Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Politikerna måste agera nu om ett fritt fall i ekonomin ska undvikas

I morgon är den lönedags. Den 25e varje månad betalar landets företag sin anställda. Nu när intäkterna gått ned med 70-90 procent har företagen antingen inte pengar i kassan, eller så vill då inte använda likviditeten till löner. Många företag har nog tillräckligt i kassan för att klara löneutbetalningarna, men en stor del har det inte.

1000-tals företag kommer att ställa in betalningarna eller låta bli att betala lönerna. Hyrorna som ska betalas den 30 mars är ytterligare en påfrestning som många inte klarar.

Vilka kategorier anställda gäller detta?. Låt oss se vilka yrkeskategorier som är i fråga. Låt oss rådfråga SCB:s statistik, från början av mars i år, gäller 2019

  • Restauranganställda 67.800
  • Frisörer, skönhetspersonal m fl  10.700
  • Butikspersonal fackhandel 103.500
  • Säljare, kassapersonal etc 25.700
  • Trädgårdsarbetare, uppfödare m fl 30.00
  • Fordonsmekaniker, underhållsarbetare m fl 63.600
  • Konsthantverk 11.900
  • Andra serviceyrken minst 100.000

Detta gör sammantaget cirka 400.000 jobb som nu står stilla. Inga intäkter nästan och väldigt stora kostnader. Lönekostnaderna till dessa utan arbete kan uppskattas till 120 miljarder per månad.

Det har kommit några konkreta analyser av vad som sker och vad som borde göras. Vill därför här ange några av dessa:

Först ut var tre kollegor till mig, ekonomiprofessorerna Pontus Braunerhjelm, Johan Eklund och Martin Andersson. De skrev på DN Debatt i söndags ”Regeringens krispaket löser inte småföretagens problem”

Igår, lät DN nät-publicera en artikel från 21 näringslivstoppar om att en Corona-kommission krävs för att rädda vårt samhälle. Idag valde DN att inte trycka denna artikel i tidningen, utan tog in en annan viktig artikel om bekämpningen av Corona kan ”slakta ekonomin med oöverskådliga konsekvenser”.

En viktig ledare i Dagens Industri ”Öppna upp Sverige”.borde läsas. Likaså den debattartikel som som Kerstin Hessius skrev samma dag på DI, ”Ekonomisk kris slår sönder miljontals liv”.

Idag skrev den förre näringsministern Björn Rosengren i Dagens Industri, där han menar att regeringens insatser för företagen är klart otillräckliga. ”Cynism i stödpaketen” Han avslutar med en dräpande kommentar:

”De falska signalerna nu är dock bara ett uttryck för cynism. Skenbar handlingskraft får gå före omtanken om de drabbade. Det är uppenbart att här krävs en snabb omorientering.”

Min slutsats är att regeringen måste tänka på följande

  • De nuvarande insatserna räcker inte
  • En totalkollaps i servicenäringarna är möjlig utan relevanta insatser sker
  • Att stöd måste till som når ut direkt, inte lån eller likviditet
  • Att regeringen måste samråda med företagsledare av god kaliber som Dan Olofsson och Rune Andersson. Det finns flera andra..

 

Så här får vi igång Sverige – masstester och Grön knapp i kavajslaget

Gårdagens blogg fick en stor respons. Detta gäller – uppdaterad:

Idag är läget tydligen detta på testfronten:

  • Sjukvårdspersonal kan inte testas pga brist på test-kits
  • Under veckan ska 1000 slumpvis utvalda testas för att se utbredningen

Varför inte använda alla test-kits som idag finns för att kolla upp sjukvårdspersonalen? Samtidigt borde regeringen tillsammans med Socialstyrelsen och andra aktörer på omedelbart se till att produktionen av test-kits kommer igång, respektive förbereds.

Kina har erbjudit Sverige hjälp. Den kinesiske ambassadören besökte UD i förra veckan med erbjudande om hjälp. Tydligen både med utrustning och test-kits. Men, enligt mina källor så har regeringen/UD inte svarat på detta. Vad väntar regeringen på?

Nog borde den svenska regeringen kunna svälja förnedringen att Kina, som sagt så mycket dumt om Sverige, nu hjälper till när vi är i detta prekära läge. Ska regeringen tillsätta en utredning först?

 

Kanske kan Corona-krisen hanteras så här

Vi ser nu att Corana-virusets ekonomiska effekter i första hand kommer från myndigheternas råd eller förbud men också från rädsla. När regeringar påbjuder utegångsförbud, utom mat- eller medicininköp, då tar staten över ansvaret för all verksamhet som inte får några intäkter, hela besöksnäringen och alla icke-matvarubutiker.

Annars är det idag rädslan som stoppar ekonomin. I Sverige är det inte förbud att gå på restaurang, inte heller förbjudet att köpa kläder. Folk gör det bara inte. och skälet är rädslan. En möjlighet att vända denna utveckling är masstester. Så här resonerar jag. Säg om jag har fel:

  • Det sägs att den som haft Corona är immun och inte smittar.
  • Då borde det med testets hjälp vara möjligt avgöra detta
  • Tyvärr har Sverige så små testmöjligheter att inte ens sjukvårdspersonalen kan testas.
  • Är det möjligt att inom några veckor skala upp produktionen av test-kitt till samma nivå som Sydkorea gjort och nu senast Tyskland?
  • Säkert skulle Kina kunna hjälpa till med en stor produktion, för deras hemmabehov har ju minskat drastiskt
  • När test visar att man har haft Corona och är frisk så smittar man inte, enligt vetenskapen
  • Den som då är legitimerad frisk får ett intyg och en knapp med ”Ofarlig” att sätta på rockslaget.
  • De som är dokumenterat friska efter att ha haft Corona kan besöka restauranger köpa kläder och kanske en ny bil. På så sätt kommer verksamheten igång i samhället igen. En positiv spiral kan starta.

Sedan behövs direktstöd till landets företag som nu finner att efterfrågan försvinner totalt. Annars kollapsar hela ekonomin. Ett sådant förslag borde utarbetas med hjälp av företagare som vet hur företagen fungerar och även har det övergripande perspektivet. Företagare som Dan Olofsson och Rune Andersson.

Ett informellt råd med duktiga företagare borde direkt sättas upp. För även om politikerna och regeringskansliets personal har de bästa avsikter, så har de inte kompetensen att utforma stödåtgärder på rätt sätt. Om inte, så får vi åtgärder som inte fungerar så väl och som måste förändras eller kompletteras. Det kan förvisso också bli fallet även om duktiga företagare hjälper till med åtgärderna, men sannolikt har man då lättare att komma rätt. Dan Olofsson har redan ett bra åtgärdsförslag.

Dessa tankar har säkert många med mig, men jag vill delge dem till Dig. Har jag fel?

Ett positiv slutnot: Efter IT-kraschen 2001 bottnade börsen hösten 2002. På 32 månader hade Stockholms-börsen gått ned 67 procent. Nasdaq med hela 73 procent. Sak samma kommer att gälla börsen nu, men det är samtidigt angeläget att rädda det som är framtids-dugligt, inte minst mindre och medelstora företag.

Finns det likheter i hur Kina och Sverige har hanterat Corona?

Svaret är ja. Båda länderna har på olika sätt varit långsamma.

Först Kina. Därifrån kommer Corona-viruset oavsett vad Xi Jinping eller andra säger. Den 8 december ska Corona-viruset upptäckts i Wuhan. Först mörkade Kina, satte informatörer i polisarrest, för att först den 21 januari i år.tillstå läget och började vidtaga åtgärder. Om Kina hade agerat direkt skulle vi inte ha haft pandemin här. Det har Gunnar Hökmark, Expressen och Donald Trump rätt i.

Oavsett vilka hot Kinas Sverige-ambassadör framför.

Vad gäller Sverige så har vi varit långsamma som vanligt från början. Sydkorea insåg redan i början på februari hur allvarlig Corona-smittan kunde bli. Gav uppdrag till fyra företag att ta fram utrustning – bland annat testutrustning – i tillräcklig mängd. Detta borde Sverige ha noterat, för denna insats var offentlig och Sverige har en ambassad i Sydkorea, men förhoppningsvis också andra vägar för information.

Då hade svenska regeringen kunnat ge svenska företag uppdraget att tillverka utrustning. Vi hade en och en halv månads extra försprång jämfört med Sydkorea. Då skulle Sverige, likt Sydkorea ha kunnat testa alla som behöver testas. I Sydkorea sker 20.000 tester dagligen. Patrik Engellau har beskrivit detta på ett bra sätt – det är testning och uppföljning som gäller.

Dessutom framkommer nu genom Dagens Ekos försorg att de tre storstadsregionerna inte har de beredskapslager som de borde ha. Socialstyrelsen säger när detta uppdagats att man påpekat detta för regionerna i flera år. Men, uppenbarligen utan effekt. Detta är så typsikt svenskt, allt lämnas åt Långbänken. Fram till nu

Där finns också en annan likhet. När Kina förstod, efter 40 dagar att en epidemi var på gång, så gjorde man resoluta insatser. Igår och idag redovisar Kina noll nya egna fall. Däremot ett 30-tal fall bland inresande, som alla har sats i 14 dagars karantän.

Finns det någon utvärdering av vad Kina gjort och om vi kan ta hem dessa åtgärder till Sverige?

Italien får nu hjälp av Kina. 

Nu måste jag avsluta detta blogginlägg med en eloge till den svenska regeringen. Bra att man följt de åtgärder som Folkhälsomyndigheten föreslagit. Inte minst att man låter grundskolor och förskolor vara öppna. Så en eloge för det snabba handlandet nu.  OBS elogen gäller handlandet nu.

Sedan måste vi alla klart säga att även om det värsta händer i form av smittspridning, så kommer vi klara Sverige. Det blir ett Sverige efter Corona, ett ännu bättre Sverige än tidigare. För vi tar intryck av det som nu skett. Och framtiden kommer att planeras i samråd med näringslivet, inte med näringslivet som ett särintresse eller fiende.

Lära av andra viktigt även i Corona-tider

Det är en del frågor som jag ställt mig under Corona-utbrottet.

  • Vilka Corona erfarenheter finns i Kina?
  • Vad kunde vi lära av SydKorea?
  • Den ekonomiska utvecklingen i Kina

Låt oss börja med det sistnämnda, eftersom data från Kina kom för bara en kort stund sedan. Det var South China Morning Post, som refererade alldeles färska ekonomi-siffror för Kina.

Det gäller utvecklingen under januari och februari i Kina:

  • Industriproduktionen minskade med hela 13,5 procent. Förväntat var 3 procent
  • Så har vi konsumtionen i Kina, där förväntningarna låg på en minskning med 4 procent. Verkligheten visade en nedgång i konsumtionen i Kina på otroliga 20,5 procent.

Så till erfarenheter av att bekämpa Corona-viruset. Kina verkar i vart fall med bekämpningen, och har fått ned antal nya fall till försumligt låga tal.

  • Sedan igår måndag har hittills 21 nya fall rapporterats från Kina. Länken är till hela Corona-situationen i Kina.
  • Vad man kan säga är en hård och bestämd uppföljning av alla Corona-fall i Kina tycks ha varit verkningsfull. Visserligen kanske de 80.000 redovisade fallen bara är toppen på ett isberg. Det är dock långt ifrån alla utsagor här i Västvärlden att alla måste bli smittade.
  • Det är underligt att inte den Kinesiska erfarenheten beskrivs ordentligt både av media, vetenskapen och politikerna. Har man verkligen kunnat stoppa smittospridningen i Kina så borde det vara intressant veta hur man gjort. Det skulle ge våra regeringar verktyg i bekämpningen av Corona.

South China Morning Post har en alldeles otrolig rapportering kring Corona. Både vad som händer och även hur viruset bekämpas samt en utförlig och relevant vetenskaplig  redovisning (så vitt en amatör som jag kan bedöma)

Vad gäller Sydkoreas sätt att arbeta så skrev jag om detta i fredags. ”Långbänks-Sverige kan lära av Kina och Sydkorea” .

Hade Sverige gjort som Sydkorea, startat både tillverkning av test-utrustning och respiratorer, så skulle vårt läge varit ett annat än idag. Sydkorea låg 1,5 månader före oss, så vi hade all tid i världen att agera. Varför gjordes inget?

 

Kan Corona kan vara positivt – särskilt för Sverige?

Mitt enkla svar är ja. Nu tycks de ansvariga politikerna gett sjutton i Långbänken. Agerar direkt Det ska tydligen till en pandemi för att regeringen ska få ändan ur vagnen. Det räcker inte:

  • Att den nyvalde partiledaren Stefan Löfven den 24 september 2012 i en stor DN-Debatt-artikel lovar att utveckla Affärsplan Sverige tillsammans med näringslivet. Inget händer på 8 år.
  • Inte heller hjälpte det att såväl Alliansregeringen som Oppositionen (då Socialdemokraterna) år 2008, när finanskrisen slog till, utlovade att införa en lag om korttidsarbete. Det glömde man bort i 10 år, men sedan startade regeringen en snabb-utredning i februari 2018, som man sedan glömde bort i 16 månader.

Nu hals över huvudet så kommer regeringen med insatser för att stödja näringslivet, bland annat med korttidsvecka. Detta för att regeringen och det politiska systemet är tvunget därtill.

Tänk om först Alliansregeringen, läs Fredrik Reinfeldt, hade gjort upp med Näringslivet som var ett särintresse. Och sedan den nuvarande regeringen hade utvecklat Sverige med hjälp av näringslivet, och inte emot näringslivet

När Alliansregeringen utmålade näringslivet som ett särintresse skrev Stefan Löfven och Magdalena Andersson en DN-Debatt den 17 april 2012 där de två ansvariga S-politikerna hävdade att så var det inte. Näringslivet var inget särintresse, hävdade man. De skulle minsann utarbeta en politik tillsammans med näringslivet.

Men, i stället har S med hjälp av Ilmar  Repalu gått tillangrepp på välfärdsföretagen. Sedan är det många andra insatser som har gjorts utan att Socialdemokraterna brytt sig om näringslivet. Detta näringsliv som är försynt och inte reagerar tillbaka med samma mynt.

Om Corona-viruset nu sitter kvar ett tag kanske politikerna i samtliga partier förstår att vi lever av näringslivet och har inte råd med att ständigt och jämnt söka strid.

Idag har Richard Swartz skrivit en krönika i Dagens Nyheter ”I Sverige talar vi, tänker och rör oss långsammare – och det märks nu”. Läs den! Artikeln ska jag återkomma till.

Långbänks-Sverige kan lära av Sydkorea och Kina

Nu verkar Corona-vågen i Sydkorea var på väg att dämpas. Dagens Nyheter har en intressant artikel om detta nu på nätet (inte papperstidningen). Så här skriver man:

Landet testar nära 20.000 människor per dag och har hittills genomfört 220.000 test, fler per capita än något annat land. Som jämförelse har runt 5.000 test gjorts i USA, som har en klart större befolkning än Sydkoreas drygt 51 miljoner invånare.

Och i Sverige har vi svårt med testerna också. Så här gjorde handlingskraftiga Sydkorea:

Detta har möjliggjorts genom att Sydkorea snabbt gav fyra företag licens att tillverka testutrustning, vilket gett landet en kapacitet att testa 140.000 personer i veckan.

Här finns över 500 testkliniker och 40 drive-through stationer dit sydkoreaner kan åka för att testa sig på behörigt avstånd från andra människor.

Varför har inte Sverige gjort något motsvarande. De ansvariga måste ha känt till hur Sydkorea gjorde. Men ingenting sker, som vanligt. Förrän för sent. Detta skrev Aud Sjökvist om på DN-Debatt i går. Läs och förfäras. Så är det. Vi ska återkomma till detta igen, för 100e gången i en annan blogg. Sjökvist, som utredde Västmanna-skogsbranden 2014, skriver bl a om den:

Det handlade om oförmåga att skapa och kommunicera samlade lägesbilder samt om oförmåga att avgöra när man måste övergå till andra rutiner än de normala. Det handlade också om oförmåga att fatta rimliga och relevanta beslut rörande inriktning, dimensionering, prioritering, ledning och samverkan. Slutligen handlade det om att så gott som alla aktörer inledningsvis agerade för långsamt och för försiktigt.

Sedan kom vi till de stora skogsbränderna 2018, där Sjökvist noterar i sin artikel:

Sverige bad i ett tidigt skede EU om hjälp eftersom vår egen förmåga var otillräcklig. Insatserna under bränderna bedömdes ha hanterats i stort sett bra. Samtidigt var de påvisade bristerna många och i princip desamma som 2014. Utredningens slutsats var att Sverige inte är tillräckligt väl rustat för att vi ska kunna känna oss trygga inför framtida stora och komplicerade skogsbränder.

Hur länge ska vi i Sverige acceptera att det politiska och administrativa systemet inte fungerar?

Fundera också på erfarenheterna som Kina dragit. De ska förvisso först få klart för sig att landet är ansvarigt för virus-pandemin, eftersom man ingrep så sent. Låt inte Kina dra några valser om vem som har skulden. Men,. när man sedan bekämpade Corona – hur gjorde man? Nu skickar tydligen Kina Corona-experter till Italien.

Assar Lindbeck ger råd om framtiden – goda sådana

I tisdags var det dags för Assar Lindbeckseminariet. Fullbokat sedan länge, trots Universitetets Aula Magna med sin drygt 500 platser. Nu inföll seminariet mitt upp i värsta Corona-tider, med varningar för stora samlingar. Så en del avanmälde sig, men många kom. Och de som kom fick verkligen valuta för pengarna (gratis förvisso, men tiden).

Här det viktiga från Assar Lindbeck själv.

Assar Lindbeck ser tre typer av kriser i framtiden

  • Miljökriser
  • Finanskriser
  • Migrationskriser

1. Allvarligast här är migrationskriserna. Professor Assar Lindbeck påpekar att Sverige inte klarar av lågproduktiv massiv invandring. Det leder till en stor permanent arbetslöshet bland invandrarna. Samtidigt som massinvandringen innebär att landets sociala struktur förstörs. Det blir en stor påfrestning  på vården som vi får svårt klara av. En ökad kriminalitet kommer också i spåren av massinvandringen eftersom vårt land inte klarar integreringen.

Sedan lade Assar Lindbeck till att insatser på plats ger 10 gånger så stor effekt, till dagens kostnader. Detta borde ersätta den flyktinginvandring som sker idag, menade han.

2. Finanskriserna kommer vi att få, men de kommer att kunna hanteras, enligt Assar Lindbeck. Det kräver dock att vi har institutioner som klarar av finanskriserna. Vidare behöver dessa mekanismer för att hantera kriserna.

3. Miljökriserna – eller klimatproblemen – bör vi kunna hantera, enligt Assar Lindbeck. Han hänvisar till den tekniska utvecklingen. Tekniken borde klara miljön. Den möjliga tekniken kommer att ge 90-100 procentig rening.

4. Hur ska vi få bort kortsiktigheten i politiken? avslutade Assar Lindbeck. Kortsiktigheten dominerar totalt

Ska vi sammanfatta seminariet så var det kristallklart: Vi behöver en evidensbaserad ekonomisk politik . Där ekonomerna är tvåbenta – bottnar både i akademin och i verkligheten. Men det krävs också att politikerna lyssnar på ekonomerna och på näringslivet.

Programmet till Assar Lindbecks ära sänds i SVT Forum fredagen den 13 mars klockan 12.30: ”Akademisk forskning i allmänhetens tjänst” Ända fram till klockan 16.00

 

Låt inte politiseringen förstöra både universitet och forskning

Gårdagens Expressen tog på ledarplats upp både genusaktivismen och lättkränktheten från vissa små ytterlighetsaktivister. Läs den! Jag upprepar läs den! Ledaren i Expressen den 10 mars. Rubriken är ”Genusaktivismen hotar forskningen” och länken har Du just passerat.

I denna blogg tar jag upp genusaktivismen, som är oförklarlig och oförsvarlig. Regeringen har gett alla myndigheter i uppgift att inkludera genus och köns-perspektivet i alt som ska beforskas. Då måste regeringen kunna tala om hur detta perspektiv ska komma in i forskningen om ”svaga stötvågor i akustiska fält”. Det ska bli intressant att se om regeringen kan göra detta.

Vetenskapsrådet som just gjort en utlysning av ”svaga stötvågor i akustiska fält” på sin hemsida ger samtidigt generella instruktioner till de som ska söka forskningsbidrag. Där står att forskningsprojektet ska ”ange om köns- och genusperspektiv är tillämpligt” i den aktuella forskningen. Svaret måste motiveras.

Så här skriver Vetenskapsrådet:

”I ansökan ber vi dig redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i din forskning, och i så fall på vilket sätt du kommer att använda sådana perspektiv eller varför du väljer att inte göra det”

Det räcker alltså inte att säga att kön och genus inte har någon relevans i det elektroniska magnetfältet, utan detta ska motiveras. Hur gör man det?

Expressen frågar om den sökande av forskningsanslag ska tota ihop något flum som säger hur patriarkatet kan påverka elektroner. Det är väl lika galet att motivera varför ett kön inte kommer in i elektroners liv. Jag tycker faktiskt att forskare borde tala klartext genom att helt sonika säga. Experiment ii strömningsmekaniken påverkas inte av vem som utför detta. Alltså är kön och genus inte relevant.

Men för Vetenskapsrådet, som vill vara regeringen och det politiskt korrekta till lags så verkar just genus och kön vara det viktigaste i ansökningarna. Notera hur Vetenskapsrådet riktigt frossar i genus och köns-perspektiv:

Beakta köns- och genusperspektiv i din forskning. 

Så heter avsnittet på hemsidan och omfattningen markerar hur otroligt viktig genus- och könsperspektiven är i forskningsprojekten. Viktigare än själva forskningsprojektet? Det verkar inte som om Vetenskapsrådet är medveten om detta. Det framgår när VR spelar ned detta i ett svar på den starka kritik som framkommit mot kön och genus i alla forskning. Nu säger generaldirektören sven Stafström följande:

Vi ställer inget generellt krav på att alla som söker forskningsmedel hos oss ska beakta köns- och genusperspektiv i sin forskning oavsett vad forskningen handlar om.

Detta strider mot de riktlinjer som VR angivit. Ändra riktlinjerna, skulle jag vilja be Vetenskapsrådet om. Detta är annars något som de små ytterlighetsgrupperna på universiteten kommer att utnyttja för att hindra fri forskning.

Lättkränktheten får jag återkomma till en en separat blogg.

Ska miljöskäl eller plakatpolitik styra Preem i Lysekil?

I morgon kommer Miljööverdomstolen till Lysekil. Det är Preems utbyggnad av raffinaderiet  i Lysekil som ska prövas. Domstolen ska skicka ett yttrande till regeringen som ska ha sista ordet. Det gäller en utbyggnad av kapaciteten för att framställa renare olja.

Tillfälligt kommer Preem i Lysekil öka utsläppen av koldioxid, men senast 2027 vara tillbaka på dagens nivå. Samtidigt minskar investeringen de totala miljöutsläppen i världen. Totalt så minskar således Preem de skadliga utsläppen genom att produktionen blir renare, och vi slipper köpa olja som har mer föroreningar, vilket skulle bli fallet om investeringen inte genomförs i Lysekil.

Det är underligt att en investering i Sverige, som skulle smutsa ned lite mer här tillfälligt, men som skulle ge mindre utsläpp globalt, det försöker miljöpartisterna i Sverige stoppa. Det är således inte utsläppen i sig som MP värnar, utan den svenska ankdammen. Inte undra på att MP har svårt att få sympatier bland väljarna.

Det finns ingen anledning att här gå in på alla teknikaliteter i Preems verksamhet och investering. Men kort vill jag återge några intressanta siffror, som redovisades i en debatt-artikel i Dagens Industri den 25 februari av Göran Värmby, tidigare miljöchef i Göteborg: Så här mycket effektivare är Preem jämfört med normalraffinaderiet i Europa:

  • 20 procent lägre koldioxid
  • 70 procent lägre kvävedioxid
  • 90 procent mindre svaveldioxid
  • Betydligt mindre vattenutsläpp

Sedan medför investeringen i sig 3000 byggjobb och långsiktigt knappt 400 nya jobb i produktionen framöver.

Nu ska regeringen fatta slutgiltigt beslut. Detta är något som MP i regeringen drivit igenom. I Lysekil noterar man att statsminister Stefan Löfven på besök i Lysekil för tre år sedan var positiv. Då tyckt han att det som redovisades ovan var rimligt och prisade Preems miljöambitioner. Kommer han ihåg detta nu frågar sig Kommunstyrelsens ordförande Stig Nilsson.

Isabella Lövin borde ångra sin ankdams-reaktion. Ta intryck av Per Kågesson, miljöpartisten som tidigare sa nej till kärnkraften. Nu har han ändrat sig när kärnkraften kan producera ren energi. Lövin borde säga: ”Självklart att vi ska tänka på miljön. Gränserna hindrar inte farliga ämnen att spridas. Det som är renast totalt stödjer vi och vill tillstyrka Preems Lysekils-investering.”

Om detta inte sker borde Stefan Löfven läsa Dagens Industris intervju med sin efterträdare som Metall-bas Marie Nilsson. Metallchefen är väldigt kritisk mot regeringens sätt att agera. Preems investering bör tillåtas, menar hon.