Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Dagen då Sverige vände

Lördagen den 5 september klockan 13 vände Sverige. Aldrig har väl ett samhälles vändning kunnat tidsbestämmas som i lördags. Då sade vice rikspolischefen Mats Löfving att Sverige har minst 40 utländska klaner som kommit till Sverige för att tjäna pengar på kriminell verksamhet. Det finns andra händelser som kunnat tidsbestämmas: Andra världskriget startade den 1 september klockan 04.45 när Tyskland invaderade Polen. och Andra Världskriget startade den 28 juni 1914 startade Första Världskriget med skotten i Sarajevo.

Vad hände sedan?

Jo, måndagen den 7 september kallade Stefan Löfven till presskonferens för att berätta om satsning på välfärden. Vilken blev reaktionen? Jo, journalisterna frågade om de kriminella klanerna och gängen. Stefan Löfven sade sig då inte vara medveten om att vi hade så många utländska klaner med fokus på kriminalitet. Han hörde detta först när Mats Löfving berättade därom i lördags. Ja, så svarade statsministern. Och Annie Lööf, som medverkade på presskonferensen, ändrade inte intrycket, hon framstod som ett stödben åt Löfven.

Tisdagen den 8 september öppnades Riksdagen och statsminister Stefan Löfven höll sin regeringsförklaring. Där sa han efter 20 minuter om Corona och välfärd sa:

“Samhällets uppgift är att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten.”

Precis samma sak har Stefan Löfven sagt i Regeringsförklaringarna åren 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019.

Hur kommenterar SVT:s kommentator Mats Knutsson läget? Jo: Regeringen “Måste vända utvecklingen annars lär Löfven vara rökt i nästa val.

Dagen efter Riskdagens öppnande med Regeringsdeklarationen är detta rubrikerna på tidningarna ledare:

Dagens Nyheter: “Klanerna behöver få veta vem som bestämmer”

Svenska Dagbladet:  “Löfvens prat knäcker inte klanerna”

Dagens Industri: “Regeringen måste ta systemhoten på allvar”

Aftonbladet: “Riksdagen öppnade i gängvåldets skugga”

Idag höll Riksdagen sin partiledardebatt. Den dominerades fullständigt av gängkriminaliteten och de kriminella klanerna. (V och MP berörde inte frågan)

Vad händer nu?

Inom kort kommer regeringen med ett utspel om de kriminella klanerna och gängen, där man kommer att bygga vidare på 34-punkts-programmet. Kanske finns det en strateg på statsrådsberedningen som inser att bara man säger 34-punkts-programmet, så verkar man belåten med det som skett och nu sker “more of the same”.

Ska man ta kommentatorn Mats Knutsson på allvar, så tar regeringen ett krafttag och bjuder in alla partierna för att vidtaga åtgärder mot de gängkriminella som gör skillnad. Både i form av straff och förebyggande åtgärder.

PS Förhoppningsvis kan debaclet med gängkriminaliteten få de ansvariga politikerna att förstå att misslyckandet med de kriminella gängen bara är toppen på ett isberg. Lika dåligt fungerar en stor del av det politiska offentliga systemet. Långbänken är dess signum.

Life science – en svensk framtidsbransch

Så härligt att skriva något positivt för en gångs skull. Nu gäller det life science-branschen, som jag hade tänkt skriva om i går, men så kom Stefan Löfvens presskonferens i vägen. Nu seglar life science upp och ligger på exportens andra plats, efter fordonsindustrin. Igår uppmärksammas denna utvecklingen i Dagens Nyheter under rubriken “Slarva inte bort framtiden”. (Tyvärr finns ingen länk till denna artikel. I papperstidningen igår, men artikeln finns på sidan 24, för Dig som har den kvar)

Läkemedelsexporten gick från 82 miljarder 2018 till 105 miljarder förra året. Första halvåret i år är exporten redan uppe 73 miljarder, en ökning med hela 35 procent. Det ska dock sägas att en stor del av ökningen under senare står den stora läkemedelsanläggning för, som AstraZeneca byggt upp i Södertälje. Av förra årets export från Sverige av life science-produkter stod AstraZeneca för hela 64 procent. I är blir nog andelen mindre.

Skälet är att många nya företag är aktiva och på väg att utvecklas, alltså inte bara AstraZeneca. De 148 svenska läkemedelsföretagen, som har sitt säte i Sverige, har idag hela 420 projekt på gång. En ökning med 15 procent på ett år. Allt fler är dessutom på väg in i klinisk prövning, fas 3. Det är Sweden Bio som redovisar denna positiva utveckling.

Men det finns svåra hinder, därför rubricerar DN artikeln “Slarva inte bort framtiden. Vilka är då svårigheter? Bättre tillgång till de akademiska infrastrukturerna, utrustning, databaser och biobanker. Samarbetet med vården måste stärkas, inte minst måste det bli mycket lättare än  idag att bedriva kliniska prövningar i Sverige.

Under årens lopp har jag skrivit många bloggar om life science-branschen. Under åren fram till 2015 kunde vi notera en nedgång. Sedan kom uppgången, där regeringens nationella samordnare, Anders Lönnberg, gjorde en formidabel insats. Han är en av få nationella samordnare som fått något gjort. (Totalt torde de vara mer än 30) Han jobbade dynamiskt och hands on. Skrev en lägesrapport till regeringen som talade klarspråk.

Det finns en Svensk Life Science Strategi som regeringen antog i december förra året. Den ska genomföras av en nationell samordnare som är Jenni Nordborg. det ska bli intressant att se vilka resultat som kan uppnås. Man kommer jämföra henne med Anders Lönnborg, vilket inte blir lätt. Frågan är om man inte borde ha en minister med paragraf 5 förordnande för att få tillräcklig styrka i strategiarbetet.

Till sist vill jag notera att beröringsskräcken varit stor för tidigare statsministrar. Både Göran Persson och Fredrik Reinfeldt avspisade AstraZenicas dåvarande koncernchefer som vill diskutera framtid och investeringar i Sverige. De hänvisade till en underhuggare i regeringen, något som regeringscheferna i andra länder inte gjorde. Detta var negativt för Sverige. Idag har dock bolagets styrelseordförande Leif Johansson god direktkontakt med Stefan Löfven.

 

Stefan Löfven såg inte heller de utländska klanerna komma

Idag skulle jag bloggat om något positivt, om Life Science-industrin 2020, men det kommer senare i veckan. Kan inte låta bli att “rapportera” från den presskonferens som Stefan Löfven och Annie Lööf höll tillsammans idag om satsningar på välfärden. Det blev i stället ett strålkastarsken på Stefan Löfvens oförmåga att hantera gängkriminaliteten. Det verkade tom som om den pressansvarige gick in och stoppade presskonferensen i förtid, när allt började handla om gängen och klanerna. Stefan Löfven var inte beredd på att frågorna skulle komma.

Inte heller såg Stefan Löfven de utländska klanerna komma, för det var först i lördags, när Mats Löfving intervjuades , som Löfven fick reda på detta, sa han själv. Vår statsminister är inte informerad om att ett 40-tal utländska klaner har kommit till Sverige enbart för att begå brott. De vill inte låta sig integreras. Deras barn undervisas att bli kriminella.

Annie Lööf däremot sa sig ha känt till detta – de utländska kriminella klanerna – sedan några år. Hon har även gjort ett besök på ett ställe där en klan regerar. Och jag fick uppfattningen att hon syftade på Angered i Göteborg. Då frågar jag mig vilka slutsatser Annie Lööf drog efter det besöket. Allt tyder ju på att klanen Ali Kahn i Angered växt till sig och mår väl med sin stora kriminalitet. Helt ostörd verkar det som, om man får tro “Familjen”. Frågan är varför ingenting händer. Och det finns 40 sådana här klaner, och de är identifierade.

Stefan Löfven verkade belåten med det som sker och är på gång. “Gängen ska knäckas” sa han vid presskonferensen. Det ör ett gift som ska ut ur samhället, sa Löfven vidare.  Men hur, framgick inte. Och då händer ingenting.

Idag uppmärksammar PM Nilsson gängkriminaliteten i en ledare: “Polisen behöver hjälp”

Stefan Löfven borde läsa sitt eget husorgan, Aftonbladet, som igår skrev en ledare med rubriken “Sluta svär & börja lyssna, Stefan Löfven” Så kan vi bekämpa gängvåldet.

Andra åtgärder mot gängkriminaliteten, bland annat stopp för advokater som blir en del i de kriminella nätverken, finns en blogg. blogg här.

PS Oj, oj oj, nu har journalisterna vaknat. Det räcker inte att alla vet hur bedrövligt det är med gängkriminaliteten, och att polisen inte kommer åt dem. Och inte politiken heller. Det ska tydligen till att först Rikspolischefen uttalar sig med viss skärpa. Sedan att vice rikspolischefen påpekar hur kriminella klaner kommer hit för att tjäna pengar på brottslighet, utan att låta sig integreras. Nu kanske hovjournalisten Hans Olsson, DN, vågar fråga Stefan Löfven om gängen nästa gång han får en möjlighet.

Nu kan näringslivet agera – och få Stefan Löfven göra det han lovat

I måndags var statsministern iLuleå och invigde en pilotanläggning för fossilfritt stål. Målet är att hela stålindustrin ska vara fossilfri om 20 år. Det följer den Klimatfärdplan som Jernkontoret arbetat fram tillsammans med stålverken. Sverige skulle kunna bli ledande här.

Det finns ett stort problem, och det är miljöprövningen som tar alldeles för lång tid. Inte ens om man har ett tillstånd att släppa ut en viss mängd koldioxid får man gå över till en process som inte släpper ut någon CO2 över huvud taget. Och det tar år, många år, att få tillstånd att inte släppa ut koldioxid över huvud taget.

Detta måste vara fel, och det inser statsminister Stefan Löfven, som i Luleå fick höra stark kritik för att tillståndsprövningen tar för lång tid. Kritiken är berättigad säger Löfven. “därför måste vi korta ledtiderna”. Och han tillägger att “alla tillståndsprocesser måste bli snabbare“. Han nämner specifikt kraftledningar som också är en tillståndssaga på många år. Vi vill ha fram mer el, men myndigheter, domstolar och den egna regeringen bromsar.

Inte nog med att de långa processerna drabbar enskilda företag hårt, de har inte råd att vänta i åratal, dröjsmålet hämmar också den svenska klimatpolitiken. Miljardinvesteringar i nya gruvor bromas. Boliden är ett företagen som berörs. Det företaget har väntat i flera år på att regeringen ska ge klartecken för kopparbrytning i Laver, väster om Älvsbyn. “Helt absurt och ofattbart” säger VDn.

Ett annat ärende som regeringen ska besluta om är Preem. Där tycks Långbänken vara högst påtaglig. Enligt gällande lag ska inte regeringen kunna stoppa Preem, men osvuret är bäst så länge socialdemokraterna vill hålla MP på gott humör och kvar i regeringen. (Tänk vilken bromskloss MP är även för miljöbeslut).

Nu är det väl en utmärkt möjlighet för näringslivets organisationer, med Svenskt Näringsliv i spetsen, och skriva till samt uppvakta Stefan Löfven. Annars är nog risken stor att Stefan Löfven börjar tala om dröjsmålen med tillståndsgivning som “Oacceptabelt” och sedan övergår det till att vara “Fullständigt oacceptabelt”. Men frågan är hur dessa kraftuttryck kan påverka lagstiftningen och alla Långbänkar, som ställs ut så snart ett ärende dyker upp.

Det har tillsats en utredning för två veckor sedan, “En modern och effektiv miljöprövning”. Där sägs:

Syftet är att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs.

Tyvärr är utredningen ytterligare ett exempel på Långbänken. Utredningen ska inte vara klar först den 15 december 2021. Därefter ska regeringen bli överens om remissförfarandet, och där kan man tro att PM kommer att bromsa. Sedan remissrunda och sedan åter behandling i regeringskansliet. Ett förslag ska sedan gå till Lagrådet och därefter ska en proposition läggas. Riksdagen ska sedan behandla förslaget och fatta beslut. Min tro är att först den 1 januari 2024 kan en lagstiftning i bästa fall vara på plats.

PS Försvarets övningar möjliggörs av miljöbalken. Det finns exempel där tillståndsprocesser har dragit ut på tiden i flera år utan att Försvarsmakten har fått svar på sina ansökningar om att få använda övnings- och skjutfält. Fins det något annat land som har denna byråkrati?

Ett steg i rätt riktning, kunde varit två – för enskilda företagare

Det är skönt att skriva något positivt. Inte bara om hur smågangsters härjar, mördar och sätter upp vägspärrar, utan påföljd. I går kom ett delbetänkande från utredning om enklare skatteregler för egenföretagare. Nu gäller det förenkla för enskilda näringsidkare, som är hela 800.000 i Sverige.

Det nu föreliggande betänkandet gäller förenklingar i det befintliga skattesystemet. “Enklare skatteregeler för enskilda näringsidkare”. Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande är det som lagt fram sitt första förslag. Direktiven finns här, för den som är nagelbitare. Det är en ganska teknisk utredning, som jag inte kommer att redovisa i sina detaljer, men väl till sitt allmänna innehåll. Ordförande är Christina Eng, Skatterättsnämnden.

Ambitionen är att förenkla skattesystemet och göra det enkelt att bli och vara företagare. Kors i taket att politikerna uttrycker detta, för regelverket, särskilt skatterna, brukar var komplicerat. Det sägs till och med i direktiven att det ska var lätt att både starta och driva företag. Även då för enskilda.

Om ett år kommer förslag nummer två, som är viktigare än dagens förslag. Det ska peka ut en schablonmodell för egenföretagarna.

Det lagda förslaget är bra i stora delar, men kunde varit ännu bättre. Det skriver fyra av utredningens experter i en debattartikel i Dagens Industri idag. Detta är deras förslag:

  • Behåll expansionsfonden
  • Bevara avsättningsreglerna
  • Underlätta ombildningen
  • Eftersträva enhetliga uppräkningsregler
  • Behåll övergångsposten

Läs om detta i sina detaljer i DI idag. Det hjälper nämligen inte att läsa utredningen, för emot det som är kutym så har utredaren vägrat experterna att skriva särskilda yttranden. Det brukar alltid experter och sakkunniga få göra i utredningar. Och det är inte minst viktigt för de remissinsatser som sedermera ska uttala sig om utredningen. De måste veta vilka alternativ som finns och vilka invändningar som kan riktas mot utredningens förslag.

Experterna tvingas nu gå vid sidan om utredningen. Skriver en artikel i Skattenytt, som sedan kommer att tillställas remissinstanserna. Onekligen lite märkligt agerande från utredarens sida, som hänvisar till tidsnöd, vilket inte gäller för experterna. Snarare är det ovilja från utredarens sida att ta med yttrandena, såvitt jag förstår. Varför?

Brottsligheten kostar företagen 100 miljarder årligen

Kriminaliteten i Sverige drabbar inte bara utanförskapsområdena med parallellsamhällen och otrygghet, på grund av bristande insatser och otillräcklig lagstiftning (politikernas ansvar). Även annan brottslighet drabbar Sverige. Enligt en rapport från i maj i år så drabbas företagen direkt och indirekt av en brottslighet som kostar hela 100 miljarder kronor årligen: “Brottslighetens kostnader 2020”.

Butiksstölderna är inte minst uppseendeväckande. De ingår i de 100 miljarderna.

Mer än hälften av alla företag har råkat ut för brott under de senaste två åren (56%) Hela 60 procent av företagen upplever brottsligheten som ett problem. Var 10e som ett stort problem. Man har anledning tro att värst är det för de som regelmässigt utsätts för butiksstölder.

Hur stor andel av företagarna tror att brottsligheten kommer öka? Och hur många tror att den kan komma att minska? Svaren är :

  • Brottsligheten kommer att öka tror 48 procent av företagen
  • Brottsligheten kommer att minska tror 1 procent av företagen.

När det gäller hur många som “buras in”, så har justitieminister Morgan Johansson gjort stort nummer att det aldrig varit så många. Nu visar en genomgång som nät-tidningen Kvartal gjort att detta är felaktigt. “Att räkna som Morgan Johansson” kallar man justitieministerns sätt.

Nyligen kom Riksrevisionen som visar att våra fängelser är misskötta. Bristande underhåll gör att de inte kan expandera och ta emot fler fångar. Det går så långt som att Riksrevisionen talar om att verksamheten tillåts ligga för fäfot.

 

De nödvändiga åtgärderna mot gängkriminaliteten – som inte uppmärksammas

Det politiska ansvaret för gängkriminaliteten tycks ha gått i baklås. Trots Rimfrost och 34-punkts-programmet, så breder brottsligheten ut sig. Går åt fel håll. De ansvariga Morgan Johansson och Mikael Damberg hänvisar bara till det som gjorts, inklusive utredningar. Och statsministern har varit tyst i ett år. (Det är faktiskt sant).

Här tänker jag inte upprepa vad många kräver, det danska systemet till Sverige. Utan ta upp några frågor som kanske inte alla tänker på. Som en liten anvisning till dagens ansvariga politiker också:

  • Många nya åtgärder för att stoppa gängen ligger i utredningar som inte ska vara klara förrän under nästa år. Sedan har vi remisser och behandling, vilket gör att det tar minst ett par år att genomföra. Varför inte ge dessa utredningar uppdraget att bli klara före årsskifte, den 31 december, och sedan låta åtgärderna få ett snabbspår?
  • De kriminella har aktiv hjälp av ett 60-tal advokater, som spelar med gängen. Uppmanar brottslingarna att tiga, hjälper till med samband, skapar en hetsstämning i domstolarna och tjänar grova pengar på de gängkriminella. Och Advokatsamfundet ingriper inte.
  • Domstolarna ställer betydligt högre krav på bevisen idag än tidigare. För 20 år sedan klarades 80 procent av morden upp, idag bara 20 procent. För ett år sedan kunde radioprogrammet I Lagens Namn påvisa den förändring som skett i domstolarnas arbete, till det sämre. Dessutom ser man inte till helheten utan till varje bevis för sig.
  • Läs Rikspolischefens brev från 26 november 2018. För två år sedan, och inte så mycket har hänt. Nu tvingas Rikspolischefen Thornberg att hänvisa till denna två år gamla skrivelse, som regeringen mer eller mindre struntat i. Senast i Morgonekot idag.
  • SÄPO begärde i december 2018 också att regeringen och lagstiftarna skulle göra mer. SÄPO-chefen Friberg skrev då: “Varje dag och i hundratals ärenden märks de negativa effekterna av dagens bristande regleringar.” Varje dag märks bristerna i vår lagstiftning, notera det. Varje dag.
  • Dömda mördare får behålla sina mobiler för att underlätta rymningar. De sk “ungdomsfängelserna” har inte staket runt sina byggnader. Detta borde åtgärdas nu, inte efter nya utredningar.

Ansvaret för dagens bristande åtgärder mot gängen har hela det etablerade politiska systemet, de sk “gamla partierna”. Redan brottskommissionen från 2000 kom med förslag till åtgärder som ännu inte genomförts. Idag är det dock ett ansvar som ligger på dagens regering. Regeringschefen Stefan Löfven har varit tyst om gängkriminaliteten i ett år. Möjligen har han någon gång citerat sig själv “Gängen ska knäckas”. Men, gängen lyssnar inte.

Detta är den senast intervjun med statsminister Stefan Löfven om, gängkriminaliteten.Ii Aftonbladet den 19 november 2019. Hovreportern Hans Olsson, DN, som i år gjort tre stora intervjuer med statsministern, den senast bara för en vecka sedan, har naturligtvis inte tagit upp gängkriminaliteten. Snällhet råder.

Läs morgonens Ledare i Dagens Industri. PM Nilsson skriver:”Rikspolischefens unika vädjan är ett rikslarm”

Fortsätt lyssna på Assar Lindbeck

Förvisso hörde vi den tråkiga nyheten att Assar Lindbeck gick bort i förra veckan, mitt i sitt verksamma liv, trots sina 90 år. Hyllningarna till honom när han fyllt de 90 åren skedde i Stockholms Universitets Aula. Under ledning av professor John Hassler. Det var mycket givande. Läs själv. Detta är vad de ansvariga politikern borde läsa, t ex Stefan Löfven.

Assar Lindbeck höll sitt seminarium den 10 mars i år. Han såg tre kriser, där migrationskrisen är den allvarligaste. Hand åsikter där kan sammanfattas så här:

 Professor Assar Lindbeck påpekar att Sverige inte klarar av lågproduktiv massiv invandring. Det leder till en stor permanent arbetslöshet bland invandrarna. Samtidigt som massinvandringen innebär att landets sociala struktur förstörs. Det blir en stor påfrestning  på vården som vi får svårt klara av. En ökad kriminalitet kommer också i spåren av massinvandringen eftersom vårt land inte klarar integreringen.

Några axplock från Assar Lindbeck, att lyssna på och ta intryck av:

  1. Sverige behöver inte vara en kapitalexportör. Vi bör investera hemmavid mer. Särskilt i infrastruktur och bostäder. Varför ska vi exportera vårt kapital? frågade Assar Lindbeck många gånger. Här i maj 2013.
  2. Politikerna behöver arbeta snabbt. Det påpekade Assar Lindbeck i en intervju i Dagens Nyheter i januari förra året. Hän hänvisade till att hans egen kommission för 25 år sedan som snabbutredde Sveriges problem och framtid på tre månader.
  3. I en annan intervju, i Dagens Industri den 5 september 2018 påpekade Assar Lindbeck att Sverige inte hänger med, “Sverige slöt sina ögon”.

Ovan finns länkar till uttalanden och artiklar som Assar Lindbeck medverkat i ovan. Och det finns all anledning att läsa och ta till sig den kunskap och det omdöme som en av Sveriges genom tiderna främste nationalekonom står för. 

Tänk om landets ansvariga politiker kunde ta sig tid att läsa vad Assar Lindbeck skrivit. Inte minst Ekonomikommissionen från 1994, och sedan använde både analyser och slutsatser för att skapa framtidens Sverige. Då skulle vi kunna utnyttja den potential vi har. Då skulle det fantastiska Sverige kunna bli ännu mycket bättre.

PS En intressant minnesartikel har professor Lars Calmfors skrivit i DN “Assar Lindbecks dörr stod alltid öppen för forskarkollegorna”

Är det rimligt att vår statsminister tillåts gå under radarn?

Anna Dahlberg skrev en ledare i Expressen den 1 maj: Löfven kan inte fortsätta ducka för kritiska frågor”

Förra lördagen konstaterade Ewa Stenberg i Dagens Nyheter: “Vi får inga svar från statsminister”

Ewa Stenbergs kommentar gällde en stor intervju som Hans Olsson gjorde i DN med Statsministern den dagen. “Välfärd och jobb Stefan Löfvens recept för att klara krisen”

Det är väl inte så underligt att Stefan Löfven inte ger några svar när journalisten inte ställer några frågor. Vet inte om Du läste intervjun, men den är så otydlig och oprecis som de flesta intervjuer med statsministern. Därför väljer nog många med mig att inte läsa. Jag tvingade mig dock och därför detta blogginlägg. Och vad som är talande är journalisten Hans Olssons uteblivna frågor.

Det var sak samma i en tidigare stor intervju, som Hans Olsson fick göra med statsministern. det var den 30 april. “Med stor sannolikhet har vi inte kommit igenom det här i sommar” Inga svåra eller relevanta frågor, något som förvånade, men jag skrev inget om Hans Olssons Löfven-intervju, I stället skickade jag ett mail och frågade. Svaret var att Hans Olsson inte hade hunnit, för han hade bara 10 minuter på sig. (Fan trot)

Vilka självklara frågor borde Hans Olsson ha ställt, när han som nästan enda journalist har tillgång till statsministern, nu i början på hösten?

Varför inte testning och testspårning från början? Något som Sydkoreas president rekommenderade vid telefonsomtal den 20 mars.

Till hösten ska vi skapa jobb, sa Stefan Löfven och hänvisade till äldreomsorgen, sjukvården och skolorna. Men inte ett ord om näringslivet och företagen. .Att få igång näringslivet är väl det allra viktigaste, eller? Detta borde väl reportern Hans Olsson ha frågat om?

Statsministern har inte någon gång kommenterat alla de krispaket som regeringen lagt fram, och som varit både senfärdig och ofärdiga. (Jo någon gång har statsministern fått stå fadder för ett inlägg i ärendet på Facebook) Men i intervjuer eller debattprogram, nej det passar tydligen inte. Och när en journalist få chansen, inte en fråga.

En annan fråga som är verkligen het igen nu: Gängkriminaliteten. Inte en fråga från Hans Olsson

Migrationen får en snäll fråga om den kan spräcka regeringen. Men hur ska Stefan Löfven kunna stå för sitt löfte i januari månad? I en intervju av just Hans Olsson. Den 19 januari i år sa Löfven:

Sverige ska inte ta emot fler än vi klarar av att integrera, enligt statsministern.

– Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre – rejält många färre för att vi ska klara integrationen, säger Stefan Löfven.

Men, om svåra och relevanta frågorna inte ställs? Då kan man knappast begära att Stefan Löfven själv ska svara på dem. Särskilt inte som han helst vill ligga under radarn.

Till sist en ledare i Dagens Nyheter i ämnet varför politikerna inte ställs till svar. Det är Amanda Sokolnicki som skriver under rubriken “Det får inte vara så svårt att ställa politikerna till svars”. Men, om man inte ens ställer frågorna? DN:s Hans Olsson är inte den enda som bedriver “artighetsjournalistik”, för att använda PM Nillsons begrepp. Hovjournalistik kallar jag det.

Min fråga igen: Varför är våra journalister så flata?

.

Coronakommissionen mjukstartar

Efter att Stefan Löfven pressats hårt för att tillsätta en kommission före sommaren, så sa statsministern så här den 1 juni: Ett beslut om en kommission som ska granska Sveriges coronaarbete kommer att fattas inom kort. Bra sa Moderatledaren för det var viktigt för att kunna utvärdera krisen löpande.

Men så skedde inte. Beslutet om en Corronakommission dröjde en hel månad. Så kommissionen startar inte förrän sommaren nu är över. Första möte med kommissionen var den 12 augusti. Nästa möte blir i denna veckan. SvD har en artikel därom idag.

Vilka ingår då i Coronakommissionen? Jo, ordförande är Mats Melin, fd chefs-JO och fd ordförande i Högsta Förvaltningsdomstolen.  Huvudsekreterare är Joakim Sonnergård. Övriga ledamöter är:

  • Shirin Ahlbäck Öberg – docent och universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet.
  • Ann Enander – professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan.
  • Vesna Jovic – socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tidigare VD Sveriges Kommuner och Regioner.
  • Camilla Lif – präst och tf. kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, Svenska kyrkan.
  • Torsten Persson – professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
  • Göran Stiernstedt – docent.
  • Mats Thorslund – professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska Institutet.

Vilka områden är viktigast att kommissionen behandlar? Tveklöst själva Pandemin och så de ekonomiska effekterna för företag och anställda. Då borde det funnits medicinsk och företagsekonomisk expertis. Det finns det inte.

Coronakommissionen saknar alltså komptens på de två områden som de har som huvudfokus på. Är det inte lite underligt?

Men detta stämmer med regeringens hittillsvarande sätt att arbeta. Regeringskansliets amatörer i företagsekonomi slipper kompetenta granskare. Ska det vara så?

Nu vill jag ta upp det område som Coronakommissionen ska redovisa allra först, enligt direktiven, äldrevården. Den 30 november ska ett delbetänkande komma. Det ska bli intressant hur kommissionen tar upp och analyserar socialminister Lena Hallengrens nonchalans gentemot sitt eget Äldreforskarråd. Hon sammankallade det först inte (bildat på Lena Hallengrens initiativ i december 2019). Sedan blev den inkallat till den 17 mars, men då inställde Lena Hallengren mötet. Varför? Var de inte ytterst värdefullt att just samråda med Äldreforskarrådet när Corona-pandemin bröt ut?

Men rådets 14 ledamöter gav sig inte. De krävde ett sammanträde och ett möte hölls en månad senare, den 17 april, men då var Lena Hallengren inte med, trots att hon är ordförande. De önskemål som rådet framförde den 17 april protokollfördes inte och genomfördes aldrig.

Nu har coronakommissionen fått reda på detta i denna blogg. Ska bli intressant att se var de gör av den informationen. Landets journalister har mörkat, så när som på Morgonekot som tog upp detta kort med Lena Hallengren, och utan svåra frågor, den 24 juni.