Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ska Sverige slänga bort 100 miljarder i ren energi?

Nu stängs Ringhals 1 och 2, som producerar nästan 2,000 MW. Att bygga nytt kostar cirka 80-100 miljarder om Oskarshamn 3  är måttstocken. Ska vi ta det nya finska kärnkraftverket Olkiluoto rör det sig om 200 miljarder, dvs nästan lika mycket som den totala investeringen i höghastighetståg. Tidsmässigt rör det som om 5 års byggtid (Oskarshamn) eller 12 år (Finland).

Ringhals 1 och 2 är idag existerande investeringar som Sverige håller på att slänga i papperskorgen. Är det rimligt? Energiexperten Staffan Qvist beskriver det enorma slöseriet i en avslöjande artikel i Dagens Industri.”Ge Fortum chansen att driva ringhals vidare”.

En kort sammanfattning av Staffan Qvists artikel argument om CO2-utsläppen säger:

  • Om kolkraft skulle ersätta Ringhals 1 och 2 kommer utsläppen av CO2 motsvara hela den svenska bilparkens utsläpp. (13 miljoner ton)
  • Konjunkturinstitutet uppskattar uppskattar att CO2-utsläppen ökar med 8 miljoner ton om Ringhals 1 och 2 stängs. Eftersom annan produktion eller import måste till.
  • Detta betyder att vi medvetet låter en reduktion gå Sverige förlorad som motsvarar en 60-procentig minskning av bilföroreningarna.

Går det då att driva Ringhals 1 och 2 vidare? Svaret är ett rungande ja:

  • Idag ger Ringhals 1 och 2 en vinstmarginal på runt 50 procent.
  • Det finns redan en oberoende härdkylning av dessa reaktorer
  • De ytterligare förbättringar som behöver göras är marginella och minskar lönsamheten med kanske 20 procentenheter, men ändå vara väldigt lönsam
  • Ringhals 1 och 2 skulle kunna drivas fram till 2050

Det lär snart komma en energirapport från Svenskt Näringsliv som sätter in både kärnkraften och annan elproduktion i ett större sammanhang. Redan nu kan konstateras att elbehovet till 2050 torde öka med 60 procent, enligt Svenskt Näringsliv. Att då skrota två fungerande kärnkraftsreaktorer verkar något överilat.

På det politiska planet händer också saker, och det finns all anledning att följa upp detta. Något som Dagens Industri tar upp i en ledare idag av PM Nilsson. ”Serösa politiker värnar fossilfri kraft”.

Glöm inte bort att IPCC i sina scenarier för 2050 slog vakt om kärnkraften. Läs gärna om deras resonemang. Fundera sedan på varför vissa politiker spjärnar emot kärnkraften, trots att man i övrigt köper allt som IPCC säger, även om Musse Pigg undertecknar rapporterna. Det finns t o m politiker, läs Isabella Lövin, som förnekar det IPCC skriver, och i stället påstår att de aldrig angivit kärnkraftens utbyggnad ii sina scenarier. (Skulle det inte inrättas en myndighet emot fake news?)

Men det finns förnuftiga politiker, som kanske inte alltid förstått kärnkraften, men gör så nu. Till denna grupp finns Tankesmedjan Tiden hos Socialdemokratin. De skrev en DN Debatt-artikel i måndags, som tål att läsa: ”Behåll kärnkraften viktig i förnyelse av S klimatpolitik”.

För Dig som vill läsa lite om energi kan jag rekommendera Energiforsk som driver och samordnar energiforskningen. Organisationen är navet i energiforskningen – en opartisk aktör som ägs av energiföretagen i Sverige, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas.

Jernkontoret har antagit en konkret klimatfärdplan

Klimatfrågan präglas alldeles för mycket av en i mitt tycke religiöst präglad aktivism. IPCC, FN:s klimatpanel, kommer med uttalanden som är omöjliga att utvärdera. De verkar bestå av aktivism och påståenden, men hur klimatutvecklingen varit i verkligheten lyser med sin frånvaro. Har jag fel kommer säkert ytterligare några kommentarer mig till del som ett svar på denna blogg.

I förra veckan fick jag en reaktion som jag, utan namns nämnande, vill redovisa här. För jag är alltid öppen för dialog, helst dock baserad på fakta och inte känsla. Så här skrev en ledande klimat-aktivist, efter att han först uppskattat min blogg:

Men obegripligt att Du bortser från att världen – och därmed Sverige –
befinner sig i en allt svårare situation vad avser inte bara klimatet utan
även viktiga ekosystem och biologisk mångfald. Vi håller på att förstöra det
livsuppehållande systemet. Vi ser det inte därför att ekonomerna – som dominerar
beslutsfattandet och sitter på makten i finansministerierna världen över – aldrig
förstått hur natursystemen fungerar.
För egen del ska jag klart deklarera att jag inte är klimatforskare, och således måste läsa och ta till mig vetenskapsmäns analyser och slutsatser. På samma sätt som de allra flest politiker och journalister måste. Men dessa studier bör vara möjliga att värdera med underbyggda fakta och referenser. Och det tycker jag inte att jag sett hittills. Har tagit del av Sveriges genom tidernas kanske främsta klimatforskare, Lennart Bengtsson, som publicerat boken ”Vad händer med klimatet?”Läs den boken och notera vilken balans han har i klimatfrågan.
Att ekologisk mat kraftigt skulle påverka klimatet negativt verkar alla klimataktivister blunda för.
Men samtidigt kan jag glädja mina läsare med att Jernkontoret tagit fram en Klimatfärdplan. Den syftar till att göra svensk stålindustri fossilfri år 2045. Detta är verkligen en ambition som heter duga. Det är inte länge sedan man inte ens kunde diskutera en sådan ansats. Om CO2 är det stora problemet för miljön, så blir den svensk ansatsen oerhört viktig för hela världen.
Klimatfärdplanen finns i sammandrag här. Den kan med fördel läsas, är lättillgänglig.
Den stora klimat-färdplanen på drygt 100 sidor är en verklig lärobok i stålframställning. Pedagogisk och stimulerande, för att inte säga rolig, att läsa. Den går att ladda ned här, men jag skulle rekommendera att beställa ett tryckt exemplar här. Den är gratis och franko. Sällan har jag sett och läst en så förnämlig redovisning, inte bara av stålproduktionen, utan också hela kedjan, med transporter och användning.
Kanske återkommer jag med en kortare redovisning av Klimat-färdplanen framöver, men faktum är att det är bättre att koppla upp sig själv och läsa. Den korta sammanställningen ger på några få sidor en god insikt och överblick.

Kan det vara så svårt att ta del av Kommunutredningen?

Är de läskunnig ute i våra kommuner, i SKR (fd SKL) och i regeringskansliet, för att inte tala om i svenska medier? För exakt ett år sedan kom en utredning, inom ramen för Kommunutredningen, som heter ”Den förbjudna framtiden”. Den anger möjligheten att reducera kostnaderna i kommunerna med hjälp av en digitalisering. Denna utredning verkar ingen ha läst. Varför?

Utredningen ”Den förbjudna framtiden” kostar 55 kronor att beställa tryckt, men att ladda ned är gratis. Här är länken.

Än en gång utredningen heter”*Den förbjudna framtiden” och här finns via länken tillgänglig för alla beslutsfattare i offentlig sektor. Och för mina andra läsare. Här finns min blogg om kommunernas digitaliserings-möjligheter, som nu är förbjuden. Kom inte i fortsättning och säg ”Det hade jag inte en aning om”.

Vad säger utredningen? Jo, att en digitalisering skulle kunna spara mellan 25-30 procent av kostnaderna i kommunerna fram till 2030.

Bli vän med den nya tekniken, det är uppmaningen till både kommunerna och ansvariga politiker på riksnivå. Visserligen ligger Sverige inte i framkant på digitaliseringens område, vad än Anders Ygeman säger, men vi borde inte vara sämre än att vi kan lyfta på spärrarna, ändra på regelverk som förbjuder. Och se den nya framtiden an med lösningar i stället för skattehöjningar i blicken.

Det ska tilläggas att Svenskt Näringsliv har gjort en studie nyligen som visar en stor effektiviseringspotential i kommunerna. Sammantaget är den i storleksordningen 30-40 miljarder, och det är i huvudsak i tillägg till den förbättring som ”Förbjuden framtid” anvisar. En komprimerad och bra sammanställning har fPlus redovisat

Det finns mycket mer att göra för att få den svenska skolan bra

Vi ska var glada över att gårdagens PISA-undersökning visar att resultaten jämfört med 2016 går uppåt, eller i vart fall inte ned. Men, förbättringen ligger inom felmarginalen så vi ska inte slå oss för bröstet alltför mycket. Så här klarar sig de svenska 15-åringarna:

  • Läsförståelse plats 7
  • Mattematik  plats 12
  • Naturvetenskap plats 14

Glöm inte bort att cirka 11 procent av de som skulle varit med i undersökningen – invandrare – togs bort. Hade de varit med i undersökningen skulle resultatet med all säkerhet blivit åt andra hållet. Nedåt. Så, vi får inte lura oss själva för PISA-resultaten är egentligen lite ”dressade”. Anna Ekström kommentar är vilseledande: ”En tydlig uppgång över hela fältet”, stämmer knappast när resultatet ligger inom felmarginalen.

Den ansvarige OECD-chefen Andreas Schleicher påpekar i ett uttalande i Dagens Eko idag: ”Det finns mycket mer att göra” för att få en bra skola i Sverige. Han vill ha en mer jämlik skola i Sverige, men inte till priset av att friskolorna elimineras.

Vad är viktigast för att få den svenska skolan på fötter? Den frågan besvarades av OECD, som kom med en specialrapport till den svenska regeringen i maj 2015. Som regeringen hade beställt. Där angav OECD ordning och reda som avgörande för att eleverna skulle lära sig i skolan. Skolkommissionen, som Anna Ekström ledde, då generaldirektör för Skolverket, tog inte detta på allvar. Något som jag påpekade i mina bloggar, och som hon blev rasande över. Nu har hon ändrat sig, men inte fullt ut.

Vad mer är viktigt för den svenska skolan? Jo, att kommunala skolor och friskolor behandlas lika. Idag görs ingen prövning av ledningen för de kommunala skolorna, utan endast för friskolorna. Skolinspektionen prövar ledningarna för friskolorna med ett regelverk som ställer höga krav. Men gentemot de kommunala skolorna ställs inga krav alls. Det betyder att en underkänd rektor i en friskola dagen efter kan bli rektor i den kommunala grannskolan. Likvärdighet var det…Skulle inte januariavtalet garantera lika behandling av offentlig och privat verksamhet?

Igår kom en programförklaring från regeringens sida när det gäller reformer för skolan, Reformer för en jämlik kunskapsskola. Men det fortfarande inte fråga om jämställdhet mellan skolorna. Däremot har Anna Ekström nu anammat ordning och reda, för regeringen föreslår en ”Nationell plan för trygghet och studiero”. Det har nu blivit en förutsättning för alla elevers kunskapsutveckling. Äntligen, säger jag. Och, i dagens DN Debatt-artikel har Anna Ekström givit sin bild av framtiden.

Men det står inget om när BEO, Barn och Elevombudet, som stämmer lärare och tar kränkande elevers parti inför domstolar, ska avvecklas. BEO är t o m en hjälp för de kriminella ungdomarna. Borde i stället inrättas en Lärarombudsman som tillvaratar lärarnas intressen.

En annan fråga som inte varit uppe nu, när PISA kom, är flumskolan. Mer kunskaper och nya undervisnings- och kursplaner behövs. De man nu håller på och arbetar fram håller verkligen inte måttet, och är i behov av total förändring. Det visar Forum Axess Läs här och förfäras.

Vill Du ha ytterligare en vederhäftig analys av PISA-mätningen och svensk skola, så läs Dagens Industris ledare idag ”Sverige måste ha högre kunskapskrav”.

På måndag i nästa vecka håller Entreprenörskapsforum ett lunch-seminarium om friskolornas roll för den pedagogiska utvecklingen av skolorna i Sverige. Det torde finnas några platser kvar.

 

 

Digitaliseringen fortsätter – hänger regeringen med?

Digitaliseringen är den viktigaste tekniken inför framtiden. Att ligga i topp där är avgörande. Sverige har under lång tid backat. För 20 år sedan var vi ledare, men inte idag. OECD har rapporterat vid flera tillfällen att Sverige inte håller måttet. Nu senast i en rapport den 10 maj i år. ”Digital Government Review Sweden” heter rapporten som gav Sverige bakläxa. Läs, länken finns här.

Nu vill jag tillägga att OECD i denna rapport samarbetade med tre så kallade ”peer nation”, alltså länder som OECD benchmarkat emot när man utvecklat rapporten. Dessa länder är

  • Storbritannien
  • Finland
  • Mexiko

Den 22 november hölls för första året Digital@Idag. En landsomfattande temadag om det digitala samhället. I år var det en mjukstart, men ändå på ett par dussin platser. Själv deltog jag på det i ”Smarta samtal” Där medverkade bland andra  Peter ”Poker” Wallenberg och Anna Ekström. Även här konstaterade man att Sverige legat betydligt bättre till tidigare på digitaliseringens område än idag. Wallenberggruppen avviker och blir vårt alibi. Detta håller inte, kan man konstatera.

Digital@Idag som hölls på Tekniska Museet så medverkade digitaliseringsminister Anders Ygeman. Han förvånade alla deltagare med att påstå ”Sverige är i digitaliseringens framkant” och påstod sedan att Sverige inte har att lära av något annat land. Det var många i salen som tänkte på Kina och USA som ligger långt före Sverige. Och 5G där Sverige tappat ett par år av utveckling. Finland håller på att rulla ut 5G-nät och Schweiz också, för att inte tala om Sydkorea.

Det som kan ge Anders Ygeman en eloge på seminariet var hans tal om livslångt lärande. Och att lärandet måste ske på den egna arbetsplatsen. Det var bra!

Långbänken går före terroristlagstiftningen

Ska det vara så här? Så reagerade jag när jag såg förslaget till ny terroristlag. Utredningen var efterlängtad, om man nu kan längta efter en utredning. ”En ny terroristbrottslag”, är ett betänkande som Terroristbrottsutredningen lade fram i tisdags.

Utredningen har tagit nästan tre år att genomföra. Direktiven finns här. Utredningen har fått förlängd tid fyra gånger och är nästan ett år försenad. Utredningen omfång är 465 sidor plus bilagor på dryga 300 sidor (som inte utredningen skrivit). Ska det verkligen behövs ta nästan tre år att arbeta fram ett sådan här utredning? Ja, om arbetet sker sporadiskt, men knappast om det sker på heltid. Förmodligen har experterna arbetat någon eller möjligen några dagar i månaden och då tar det tid.

Här återkommer jag till föredömet Lindbeck-kommissionen, som genomfördes direkt efter finanskrisen i Sverige hösten 1993. Den utredningen, som Du kan läsa här, presterade det kanske mest genomgripande förslaget någon utredning presenterat i Sverige. Det på knappa fyra månader. Terrorismen har varit lika brådskande nu som finanskrisen var då i början på 1990-talet. Men lagtext kanske tar lite längre tid. Dock vi talar här om 30 månader jämfört med Lindbecks 4 månader. När det är bråttom går det att jobba snabbt. Men då har givetvis kritiker, som jag, glömt bort Den heliga Långbänken.

Men Långbänken ska fortsätta hyllas, även nu när utredningen med alla sina lagförslag ligger på bordet. Åtminstone enligt utredningens förslag. Den nya Terrorbrottslagen ska inte träda i kraft förrän den 1 juli 2021. Den fortsatta behandlingen ska få ta ytterligare drygt ett och ett halvt år. Ja, vill man hylla Långbänken är detta givetvis riktigt.

Av de experter som utredningen haft, sju totalt, sticker Advokatkårens företrädare i utredningen ut. Det är Advokaten Thomas Olsson.

Om Thomas Olsson skriver DN i en intervju den 22/4 2012 :”Han är skeptisk till den hotbild som han menar att Säpo levererar av en dold, på samma gång oklar och otäck, brottslighet.” Olsson utvecklar sitt synsätt: ”– Människor som är rädda – och genom terrorismen kan ju vem som helst sprängas i luften – accepterar inskränkningar i rättssystemet. De drabbar ju ändå bara andra. Själva har de inget att dölja. Men det handlar inte om det, utan om hur mycket information man samlar på sig.”

Här har vi advokatsidans representant i terroristutredningen, som inte bara försvarar terrorister (det ska advokater göra) utan också är negativ till de inskränkningar som måste ske i rättssystemet för att vi ska komma åt den grova brottsligheten. Har detta varit en  bromskloss för utredningen? får blir en retorisk fråga. Och vad säger det om Advokatsamfundet? Om de andra experterna också är ”mjukisar” när det gäller att använda hemliga tvångsmedel och andra inskränkningar i integriteten vet jag inte.

Utvärderingen av utredningsförslaget är jag inte mannen att göra, men snart kommer väl jurister med sina kommentarer,, liksom berörda politiker.

OECD ger Sverige läxa i Digitalisering (om inte bakläxa)

OECD lämnade i våras en rapport till Sverige, på den svenska regeringen uppdrag, rörande digitaliseringen av offentlig sektor. ”Digital Government Review Sweden” heter rapporten som överlämnades till Anders Ygeman den 10 maj. Om det är en läxa, eller t o m en bakläxa, får Du bedöma själv. Så här säger OECD:

  1. Sverige har under lång tid haft en digital mognad i den offentliga sektorn. Regeringen måste emellertid förstå att det som skett tidigare inte nödvändigtvis räcker till i dag.
  2. Regeringen måste stödja en övergripande digital transformering och lämna det stuprörs-baserade och osammanhängande utveckling som Sverige följt under det senaste decenniet.
  3. Det räcker inte att deklarera politisk vilja och bara göra uttalanden, för det leder inte till resultat. Regeringen behöver i stället ge starkt stöd till ett resultat-orienterat  genomförande av digitaliseringen.
  4. Ska regeringen utveckla en plattform för digitalisering av offentlig sektor måste den prioritera en kulturell förändring som gör detta möjligt.

Sedan kommer OECD med 19 skarpa förslag. Dessa finns att beskåda i rapporten, så jag lägger ånyo en länk till rapporten  här.

Det finns ett övergripande förslag, som är en förutsättning för en digitalisering av den svenska offentliga sektorn: En Chief Transformation Officer behöver utses, som samordnar den digitala utvecklingen.

Ett förslag till IT-samordnare fick Statsministern Löfven redan för fyra år sedan i ett arbete med Statsrådsberedningen. (Jag har pappren här) Men ingenting hände. Det är ett skäl till varför Sverige nu inte hänger med i digitaliseringen. Är det ingen som driver på och samordnar, så händer ingenting. Posten Chief Digital Officer skulle lyda direkt under statsministern med placering på Statsrådsberedningen, med erforderlig support.

Det ska sägas igen, jag har bloggat om det tidigare, att Peter Eriksson, då digitaliseringsminister,  gick bakom ryggen på Stefan Löfven och anställde en digitaliserings-samordnare till Näringsdepartementet. Utan stöd och utan position. Åsa Zetterberg var personen, som stannade i 9 månader. Nu VD på IT&Telekomföretagen. Och kommer där säkert göra goda insatser, men samordnaren i regeringen saknas, som OECD konstaterar.

Företagen gör sina insatser, men regeringen förstår inte hur digitaliseringen måste genomföras. Vad Sverige som nation måste göra. Både intentioner och pengar saknas. Detta konstaterade IT&Telekomföretagen i en rapport tidigare i höst. Resultat: Sverige hänger inte med i digitaliseringen.

OECD gjorde för ett och ett halvt år sedan en annan utvärdering av Sverige som digitaliserings-nation. På regeringens uppdrag. Till regeringen sa OECD: Ni måste ta digitaliseringen på allvar.

Vad gör vi? Misstron och uppgivenheten breder ut sig.

En ny positiv framtidssyn kan importeras från våra nordiska grannländer. Det visar en nygammal bok av Bengt Lindroth som Janerik Larsson skriver om i Dagens Industri idag. Boken heter ”Populism och nationalism i Norden”. Artikeln heter ”Norden visar vägen för svensk populism

Läs artikeln i Dagens Industri!

Men jag vill backa bandet. Under senaste åren har reaktionen på min blogg bland de 1000-tals läsarna varit just: Vad gör vi nu? En vanmakt har spridit  sig, när läsarna reagerar mot det politiska systemet oförmåga att hantera viktiga frågor, särskilt när det gäller integration, utanförskap och gängkriminalitet. Men också mycket, mycket annat. Varför ska Långbänken hyllas? Går det inte att få en handlingskraftig och vettig politisk hantering i Sverige? Det går ju i andra länder, och Sveriges förutsättningar borde inte vara sämre än andra länders, snarare bättre.

Sveriges potential är fantastisk, liksom landet, men de ansvariga politikerna sätter stopp.

Vad är då receptet som Janerik Larsson för fram, baserat på utvecklingen i Norden? Jo, lyssna in väljarna och låt de populistiska partierna ta ansvar. Det har fungerat i Danmark, Finland och Norge. Och nu är det dags för Sverige. För Sveriges del gäller följande enligt citat från Janerik Larsson:

”Det stora problemet med diskussionen om Sverigedemokraterna är att deras historiska rötter fortsatt spelar större roll för bedömningen av partiet än väljarsympatiernas utslag.”

För egen del vill jag tillägga att det hjälper inte med en ny och bättre politisk inrikting, som satsar på att utnyttja Sveriges potential, om inte också det politiska hantverket förbättras radikalt. Först då kan vi medborgare få det land vi vill ha, byggd på en vettig och ”agile” politik. (Agile är snabb och med i tiden)

 

Det håller inte att förneka verkligheten

Under lång tid tid har politikerna i handling visat att de förnekar verkligheten. I sen tid har detta blivit allra mest uppenbart när Statsminister Stefan Löfven säger att man inte sett gängbrottsligheten komma. Och inte heller vill medge att den stora invandringen, som skapat utanförskaps-problemen, påverkat gängkriminaliteten.

Några politiker har gjort avbön, beklagat att de inte tacklat gängkriminaliteten och utanförskapet tidigare. En av dessa är Ulf Kristersson, M-ledaren. Bra, för utan en riktig verklighetsuppfattning, och ett erkännande att man gjort fel, så kan det inte i stället bli rätt. Så här säger Kristersson i Expressen den 19 november:

”I den mån mitt parti har bidragit till att smäda och frysa ut de röster som ville och vågade lyfta problemen, så förtjänar de min och mitt partis förbehållslösa ursäkt”.

Gemensamt historiskt ansvar, från alla ”gamla” politiska partier. 

Men SAP har större problem också. Partiet är i otakt med verkligheter när det gäller ekonomin. Att Sverige har sämsta ekonomiska utvecklingen i EU per capita (som också beror på invandringen), det försöker man tiga ihjäl.

Dagens Nyheter visade i lördags i  en intervju med S-partisekreteraren Lena Rådström Braastad att man är fel ut i verkligheten på annat sätt. Så här sa partisekreteraren:

 Varför är det viktigare att företagen ska få plocka ut vinster eller att marknaden ska få styra snarare än behoven man har? 

Nu är man där igen: Förbjud vinsten och efterfrågan är inte marknaden. Det påminner om en annan politiker, statsråd, som påstod att ”Vinst är stöld”. Ska man fortsätta jaga landets företagare? Då hämmas den ekonomiska utvecklingen.

I Expressen nyligen skrev Johan Hakelius ”Därför kan Löfven förneka det uppenbara – och därför växer SD. Han sammanfattade sin artikel i en enda mening: ”De faktiska samhällsproblemen är underordnade Socialdemokraternas markeringar mot Sverigedemokraterna.” Detta leder inte bara till att samhällsproblemen inte blir adresserade, utan också att man, Socialdemokraterna, sår hat.

För en vecka sedan skrev Lotta Gröning en krönika i Expressen med 10 råd till Stefan Löfven. Detta borde han göra för att undvika att S blir ett 15-procents-parti: ”10 förändringar som kan rädda Löfven och krisande S”.

Låt mig ta fram två långbänkar, som avviker från verkligheten: Först utredningen om vittnen (anonyma eller kronvittne). Den får 1,5 år på sig. Så har vi ordningsvakterna, som har ett 40 år gammalt regelverk, det ska också utredas. Får också ett och ett halvt år på sig, sedan man dröjt i åratal med att sätta till utredningen. Nej, jag säger som Assar Lindbeck sa (och gjorde): Tillsätt en grupp experter, ge dem kort tid på heltid. Som Lindbeck-kommissionen 1993, den var klar på fyra månader. Tacklade verkligheten på 113 olika områden.

Låt marknaden sköta sysselsättningen – ingen planekonomi tack!

Nu diskuteras arbetskraftsinvandringen. Den diskussionen leder fel. Det låter så rimligt och klokt att vi ska anställa de som bor här i landet först. Därefter arbetskraft utifrån. Men, tänk efter! Tror Du att något företag ”importerar” arbetskraft om de kan få sådan i här hemma? Och det bör inte vara ett Migrationsverk som avgör om arbetskraft finns tillgänglig här eller inte. Det gör ju företagen bäst som ska använda arbetskraften.

Däremot ska givetvis all import av arbetskraft till kriminella företag stoppas. Men det är en helt annan fråga. Det borde inte vara så svårt, om inte GDPR och den stora regeldjungeln hindrar. Röj upp i så fall och gör rätt!

Så här positiv var arbetskraftsinvandringen förra året, 2018 enlig en rapport från Svenskt Näringsliv:

Ökningen i förädlingsvärde, bidraget till svensk BNP, uppgick till 34 miljarder kronor och skatteintäkterna var tolv miljarder kronor.

LO har länge drivit linjen: Stoppa arbetskraftsimporten. Socialdemokraterna har stått emot och Allianspartierna, både i regeringsställning och i opposition, har stått för att företagen själva måste kunna avgöra sitt behov.

Här är LO:s linje

  •  Höjd kapitalbeskattning.
  • Resurser tillföras den aktiva arbetsmarknadspolitiken
  • Lättare att kvalificera sig till A-kassan, 
  • Höjda pensioner och
  • En återreglerad arbetskraftsinvandring.

Som synes ingen företagsvänlig politik så det stör. Det är LO, som vill driva S dit.

Moderaterna börjar nu tala om en ”stramare arbetskraftsinvandring”. Det hade jag aldrig trott att det partiet skulle göra. Att Sverigedemokraterna gör det, är i linje med deras negativa syn på invandring över huvud taget, men Moderaterna! Undrar hur djupt den negativa inställningen sitter hos Moderaterna? Inte särskilt djupt. En omprövning borde till.

Här kan näringslivet trycka på, inte bara genom konversationer vid middagarna under helgen. Ta ett telefonsamtal med Ulf Kristersson eller Elisabeth Svantesson. (Här finns kontaktuppgifter)

Det bästa med arbetskraftsinvandringen framgår av Dagens Nyheters utmärkta ledare i söndags. ”Desperat och feltänkt om arbetskraftsinvandringen”. Läs den! En uppmaning inte minst till de politiker, både i Moderna och i Sverigedemokraterna. Och Socialdemokraterna får goda argument för arbetskraftsinvandringen

Sedan ska vi inte tala om kompetensutvisningarna. De skedde i en takt av 400 utvisningar per månad.  Men det var under 2018 och det har troligen blivit lite bättre nu. Men, långtifrån bra. Och regeringen som skulle kunna rätta till eländet gör ingenting.