Ska brottslingar skyddas? Regeringen har förslagit detta – är det en vänd sten Magdalena?

Just nu behandlar riksdagen en proposition från regeringen i syfta att slå vakt om våra brottslingar. Det låter oerhört, och skulle säkert givit eko i samhällsdebatten om inte säkerhetsläget och Ryssland hade dominerat så.

“Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten” heter propositionen. Det som idag bör uppmärksammas är förslaget om förbud mot rättsdatabaser. Många andra frågor finns i proppen, men det är just skyddandet av landets brottslingar som är i fokus.

Den som uppmärksammar detta är Säkerhetsbranschen, vars VD Jeanette Lesslie Wikström, skriver i DN Debatt idag. “Stoppa förslaget om förbud mot rättsdatabaser” är titeln. Den är framlagd den 3 november, så troligen har Miljöpartiet haft ett finger med i spelet.

MP är som bekant väldigt mjuka och försvarar ofta brottslingarna, även om de sannolikt har gott uppsåt. Så nu skulle regeringen kunna dra tillbaka propositionen, för MP är ute ur regeringen. Säkert fins det mycket i proppen som är bra, någon genomgång av hela förslaget har jag inte gjort.

Regeringen borde i stället ta fram de många förslag som finns för att i stället information mellan myndigheter ska kunna utväxlas. Idag får inte Polisen eller Socialen fritt utbyta information med Skatteverket. Det är samma problem på det lokala planet. Här rör det sig INTE om att hindra information om brottslingar eller skumraskaffärer, utan tvärtom. Det borde vara en självklarhet att en myndighet informerar andra om brott som man misstänker begås.

Bakgrundskontroller kan inte utföras när företag oh myndigheter anställer nya medarbetare  om rättsdatabaser inte tillåts. Man undrar vad regeringen tänkt när man lagt fram detta förslag. Det kan inte vara Magdalena Anderssons städare man tänkt på, för den incidenten inträffade långt senare. Inte heller någon sten som statsministern vänt på och som lett fram till att brottslingar ska skyddas.

Nu verkar Moderaterna, Centern och Sverigedemokraterna tagit intryck av kritiska remissinstanser. Justitiekanslern, Advokatsamfundet och Svenskt Näringsliv har sagt bestämt nej till förslaget. Och KD har nu instämt i kritiken, så troligen får regeringen inte igenom förslaget, men varför då inte dra tillbaka och göra rätt? Föreslå hur informationsutbytet mellan myndigheter och företag skulle kunna utvecklas så att brottslingar och gängen får det svårare.

Är polisen en uppsminkad gris? Det sägs i en DN-kolumn

För en vecka sedan publicerades en krönika i Dagens Nyheter som förvånade. Den tydde på att allt inte står rätt till i poliskåren, eller snarare att den inte klarar sitt jobb. Därav uttrycket “uppsminkad grisa”. det var den fristående kolumnisten Jörgen Huitfeldt som skrev “-Snart är det lättare för kriminella att pressa poliser än tvärtom”.

Artikeln och uppgifterna förvånade verkligen. Men, lika mycket förvånades jag av att media inte gick vidare och försökte konfirmera eller ifrågasätta den dystra bilden. Helt tyst verkade det vara, vilket förvånar.

Artikeln grundar sig på två poliser som låtit sig intervjuas av artikelförfattaren Jörgen Huitfeldt. En del uppseendeväckande uppgifter är, och de kan verifieras:

  • Sedan den stora omorganisationen 2015 har polisens budgetram växt med omkring 50 procent.
  • Antalet polisanställda har ökat med omkring 20 procent men antalet utbildade poliser bara med 3,5 procent.
  • Under samma period har andelen personuppklarade brott i stort sett stått stilla. För 2021 räknar Brå med en svag minskning.
  • Skjutningar på offentlig plats har under de senaste fem åren i princip stått stilla. 2017 inträffade 324 skjutningar med 43 dödsoffer.
  • 2021 sköts 46 personer ihjäl och antalet skjutningar låg fortfarande en bra bit över 300.

De två polisernas som intervjuas riktar kritik mot polis-myndighetens ledning. Den vill dölja sina misslyckanden bakom dimridåer och ordkaskader. så här säger en polis: “Polisledningen lägger väldigt mycket energi på att sminka grisen”.

Uppgifter från Västsverige säger att antalet polisstationer där är 28 idag mot 52 för 10 år sedan. Det låter inte så bra, eftersom närheten förs fram som viktig i polisarbetet.

Allt detta borde leda till att undersöka hur polisen fungerar och vad som borde göras för att öka effektiviteten. Sedan undrar man om det verkligen är en tillväxt på polissidan vi ser. Antalet poliser har under senare tid ökat med 3 procent, men i Stockholm, som är det mest utsatta området, har antalet poliser minskat något. Det betyder att polistätheten i Sverige fortsätter att vara mycket lägre än i EU. Löftet om en nästan 50 procentig ökning verkar inte kunna genomföras.

Investor slår vakt om meritokratin – utmärkt!

Investor står upp för meritokratin! Sveriges viktigaste ägarbolag ändrar sin policy.

Investor höll på och falla i fällan, anamma de riktlinjer som Blackrock, den stora amerikanska aktieägaren, angivit. Den tidigare planen utgick ifrån identitetspolitiken, som innebär att bäst person på rätt plats ska ersättas med ett självskadebeteende (PM Nilssons utmärkta ordval). Detta har Investor  undvikit genom att ändra sin policy. Vi citerar ur PM Nilssons ledare idag, som sammanfattar målet med den nu skrotade policyn:

 Slutmålet är att alla erkända etniska, nationella, sexuella, könsliga och religiösa identiteter ska ha företräde tills de representeras i företagen, universiteten och i resten av samhällets alla olika delar.

Hade detta fått fortsätta skulle Investor och andra svenska företag ägnat:

Tiotusentals mötestimmar på företag, organisationer, myndigheter och lärosäten runt om i landet ägnas åt magi. Okvalificerade personer befordras. Grupptänkandet förstärks. Individer som vill arbeta med sin profession lider eller slutar.

Den som ska ha en stor eloge för att detta upptäcktes och åtgärdades är Dagens Industris politiske chefredaktör PM Nilsson.

Visserligen försökte Investor tidigare säga, som försvar för den policyn som man nu ändrat, att man menade inte så. Själv skulle jag inte bli ett dugg förvånad om det är Wallenberg-gruppens ledning som insett det tokiga i den policy som man förnekade. Idag kan vi läsa i Di “Investor ändrar policy”. Investors kommunikationsdirektör säger på frågan om den nya policyn är resultatet av kritiken. “Absolut”

Den nya “Diversity an Inclusion Plan“, som gäller och antogs i december 2021.

Här är Investors tidigare plan “Diversity and Inclusion Plan”, som antags i slutet på 2020, men som nu inte gäller längre. Den ger alla svenska företag en insikt i hur man inte bör göra.

Läs noggrant om detta och kontrollera att de förtag som Du har engagemang i justerar i enlighet med Investor. För jag utgår ifrån att Du också vill att Meritokratin ska gälla.

Nyttiga idioter finns även i Sverige – hjälper diktatorn Vladimir Putin

igår skrev PM Nilsson i Dagens Industri om det ryska hotet “Rysk svaghet och rädsla”. Den borde läsas av alla. Han visar en korrekt bild av Putins Ryssland.

Samtidigt skrivs och talas det från en del håll om att man måste förstå Ryssland. Det är inte Ryssland man måste förstå, det är diktatorn Vladimir Putin. Han vill fortsätta och styra Ryssland till priset av att demokratin helt eliminerats, och oppositionella sätts i fängelse om de inte dödas. Inte undra på att en diktator som Putin är rädd för att länder med demokratiska system, där journalister inte stämplas som utländska agenter, och där opinionsbildningen är fri, gränsar till Ryssland. För detta kan ju de egna medborgarna se och ta intryck av och vilja genomföra i det egna landet.

Nu uppträder två nyttiga idioter idag, en från Försvarshögskolan och en annan från Dagens Nyheter. Vi talar om Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan och journalisten Johan Croneman i Dagens Nyheter.

“Vi måste förstå den ryska krigföringen” är rubriken på Oscar Jonssons artikel. Den borde ha rubricerats som “Vi måste acceptera att Vladimir Putin försvarar sin diktatur”. En diktator som skickar ut mordpatruller i världen för att oskadliggöra sina opponenter borde vi tala klartext till och inte försöka förstå. När västliga ledare som Joe Binden talar med Putin borde han tala klartext, och inte vinka till honom och uppträda som om han är vän med och gillar att umgås med mördare. Biden har faktiskt sagt att Putin är en mördare, men det ska sägas direkt till attentatorn och inte i smyg bakom ryggen.

Om Oscar Jonsson hade skrivit om hur en diktator som Vladimir Putin agerar för att rädda sig och sina medbröder i diktaturens Ryssland, så hade det varit helt korrekt. Men, när Jonsson försöker få oss att förstå att det Putin gör är korrekt, då blir hans utsagor i stället en härold för diktatorn. Är det rätt att Försvarshögskolan hyser denna form av femtekolonnare?

DN:s Johan Croneman är en mer öppen försvarare av Vladimir Putin är Oscar Jonsson. För Ryssland skulle det vara “en existentiell fråga” att få behålla diktaturen, enligt Croneman. Läs Cronemans artikel “Journalistiken om hotet från Ryssland är oanständigt ensidig”. Den visar att det inte behövs några ryska trollfabriker. Våra nyttiga idioter – i Sverige och i andra länder – gör sitt jobb och försvarar en diktator utan att få betalt.

Läs nu de två artiklarna så ser Du hur opinionsbildningen – även i ett demokratiskt land som Sverige – går fel. Hjälper en diktator att bli accepterad. Bäst är om de två nyttiga idioterna själva förstår att de går der ryska diktatorns vägnar med sina “förklaringar” och “förståelse”. I stället borde de försöka ta ned Vladimir Putin på mattan, den demokratiska mattan, där han har mycket att bevisa.

 

Det får inte ta 10 år att vända på gängkriminaliteten

“Det kommer ta tio år” med underrubriken “Rikspolischefen ser ingen snabb lösning på grov kriminalitet”. Detta från Dagens Industri igår, den 12 januari. För min del skulle jag vilja säga med kraft: Det får inte ta tio år! Det kommer bloggen medverka till.

Hur ser rikspolischefen Anders Thornberg önskelista ut?

“På polischefens önskelista står en starkare socialtjänst med dygnet runt-bemanning, hårdare straff om man är med i kriminella gäng, att myndigheter i mycket högre utsträckning än i dag kan dela information, möjlighet att avlyssna utan brottsmisstanke, resurser till psykiatrin och ett förebyggande arbete som får stopp på nyrekryteringen av unga. “

Alla dessa frågor fanns med i det brev som Rikspolischefen skickade till regeringen  den 26 november 2018. Med många fler problem som inte heller är åtgärdade. Det har gått 3 år, och eftersom regeringen håller sig till Långbänken, så måste önskelistan/kraven upprepas. Magdalena, lyft på Rikspolischefens sten, där finns ännu mer. Och skrivelsen är på 5 sidor, så Du behöver inte be om en sammanfattning av Dina medarbetare. Ge sedan order om att allt ska genomföras före valet den 11 september i år.

På Statens Offentliga Utredningar, SOU, finns 14 stenar för Magdalena Andersson att vända på. Det är hela 14 utredningar som gäller kriminalitet som pågår parallellt. Merparten ska inte vara klara förrän 2023 eller senare. Några blir klara i år. Regeringen vill inte göra något idag, hur angeläget det än är, om en utredning pågår. Långbänken måste hyllas! Vänd på alla dess stenar! En kommande blogg kommer redovisa kort vilka utredningarna är. Och fler kan vara på väg….

I tisdags, den 11 januari, redovisade Dagens Nyheter i en kolumn att polisen sedan 2015 fått en 50-procentig budgetökning. Att antalet anställda hos polisen ökat med 20 procent, men antalet utbildade poliser ökat med knappa 3,5 procent. Det är långt ifrån den 50 procentiga ökningen som utlovats till 2024. (EU:s genomsnittliga polistäthet är 50 procent högre än Sveriges.) Detta kommer jag skriva en särskild blogg om: “Snart är det lättare för kriminella att pressa poliser än tvärtom”

Nu har det blivit ett annat tonläge hos den socialdemokratiska ledningen när det gäller den inre säkerheten. Nu ska man ju vända på varje sten, enligt Magdalena Andersson, för att se vad som behöver göras för att stoppa gängkriminaliteten. Ulf Kristersson hjälpte Magdalena att vända på den första stenen: Där fanns Morgan Johansson, något som han berättade i går för statsministern och alla andra lyssnare. I Riksdagen.

“Verkligheten hann ifatt Andersson” Di:s ledare idag om det som skedde i Riksdagen igår, där det var partiledardebatt. Vi får se vad som händer framöver. En ny statsminister har 100 dagars smekmånad på sig, av mig i vart fall. Den tidsfristen går för Magdalena Andersson ut tisdagen den 8 mars.

Att oppositionen redan idag utvärderar Magdalena är inte så underligt. Hon har som finansminister varit ansvarig för de gångna 7 åren, då ingenting hänt. “Jag vet att Sverige kan bättre” var temat på Magdalena Anderssons installationstal den 5 november på S-kongressen., Hon har just de 7 årens erfarenheter av en total passivitet, så hon vet vad hon talar om.

 

Den svenska mesigheten blir tydlig på biblioteken

Den svenska mesigheten, oviljan att fatta beslut och i stället skjuta allt på framtiden, genom Långbänken, visar hur Sverige fungerar. Låt mig illustrera detta

Under lång tid har många butiker, inte minst i utsatta områden, drabbats av brottslighet och ofredanden. Efter mycket om och men trädde en lagstiftning i kraft i mars förra året, där dessa butiker kan få tillträdesförbud utfärdade för de som begår brott eller stör. Det är en åklagare som kan utfärda dessa tillträdesförbud. Under de första fem månaderna sökte 299 butiker om tillträdesförbud. Bara 72 fick detta, dvs 24 procent. (Ingen ska tro att en butikschef begär tillträdesförbud mot en särskilt angiven person om inte problemet är stort)

Nu har regeringen kommit fram till att samma möjlighet  – tillträdesförbud – ska kunna utfärdas för brott eller störningar också på bibliotek och i simhallar. Regeringen har ändrat sig, nämligen – ursprungligen ville man inte. Men nu är det helt plötsligt självklart och nödvändigt (enligt Morgan Johansson). Det sker genom ett tillägg i den lag som gäller butikerna. Vad händer då? Jo, många bibliotekarier försvarar brottslingarna och bråkstakarna. Mesigheten visas av följande citat ur Svenska Dagbladet den 30 december:

“Biblioteken har ett demokratiskt uppdrag………………öppna rum där alla ska kunna röra sig fritt”

Så säger generalsekreteraren på Svensk biblioteksförening Karin Linder. Detta skulle innebära att brottslingarna ska få fortsätta och sälja knark, störa ordningen och skrämma iväg vanliga medborgare som vill använda sitt bibliotek.

“tillträdesförbud skulle innebära nya problem………papperslösa eller människor med skyddade personuppgifter …………..som av olika skäl inte kan identifiera sig………… “(skulle behöva göra detta)

Säger bibliotekarien Johan Almqvist i Skärholmen. Och tillägger:

“Det skulle kännas obehagligt och otrevligt att behöva be folk identifiera sig”

Hur svårt ska det vara att be personer att identifiera sig? Mesigheten.

 “Att porta människor skulle innebära att vi flyttar på gränsen när det gäller tillgång till allas rätt till information. Som är en viktig förutsättning för demokratin.”

Gängkriminella som säljer knark eller folk som stör på biblioteken kan väl knappast vara så intresserade av att få information?

Mesigheten när det gäller biblioteken i punktform:

  • Papperslösa ska skyddas (som vid Magdalena Anderssons privatbostad)
  • Brottslingar ska inte hindras sälja knark eller begå annan brottslighet
  • Störande människor ska ges företräde och tränga ut de vanlig besökarna
  • Gängens och brottslingarnas rätt till information ska värnas

Bra att regeringen ändrat sig, de hittade väl en sten som behövde vändas på.

Lotta Gröning, en gång S och nära medarbetare till Olof Palme, nu liberal, illustrerar den svenska mesigheten och Långbänken på ett annat sätt:

“En statsminister mördad på öppen gata, en utrikesminister mördad, nedstucken på NK. Estoniakatastrofen, Tsunamikatastrofen, två enorma skogsbränder, och så Pandemin. Alla dessa händelser har en gemensam nämnare – ingen beredskap, ingen handlingsplan för oförutsedda händelser eller katastrofer, utan bara total överraskning, sedan förnekelse, det är nog inte så farligt, sedan lögner om att vår beredskap är god.”

Det är inte underligt att allting i Sverige tar så lång tid. När Långbänken och mesigheten regerar.

Ledaren Du måste läsa – viktig för Sveriges framtid

“Därför maktskifte i höst” heter ledaren. Skriven av Dagens Industris politiske chefredaktör PM Nilsson förra måndagen, den 3 januari. Den ledaren bör läsas av alla beslutsfattare i företag och på myndigheter, för att inte säga alla politiker. (Det finns ingen betalväg som spärrar Ditt läsande)

Ledaren är det Du ska läsa, och skicka vidare till kollegor och vänner. Men, om Du redan här vill få huvudbudskapet, så vill jag ge Dig ordagrant  några “godbitar” här:

  • Det är lätt hänt att tro att Socialdemokraterna är något annat än de är. Slavmentaliteten breder ut sig kring deras maktinnehav. Det underlättas av en kombination av skickligt bländverk och undergivenhet hos de härskande klasserna i byråkratin, medierna och näringslivet.
  • Men S är inte något annat än dess inre realiteter – ett svårt slitet parti med mediokra företrädare, en krympande talangpool, ett sargat ungdomsförbund och en i grunden sönderslagen maktbas.
  • Socialdemokraterna är ett fortsatt vänsterparti vars mål är ”den demokratiska socialismen”, som partiet skriver i sitt idéprogram. Att hetsa mot privata ägare och privata företag är partiets DNA.
  • Regeringsunderlaget som ska användas för att förverkliga Socialdemokraternas maktinnehav domineras av två vänsterpartier, ett rött och ett grönt och ett Centerparti som kippar efter andan för att ha koll på alla röda linjer.
  • Men alla stenar är redan vända på och resultatet är uruselt. Vänsterpartierna har fel fokus.
  • Vad de utsatta områdena behöver är en effektiv ordningsmakt, en rättsstat som straffar förövarna, mycket mindre migration och en tydlig arbetslinje i bidragssystemen
  • Samma prioriteringsfel gäller i energi- och den sammanhängande klimatpolitiken. Sverige har en unikt ren energimix av vatten och kärnkraft och när det blåser en god portion vind. De fyra partierna till höger vill skydda och utveckla kärnkraftsdelen. De fyra till vänster vill ta bort den.
  •  Att Sverige har flest antal miljardärer per capita kallas ett samhällsproblem.De politiska slutsatserna blir därefter – höjda kapitalskatter, (finansminister Magdalena Andersson i maj), höjd skatt på ”de rika”, finansminister Mikael Damberg i december). Det kommer mera.
  • Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är prövade regeringspartier. De är sakpolitiskt eniga med det viktiga samarbetspartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, i alla frågor som måste lösas under nästa mandatperiod. Konstellationen som helhet är oprövad men bör få chansen.

Detta är PM Nilssons egna ord i ledaren, ordagrannt.

Förmodligen kommer en del socialdemokrater reagera “Så här är det inte” – Läs partiprogram och uttalanden från den nuvarande statsministern och finansministern. Om att beskatta de rika och införa en miljonärskatt, men också om att ta över det som bedrivs i privat ägo i vård, omsorg och skola. Man kallar det för att demokratin ska ta över, vilket betyder politisk styrning.

Det enda som skulle ändra läget är om Socialdemokraterna blev ett “mittenparti”, övergav sina socialistiska ambitioner. Socialism försöker man med i Ryssland och i Kina, utan större framgångar, och utan jämförelser i övrigt .

“PM Nilsson är företagens bäste vän – men också landets” I denna andra blogg kan Du läsa en annan av PM Nilsson ledare, som anvisar vad som behöver sker i Sverige, Hur näringslivet kan utvecklas.

Du borde abonnera på Dagens Industris ledare. Men det går nog inte. Däremot är det fullt möjligt att varje dag – vardagar – gå in och läsa Di:s ledare, som inte ligger bakom en betal-vägg. Allra bäst är givetvis att abonnera på tidningen. (Har inget betalt för att rekommendera detta.)

 

PM Nilsson är företagens bäste vän – men också landets

PM Nilsson har som politisk chefredaktör på Dagens Industri tagit upp flera för näringslivets avgörande frågor. Han har gott understöd av sina kollegor på tidningen. Nu senast har PM Nilsson skrivit om vinsten, som är avgörande för ett effektivt, fritt och fungerande näringsliv “Vinst bästa hållbarheten” var rubriken på hans ledare i Di igår.

Läs den ledaren, den är tillgänglig på näten, länken här också, utan betalvägg emellan.

PM Nilsson har tidigare också skrivit viktiga ledare med fokus på hur företagsklimatet måste utvecklas. Han har kraftfullt invänt mot den identitetspolitik som många nu vurmar för. Det är storägare som Blackrock, men också EU-kommissionen, som nu verkar närma sig löntagarfonderna.

Nyligen skrev PM Nilsson en ledare om AP-fonden 7, som också är viktig: “En ohållbar ansvarslöshet av AP7” Den visar det helt ohållbara i att under täcknamnet hållbarhet stoppa investeringar i företag som kan komma i kontakt med kärnvapen eller för den delen försvar. Man frågar sig om de svenska AP-fonderna då får ha ägande i Saab.

Identitetspolitiken måste vi också ta itu med, och förhindra att den sprider sig. Det gäller inte bara den viktiga näringslivssektorn, utan hela samhället. Meriter bör få styra inte sexuell läggning, religion, ålder eller hårfärg. “Investor får fint sällskap i bördssamhället” är rubriken på ett annat viktigt inslag i PM Nilssons ledare.

Svenska Dagbladet gjorde parodi på identitetspolitiken, bland annat utifrån PM Nilssons ledare. “I framtiden tar bögplatserna slut” Det är Maria Ludvigsson som utvecklar identitetstemat.

En annan utveckling kommer i EU nu, där vinsten också ska bort för företagen. Man uttrycker sig inte så, men det skulle bli resultatet. Återigen är det PM Nilsson som tar bladet från munnen “Säg nej i EU”. Läs denna ledare också.

Nu räcker det snart med läshänvisningar, men ett tillägg. Dagens Industri har haft en serie om elproblematiken “Jakten på strömmen”. Den är skrämmande, och man undrar vad de ansvariga politikerna gjort. Rullat tummarna?

Kriminaliteten i Sverige är samhällshotande, inte bara själva gängbrottsligheten

Det är inte bara gängen ovh dess skjutningar som är ett systemhot. Det finns anledning att se vad som är en verkligt besvärande kriminalitet:

  • På första plats kommer gängen med skjutningar och sprängningar varje dag samt nästan en dödsskjutning i veckan. Det är inte bara de direkt berörda som oroas, utan alla i Sverige berörs på ett eller annat sätt. Även om risken att räka illa ut är väldigt liten statiskt sätt om man inte tillhör någon av de cirka 15.000 som polisen registrerat som gängkriminella.
  • På andraplats kommer brottsligheten  i butiker och företag. Denna brottslighet är också delvis kopplad till gängen, särskilt i utsatta områden. Där vill företagare oftast inte vara, lägger ned, flyttar eller vill inte starta en ny verksamhet. Nu ser vi också hacker-attackerna, som just nu i Kalix. Även här är mörkertalen stora, en del betalar, andra vill inte berätta för att inte störa kundrelationer.
  • Den råa ungdomsrånen kommer på tredje plats, och kan vara 12.000 per år. Mörkertalet är stort här, för många vill inte berätta. (BRÅ:s nya utredning är två år gammal, fram till 2019) Till rånen av unga kommer så rånen mot äldre, särskilt företagsledare, som väl i första hand är en förlängd gängbrottslighet.

Men är detta verkligen så lilla? Brottsligheten totalt har ju gått ned. Att den totala brottsligheten gått ned några procentenheter säger ingenting med de mörkertal och den tystnadskultur som vi har i Sverige.

Det räcker att fråga vanligt folk i sk opinionsmätningar. Känner man sig mer orolig nu än tidigare? En klar majoritet av svenskarna känner större oro idag och vittnesmålen från enskilda människor kan höras och ses i nyhetsprogram dagligen.

Samtidigt tror folk inte att politikerna kan åtgärda kriminaliteten, särskilt inte gängbrottsligheten. Det visade en SIFO-mätning redan för tre år sedan, och andra kanske både tidigare och senare, där 80-90 procent misstrodde politikernas förmåga.

Det som triggat mig att skriva denna blogg är en artikel i Expressen idag. Det är Patrik Kronqvist som skriver en artikel “Näringslivstoppen: Brottsligheten fick mig att lämna Sverige”. Den skrevs efter att Kronqvist rapporterat om rånvågen mot näringslivshöjdare i Sverige. Han kan i dag rapportera om näringslivsprofilen som nu flyttat utomlands av säkerhetsskäl. Läs artikeln, som inte ligger bakom en betalvägg ännu. Riskerna rör sig om både kidnappningar och utpressning samt rånrisk. Därtill kommer inbrott.

Nu har vår nya statsminister lovat krafttag mot kriminaliteten, i första hand gängen. En fjärdedel av hennes linjetal på S-partikongressen handlade om att bekämpa kriminaliteten. Nu var det varje sten som skulle vändas på och uttryck som knäcka gängen och vi såg det inte komma lyste med sin frånvaro. Nu borde därför bekämpningen av gängen och kriminaliteten bli en fråga för verkligheten. Vi kan i vart fall hoppas.

Elbristen har varit verklighet i flera år, men ändå händer ingenting

Varför har inte elförsörjningen blivit föremål för verkliga åtgärder? Får man tro regeringen, och det ansvariga statsrådet, så är det inga som helst problem med elförsörjningen. Trots att många industrier inte investerat då elförsörjningen inte kunde garanteras. Detta har i vart fall varit en realitet i hela sex år.

Våren 2019, för snart tre år sedan, skulle Pågen investera i en ny anläggning i Skåne. Det gick inte och så här beskrev Pågen problemet:

Det är alltså inte brist på el som är det egentliga problemet utan kapaciteten i elnäten. Att lösa dessa utmaningar kommer att ta tid och därför är det viktigt för oss att lyfta problematiken redan nu för att säkerställa ett en lösning finns, vilket man ej kan garantera i dagsläget.

Enligt Sydsvenska Handelskammarens VD Stefan Müchler hade kapacitet saknas i Sydsverige redan i två – tre år då – 2019. För att få en lösning fick Handelskammaren till stånd ett möte i Malmö med Anders Ygeman, den då ansvarige energiministern, i oktober 2020. Han kom och sägs men segrade inte. För det han lovade i Malmö höll inte.

Redan 2015 gjorde Energimyndigheten en Risk och sårbarhetsanalys över energiförsörjningen i Sverige. Läser man den noggrant, vilket jag gjort nu – igen, så framgår tydligt att en planering behövde ske omgående (2015). Det var dock inga panik-rop, men avsikten är väl att en regeringen ska kunna agera utan att myndigheten skriker. Ingenting skedde dock.

I dagens Fokus beskrivs energiproblematiken väl. Det är Johan Hakelius som gått igenom de senaste tre årens verkliga rop på åtgärder, som dock verkar ha klingat ohörda. Det är dessutom ökande efterfrågan, en fördubbling av elbehovet, och som mest en efterfråge-ökning på hela 260 procent, som kan noteras.

Varför erkänner inte regeringen bristen på el? Varför fortsätter man att tala om att vi har överskott, när detta inte innebär att elförsörjningen kan tryggas? Jag tror att vi alla märkt av el-spikarna, som sker när ställverken tvingas justera elen vid snabb ökad belastning. Då stannar datorerna om de inte går på batteri. Fråga två blir sedan:

Varför vidtar inte regeringen kraftfulla och snabba åtgärder? Det sker förhoppningsvis av den nye energiministern.

Ett annat problem är elpriserna, som både beror på dålig elförsörjning i Sverige, men framför allt på att Tyskland nu snart lagt ned alla sina 17 kärnkraftverk