få besked från Tillväxtverket väntar fortfarande
  • Tusentals företag får återbetala till Tillväxtveket för några dagars försening med uppgifter. (Som ofta beror på Tillväxtverkets långsamhet eller brist på svar)

Genomgående för det svenska stödet till landets företag har varit:

  1. Sena besked
  2. Sena utbetalningar
  3. Ingen kompetens i regeringskansliet – en amatörernas julafton ända sedan mars 2020

Att regeringskansliet blev taget på sängen i mars månad förra året är inte så underligt. Men man kunde då ha sett hur andra länder gjorde, och tänkt själva också. Norge förstod problematiken, och utsåg en stödgrupp men kompetens redan den 25 mars förra året. Sverige verkar fortfarande inte ens tänkt tanken. Inga partier i riksdagen har med kraft fört fram behovet/kravet på kompetens i regeringskansliet.

En särskild grupp på finansdepartementet borde inrättas med några revisorer, företagsekonomer, advokater och och företagsledare samt andra kompetenta personer, som vet hur ett företag fungerar. Och som också förstår behovet av framförhållning och ersättning i tid.

Nu vet jag att både Centerpartiet och Liberalerna kommer att invända mot min kritik. Vi har försökt driva på regeringen så mycket vi kunnat, och ofta lyckats tvinga fram snabbare och vettigare stöd till företagen. Utan våra insatser, kommer C och L säga, hade läget varit mycket värre.

Jag svarar: Se vad som händer i besöksnäringen nu. Prata med näringslivets organisationer. Och läs och lyssna på alla rop på hjälp i media. Läget idag, efter nästan ett är, är inte acceptabelt, för att använda statsministerns ord när det är riktigt dåligt.

Eftersom regeringen vid flera tillfällen sagt att man inte kan eller vill snabba på vare sig med besked eller utbetalningar, så måste Corona-kommissionen ta upp stödfrågan. Det borde ske med förtur, det är lika bråttom som frågan om hur de äldre behandlades. Även om inte resultatet är avlidna personer, men väl många konkursade företag. Allra värst är nog hur många av landets företagare blivit misshandlade och under det gångna året, fått uppleva hur de politiskt ansvariga i mångt och mycket struntar i just landets företagare.

Detta är inte Långbänk, utan oförmåga..

Regeringens stödpaket är krångliga och inte anpassade till verkligheten

Varför har regeringen killgissat om de ekonomiska stödåtgärderna?

Ska Monica Saaronen i morgon hjälpa Anders Ygeman att dölja elkrisen?

I morgon är det dags igen för en ny Lördagsintervju. Det är Monica Saarinen som ska intervjua energiminister Anders Ygeman. Nu kan man hoppas att det blir en intervju där de svåra frågorna ställs, En intervju som inte ministern kan använda för att dölja de problem som Sverige har med elförsörjningen.

I höstas bloggade jag: Varför ska Sverige lida elbrist? Dags för regeringen att rycka upp sig!

Dagens Nyheter ger idag en intressant redovisning av hur Anders Ygeman försöker dölja problemen med elförsörjningen “Storbråk efter miljardavtal som skulle lösa elkrisen”

Under flera år har jag bloggat om hur de ledande politiska makthavarna slipper svara på de svåra frågorna. Journalisterna är “hovjournalister” och låter förmedla det makthavarna vill ha sagt. Det finns idag inga skjutjärnsjournalister, som vågar vara tuffa mot makthavarna. Det är underligt att DN:s Hans Olsson och hans kumpaner i andra media är så snälla mot makthavarna. Monica Saarinen är en av dessa, med stort genomslag.

Får vi se ett nytt exempel, Monica Saarinen, i morgon?

För två veckor sedan intervjuades Stefan Löfven i Lördagsintervjun. Det visade sig att den intervjun hjälpte statsministern att mörka, Stefan Löfven fick hjälp med att dölja sina misstag. Är det detta intervjuerna är till för, kan man fråga sig. Frågan ställde jag också till Monica Saarinen, men fick inget svar. Bloggen med intervjun finns här nedan:

Ekots Lördagsintervju hjälper Stefan Löfven dölja sina misstag

För två år sedan intervjuade Monica Saarinen Ibrahim Baylan, som tagit över uppgiften som näringsminister. Svåra frågor låg framöver. Men Lödagsintervjun ställde inte de svåra frågorna. Här kan Du som vill se hur intervjuarna duckar, som vanligt, när en makthavare intervjuas. Den nye näringsministern Ibrahim Baylan lovar gott 

Varför är svenska journalister så flata?

Lite bakgrund: Elförsörjningen borde varit en icke-fråga i Sverige.

Kompetensutvisningarna fortsätter – är det Långbänksrekord som ska slås?

Hur många tusen kompetensutvisningar har Sverige gjort de senaste åren? Visserligen har Migrationsverket gjort dem, men det är Sverige som blir lidande, och det är regeringen som bär ansvaret. Dagens Nyheter redovisar en kompetensutvisning idag, som upprör: “Utvisas för misstag hans ex-chefer gjort”.

Låt oss gå tillbaka drygt nästan fyra år. Sista halvåret 2017 utvisades 3.513 personer som önskade förlängt uppehållstillstånd,  där merparten enligt Ditt och mitt sunda förnuft borde ha fått stanna. Uppskattningsvis minst 500 kompetensutvisningar skedde i månaden. Ofta var skälet någon liten miss i arbetsgivarens hantering av den anställde. Detta har varit skämmigt, och blir inte bättre av att det fortsätter.

Regeringen kunde redan då – för 4 år sedan –  ha stoppat dessa kompetensutvisningarna, men gjorde det inte då och inte idag.

Under 2017 pågick två domstolsprocesser uppe i Högsta Förvaltningsdomstolen, för att just pröva grunden för dessa utvisningar. Den 13 december 2017 konstaterade domstolen att det är en helhetsbedömning som ska ske, och den anställde kan inte ha ansvar för vad arbetsgivaren gör och inte gör.

Ett år efter dessa två domar fortsatte Migrationsverket på den tidigare inslagna linjen, och myndigheten trotsade Migrationsöverdomstolen. Så sker uppenbarligen fortfarande.

Migrationsverket bryr sig inte om Migrationsöverdomstolen. Och regeringen bryr sig inte om att ingripa och se till att kompetensutvisningar inte sker. Är det Långbänken som ska hedras? Det borde i stället vara omsorgen om alla dessa kompetenta invandrare och de berörda företagen som regeringen borde slå vakt om. För att inte tala om vårt land, som verkligen behöver dessa kompetenta människor.

Nu har en utredning genomförts, som tar upp kompetensutvisningarna “Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring”. Den föreslår ett antal åtgärder för att reducera kompetensutvisningarna. samtidigt vill utredningen reducera problemet, och menar att det inte är så stort, men dess bedömning är svår att ta till sig och värdera.

 

Nu öppnar sig en ny möjlighet för höghastighetståg

Den stora nyheten om en ny möjlighet för höghastighetståg redovisar Dagens Nyheter idag. “Svenska snabbjärnvägen kan byggas på pelare”. Det är glädjande att Sverige äntligen får en modern snabbjärnväg. Även om det tar tid att bygga. Med en järnväg på pelare lär tiden för investeringen halveras, enligt DN.

Tydligen har Skanska utvecklat en ny metod att bygga med pelare, efter att bolaget har konsulterat Kina i frågan. Skanskas lösning ska redovisas för Trafikverket, regeringen och trafikpolitiker inom kort. Detta låter som skön musik i mina öron. Redan nu har tydligen Moderaternas trafikpolitiska expert Maria Stockhaus fått en presentation av Skanska. Hennes reaktion att M måste vara “öppna för att titta på nya lösningar” är lovande. Stoppet hittills för höghastighetståget beror nämligen på att M och L inte velat gå vidare med det som för några år sedan var deras hjärtefråga..

Det måste sägas att det är otroligt anmärkningsvärt att de borgerliga partierna, med undantag för Centern, velat stoppa höghastighetståget, trots att man 2014 gick till val just på att genomföra en sådan satsning. Under parollen “Vi bygger Sverige med Sverigebygget” gick man till val 2014. För att sedan hoppa av efter några år. Detta var verkligen inte trovärdigt, men bra att M tydligen nu är på väg att ändra sig – igen.

Enligt DN så skulle ett pelarbygge bli 30-40 procent billigare än ett traditionellt bygge. Över järnvägens livscykel. Inte dåligt. Och hastigheten? Enligt Trafikverket 300 km/tim. Enligt Skanska skulle man med pelartekniken kunna komma upp i 360 km/tim. Allt detta verkar också bra, om Sverige verkligen vill hålla vårt land i den teknologiska frontlinjen. Även om det givetvis är användningen som är avgörande.

Idag har kommit ytterligare intressanta nyheter kring höghastighetståget. Remissinstanser har yttrat sig över finansieringen. Det tycks råda samförstånd om att separat upplåning är den framkomliga vägen om Sverige ska investera i en ny stambana för höghastighetståg. DN-artikeln om detta finns på nätet nu, och finns att läsa i morgondagens tidning.

“Även Moderaterna öppna för lånefinansiering av nya stambanor”

 

 

 

Sverige tackade nej till Corona-vaccin. Regeringen sa nej.

I går var det utfrågning av statsminister Stefan Löfven i Riksdagen. På en fråga om vaccinationerna, så sa Stefan Löfven:

Utan det gemensamma EU-avtalet hade en vaccinering inte varit möjlig”

Detta är inte korrekt. Sverige fick senvåren 2020 ett par erbjudanden om vaccin. Dessa erbjudande att köpa vaccin – förutsatt att det blev godkänt -tackade regeringen nej till. Det rörde sig om ett ansenligt antal doser.

Även om jag kanske vet mer om vaccinerbjudandet kan jag inte säga detta här och nu. Denna blogg  blir i stället ett inspel till Corona-kommissionen som har i uppgift att kartlägga vad som hänt under Pandemin, vilka misstag som begåtts, och vem som bär ansvaret.

Så mycket kan jag säga att det var regeringen som tackade nej. Och då måste jag – och alla andra – utgå ifrån att statsministern medverkat vid beslutet. Vet inte statsministern om att regeringen tackat nej är det väldigt allvarligt.

I anslutning till riksdagens utfrågning av statsministern fick – sin vana trogen – Hans Olsson på Dagens Nyheter en möjlighet till intervju. Han är snäll och ställer aldrig de svåra frågorna. Så var det i dagens DN också. “Löfven tror att tidsplanen kommer hålla” är rubriken.

Problemet med vaccineringen är, säger Löfven “att det inte kommer tillräckligt många doser”. Ingen fråga från Hans Olsson då om vad regeringen gjort för att få tillräckligt med vaccin. Det hade inte heller varit fel att ställa den svåra frågan om inte Sverige skulle ha kunnat teckna egna avtal. Då borde statsministern inte kunnat undvika att berätta att Sverige faktiskt fick förslag till egna avtal.

Men utfrågningen i Riksdagen igår talar väl snarast för att Stefan Löfven fortsatt på förnekelse-linjen. Moderatledaren Ulf Kristersson framhöll i debatten att Sverige “borde ha köpt eget vaccin tidigt”. I stället för att tala om hur det ligger till, Sverige har fått erbjudanden väldigt tidigt, så målar statsministern upp den felaktiga bilden att EU gjort en enastående insats. Trots att EU-kommissionen nu får stark kritik för att man tecknade avtal sent och utan skyldighet att leverera, bara – AstraZeneca – som skulle göra sina bästa ansträngningar, “best effort”

 

 

 

Gängadvokaterna och allt annat som sabbar det svenska samhället

God middag!

Varje dag finns det frågor som jag vill blogga om, som inte fungerar. Problemet är att alla frågor jag tänker skriva om har jag redan skrivit om 5, 10 eller 20 gånger. Och ingenting händer. Långbänken hyllas till förbannelseHär några axplock:

Potentialen finns, så Sverige kunna bli mycket bättre. Men, om ingenting görs, blir det inte bättre, snarare tvärtom. Tyvärr får Långbänken råda.

 

Ekots Lördagsintervju hjälper Stefan Löfven dölja sina misstag

I lördags, den 6 februari, intervjuades statsminister Stefan Löfven i Lördagsintervjun. Utfrågare var Monica Saarinen. Hon följer sina kollegors snällhet och hovsamma behandling av statsministern. Hon arbetar delvis som vore hon anställd på Sveavägen 68. Trist, men inte förvånande.

Temat för intervjun, som Ekoredaktionen själv valde var: “Löfven: Vi valde rätt strategi” I anslutning till intervjun så  redovisar Ekot vilka principer man följer:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Lördagens intervju visar tydligt att Ekoredaktionen – i denna intervju – inte alls är opartisk. Vissa svåra frågor tas upp, men där Ekot låter statsminister Löfven redovisa hur det i verkligheten är, utan rimliga ifrågasättande. I andra frågor nämns inte end det svåra och det som ifrågasätts.

Låt oss börja med strategin. Under hela veckan har frågan om hur regeringskansliet försökt ändra i det dokument, som anger regeringens strategi, varit på tapeten. Journalister Emanuel Karlsten  avslöjade i måndags, den 1 februari, att regeringskansliet ändrat dokumentet som visar vilket strategi regeringen har. Den 29 januari klockan 16.24 ändras följande mening i strategin: “Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt. Detta blir i stället:

“Det övergripande målet med regeringens arbete är minska smittspridningen.

I Pandemi-planen står det inte längre att målet är att minska ”takten” på smittspridningen. Borta är också förtydligandet om att ”platta kurvan” så att ”inte väldigt många blir sjuka samtidigt”. Det som är kvar är istället bara: ”Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska smittspridningen i samhället.” Den fråga som under lång tid har diskuterats intensivt är borta.

När Karlsten tar kontakt med regeringskansliet på måndagen den 1 februari får regeringskansliet kalla fötter och ändrar tillbaka texten. Den text som i tre dagar varit förändrad återgår till sin ursprungliga formulering. Anledningen till förändringen är att någon av misstag ändrat i strategidokumentet, påstår departementet. Alla som försökt få reda på varför och av vem har bara fått beskedet “misstag”.

När Lena Hallengren tillfrågas av media vill hon inte svara. Till Expressen säger Hallengren nedsättande “Du har så stora ord. Någon har ändrat och jag vet inte varför” Svar vill hon inte lämna.

Tror någon att Monica Saarinen, med Löfven framför sig, frågar: Vem har gjort förändringen och varför? Nej hon berör inte frågan utan accepterar Stefan Löfvens svar “Strategin var rätt då  och är rätt nu”. Utan att ställa frågan: Vilken strategi?

Varför började man inte arbeta med en Pandemi-plan redan i våras, frågar Saarinen, och där är hon som en journalist bör vara. Det är godkänt. Möjligen borde hon summerat att det är Löfvens regering som har ansvaret för att Pandemi-lagen fick tvingas fram på kort tid. Inte oväsentligt är att när Lena Hallengren i höstas fick frågan när man började med Pandemi-lagen, så sa hon flera gånger: Oktober. Nu har regeringen tidigarelagt starten till augusti, enligt Löfven. En påläst journalist hade givetvis uppmärksammat detta. Eftersom det är Socialministerns departement som berett denna fråga verkar oktober vara startmånaden för det som borde ha startat redan i mars månad

En annan viktig fråga är de äldre, som drabbats hårt av Pandemin. Där säger Stefan Löfven att en Äldreomsorgslag ska utarbetas. Tidigare har han sagt att hade man haft en Äldreomsorgslag så skulle läget varit en annan. Men då kommer den hjälpande journalisten Monica Saarinen. Hon påpekar inte att Stefan Löfven lade ned den Äldreomsorgs-utredning som Alliansregeringen startat. Det självklara vore att journalisten direkt frågade Statsministern: Varför lade ni ned den Äldreomsorg-utredning som var på gång redan 2014? Ångrar ni inte det idag?

Det skulle vara intressant att höra från Monica Saarinen varför hon lät bli att ställa de svåra frågorna

PS Dagens Industris ledare idag “Ny start för Sverige” skriven av PM Nilsson är mer än läsvärd. Ger hopp inför framtiden.

“Häpnadsväckande saktfärdighet från regeringens sida” Annie Lööf i DN

I gårdagens DN intervjuades Annie Lööf om Corona-pandemin. Intervjun är intressant, och därför väljer jag att ge kontentan av hennes intervju här, eftersom Du som inte prenumererar  på Dagens Nyheter annars blir utan de intressanta  besked som Annie Lööf lämnade i intervjun: Annie Lööf om regeringen: Har gjort för lite och för sent. För att Du som inte har DN ska bli informerad ger jag några utdrag ur intervjun.

“det är uppenbart att om vi hade haft ett mer aktivt ledarskap så hade vi kunnat pressa tillbaka smittspridningen på ett annat sätt”, säger Annie Lööf.

“Det yttersta ansvaret vilar på regeringen. Jag tycker att man har varit saktfärdig och vidtagit för små åtgärder.

Vad saknar Annie Lööf i regeringens handlande?

  • Utökad testning
  • Regionala strategier
  • Ny pandemilag

Det är i stort samma kritik från Annie Lööf av regeringens hantering av Corona-pandemin som Corona-kommissionen kommit med.

I intervjun som Hans Olsson gjorde med Annie Lööf kritiserade hon ännu skarpare regeringens hantering och saktfärdighet av stödet till landets utsatta företag. Men detta redovisade inte Hans Olsson. (Uppgifterna har jag direkt från Annie Lööf)  Det är bra med skyddande journalister, Stefan Löfven?

Sedan går Annie Lööf i DN-intervjun (som publicerades) och ger där sin syn på vilken regeringsbildning som är möjlig. Detta är Annie Lööfs position:

 Vi kan samarbeta både med Socialdemokraterna och med Moderaterna. Vi tar gärna plats i en regering men vi kommer inte att förhandla eller samarbeta med Sverigedemokraterna.

Socialdemokraterna och Moderaterna behöver kunna tala med varandra. Och i det läget kan Centerpartiet också vara med, säger Annie Lööf. Hon avslutar intervjun med:

Mitt besked är att jag gärna samarbetar med M eller S, men fokus ligger på det sakpolitiska innehållet.

Detta skulle kunna tolkas som att sakpolitiska innehållet skulle kunna styra också när det gäller SD, men så torde det inte vara. Så i det läge torde det vara väsentligt närmare till S än till M.

Inför Centerpartiets Kommundagar idag höll Annie Lööf ett anförande idag. Det är verkligen hör och sevärt, även om man inte delar alla budskap. Men mycket, får jag själv säga.

Om Stefan Löfvens saktfärdighet när det gäller Corona-pandemin: Mañana-Mañana-politiken måste få ett slut