Digital alfabetism kan vara en förklaring till att Sverige backat

Kan det vara så att  Senate Majority Leader Mitch McConnell på onsdag, genom att sätta ned foten sent mot Donald Trump, kan överaska världen? Jag tror det,

I det perspektivet kan bristen på digital förmåga i regeringen, som Stefan Löfven försade sig om, vara en petitess, Men långsiktigt kan digitaliseringen av vårt land Sverige vara avgörande för vår framtid. Det hjälper inte att vi har ett av världens främsta företag på digitalisering – Ericsson. För snart tre år sedan, i maj 2018, utlovade Stefan Löfven att Sverige skulle ligga i framkant genom utrullning tidigt av 5G i Sverige

Det blev tvärtom,. Sverige ligger längst bak av alla länder som vill vara ledande på digitalisering. Läs Statsministern stolta deklaration från maj 2018, i sin hemkommun,. Örnsköldsvik, dit han bjudit in sina nordiska statsministerkollegor. Deklarationen finns här.

Sveriges ställning som digitalt land har under 20 år gått bakåt. Sveriges oförmåga är skälet. Den svensk regeringen sade nej till Ericsson erbjudande redan 2015.  Men tillbakagången hade börjat långt tidigare. Hemskt. Varför är de svenska journalisterna så flata? frågar jag mig. Det enda svaret jag kan komma på är att de vill ställa in sig hos de politiska makthavarna för att få göra fler “toppintervjuer”, och då måste man vara en snäll hovjournalist.

När Statsministern säger: “Målet är att Sverige ska var bäst i världen på på att använda digitaliseringens möjligheter” förväntar man att han själv har en erfarenhet av verkligheten. Men icke. Detta fick Sverige kvitto på i oktober då OECD presenterade sitt första “Digital Government Index“. Det ä’r den digitala mognaden som analyseras. Sverige var sämst av de undersökta 30 länderna. Så vår Sveriges statsminister är en värdig representant för vårt land. Tur att vår privata sektor är så mycket bättre.

Det skulle inte skada om media försökte kolla upp hur många sv våra statsråd som har en digital mognad. När man nu avslöjat, förmodligen genom  en “slip of the tung”, en statsminister med byxorna nere, så vore det inte helt fel att få reda på hur många andra statsråd som är i samma situation. Även kompetensen hos de andra partiledarna vore intressant att få kartlagd. Men journalisterna vågar väl inte ens ställa frågan. Än mindre undersöka den vetenskapligt.

En kommission?

 

 

Företagen behöver både frihet och en fungerande stat

Rubriken är tagen ur det kommande Axess-numret, som snart kommer i våra brevlådor. Skriven av Axess chefredaktör PJ Anders Linder. Det är en viktig analys som utgår ifrån en färsk doktorsavhandling av Rikard Westerberg. “Socialists at the gate” heter den (373 sid). Den visar att näringslivets mobilisering i hög grad har varit en reaktion på radikaliseringen inom LO och Socialdemokraterna. En DI-artikel av Westerberg är läsvärd.

Planekonomin kom direkt efter 2:a världskriget. Sedan följde privatbankernas förstatligande och löntagarfonderna på 1970-talet. Westerberg ställer frågan: ”För dagens organiserade näringsliv är frågan vad målet med opinionsbildningen är, när socialismen för länge sedan är besegrad?”

PJ Anders Linder påtalar att man tyvärr aldrig kan utgå från att politikens dåliga idéer är slutgiltigt besegrade. Vänsterns idéer om mer politisk styrning och kontroll har inte övergivits. Tyvärr har dagens generation upp till de 50 åren inga minnen vare sig av löntagarfonderna eller den Sovjetiska kommunismen. Glömskan är en mäktig och farlig kraft, påpekar Linder.

Det behövs därför en kontinuerlig folkbildning om vad vad näringslivet gör och betyder. Där skapas resurserna Där utvecklas nya innovationer. Den viktiga tjänste- produkt- och teknikutvecklingen sker i näringslivet. Själv vill jag tillägga att detta inte betyder att offentlig sektor är tärnade, för den är avgörande för det sociala ansvaret som företagen kan luta sig emot, bland annat när det gäller sjukvården.

Men, som PJ Anders Linder påpekar, är marknadsekonomin starkt beroende av att politiken fungerar väl. Ett gynnsamt företagsklimat krävs – med enkla regler, rimlig beskattning och en bra infrastruktur – för att företagen ska kunna utvecklas.

Några exempel på “dålig politik” ger PJ Anders Linder: Brottsligheten som kostar 10-tals miljarder för företagen. Energipolitiken med effektbrist och som blir ett hinder för elektrifieringen. Universiteten med fallande kunskapsnivåer. Krisberedskap, tillståndsprocesser och infrastruktur är andra viktiga politiska områden.

Ett exempel är VälfärdskommissionenDen tillsattes för ett drygt år sedan, men näringslivet är inte med. Också ett sätt att hantera den största värdeskaparen i samhället. Näringslivet har reagerat mot att inte vara inbjudet, men det är bara små pip från de stora organisationerna.

Coronaskandalen är bara toppen på ett isberg

Det är bra och modigt av Coronakommissionen att peka ut regeringens misslyckanden – senfärdighet och bristande ledarskap – men detta är bara toppen på ett gigantiskt isberg. Det är lika dåligt på flera andra områden.

Allt är inte lika dåligt och områdenas betydelse varierar. Men den gemensamma nämnaren är att det är viktiga områden och politiken har inte lyckats hantera de problem som finns. Det svider i själen att behöva lyfta fram denna otroliga oförmåga hos de svenska politikerna. Vi har tillsammans ett land, Sverige, som är fantastiskt, men som kan så otroligt mycket mer. Men det kräver insikt och handlingsförmåga. Inte Långbänk.

Alla de här områdena som inte fungerar beror på långsamhet, oförmåga och bristande ledarskap. Visserligen framstår den nuvarande regeringen som huvudansvarig, men det är inte hela sanningen. Faktum är att tidigare regeringar – även Alliansregeringen – har ett stort ansvar.

PS Man kan notera att regeringen säger sig välkomna Corona-kommissionens rapport om hur de äldre drabbats. Samtidigt ska man vara klar över att regeringen inte accepterat den kritik som kommissionen riktat mot regeringens hantering. Det gäller särskilt de tre mest ansvariga:

PPS Än en gång: Sverige är ett fantastiskt land. Tänk om vi kunde pensionera Långbänken och ta ta i tu med de problem som vårt land behöver lösa. Vilken potential!

Finansministern i ny hovintervju med DN:s Hans Olsson

DN:s Hans Olsson, som kanske genom sin inställsamhet, intervjuat Stefan Löfven flera gånger under 2020 gav sig i kast med finansministern tre dagar för Julafton. “Coronakrisen slutet på nyliberala eran”. Detta är en problemrad analys av denna förstående intervju med finansminister Magdalena Andersson.

Först påstår Magdalena Andersson att regeringen “snabbt tagit fram stödpaket för att rädda jobb och företag”. Hela 12 extra ändringsbudgetar har regeringen lagt fram. Det hade varit på sin plats att fråga varför Sverige är betydligt långsammare än våra nordiska grannländer. Både när det gäller besked om stödinsatser och stödens utbetalning. Det kan väl inte vara obekant för reporten Hans Olsson att så är fallet? I så fall måste det vara en stor brist.

En annan adekvat fråga är varför så liten andel av stöden som utnyttjats. Det borde väl också reporten vara medveten om, det framgår till och med av sammanställningar som finansministern redovisat. Kan det möjligen bero på att finansdepartementet – och för den del även Näringsdepartementet – saknat expertis, sakkunniga? Varför har inte finansen utnyttjas expertis, som man är så stolt över att man gör när det gäller att bekämpa själva Coronan?

“Vi behöver mer politik” säger Magdalena Andersson. Vore det inte lämpligt att hänvisa till Corona-kommissionen som påpekat att regeringen “agerat sent och otillräckligt”. Även om uttalande gjordes i delrapporteringen om behandlingen av de äldre hanterats, så är kommissionens makering generell. Ett konstaterande att regeringen är både senfärdig och otillräcklig i sitt handlande. Regeringen ska styra landet, men så skedde inte, konstaterade kommissionen. Brist på ledning, med andra ord. Något som kanske reporten borde tagit upp här.

Sedan påstår Magdalena Andersson att det skulle vara ett problem med den delen av äldreomsorgen som är privatiserad. Det finns inget sådant påstående i kommissionens rapport. Däremot kritiseras staten för att för sent införa stoppet för besök på äldreboende och privata rådgivare prisas, som var tre veckor tidigare än staten. Detta påpekar inte Hans Olsson, han kanske inte läst delrapporten (sidan 263)

Magdalena Andersson gör ytterligare ett utfall de privata vårdgivarna: Så här säger hon:

 Det efterfrågas ju inte mer marknadsmekanismer i äldreomsorgen eller ytterligare privatiseringar. Här behövs mer resurser, fler anställningar och schysta arbetsvillkor.

Detta är inte korrekt. Det finns inte något sådant yttrande i kommissionen delbetänkande. Det verkar inte som om vare sig finansministern eller reportern läst rapporten. Men det gör inte uppgiften sann, och nog borde reporten kontrollera om ett sådant här viktigt påstående är korrekt.

Avslutningsvis frågar Hans Olsson om inte regeringen kunde ha satsat mer resurser för att “rädda fler företag och jobb”.  Då svarar finansministern att man “redan satsat väldigt mycket pengar”. Hon påstår också att Sverige ligger bra till när det gäller stöd om man gör en internationell jämförelse. Då hade det varit lämpligt, kan man tycka, att reporten frågat om det stora skillnaden mellan de belopp som regeringen sagt sig satsa och det utnyttjande som nu visar sig. Stora delar, minst hälften av det anvisade utrymmet, är outnyttjat. Tyder detta inte på att resurser finns och/eller att stöden utformas felaktigt?

PS Finansministerns skidresa till Sälen kommer inte upp i intervjun. Hur kan man vara på semester i två veckor, när stödåtgärder till företag är utlovade men inte utarbetade? Vore det inte då rimligt att finansministern stannar på sitt jobb och sköter detta? När företag väntar på besked, regler och utbetalningar. Annars är det många som snart går i konkurs.

Varför är intervjuerna med makthavarna så inställsamma?

Ofta beskriver jag i bloggarna hur journalisterna varit väldigt hovsamma, rent av som  “hovreportrar” när de intervjuar de ledande politikerna. Här tänkte jag inte slå ned på en intervju, som jag brukar göra, med hårda ord. Här skulle jag i stället försöka problematisera, för det måste vara något grundläggande fel när alla intervjuer med statsminister Stefan Löfven blir så tama och förstående att de svåra frågorna aldrig blir belysta. Eller för att uttrycka det på annat sätt: Varför statsministerns beslut och agerande samt uttalanden aldrig ifrågasätts, Trots att detta rimligen borde vara på sin plats.

Som illustration vill jag ta två intervjuer, en med statsminister Stefan Löfven i SvD och en annan med finansminister Magdalena Andersson i DN. (Intervjun med Magdalena Andersson kommer i morgon)

På självaste julafton intervjuas Stefan Löfven av Inger Arenander, som SvD välkomnar som medarbetare med uppgift att göra stora makthavarintervjuer i tidningen. Hon börjar med Sveriges statsminister.

Först börjar hon med en fråga: Vad gick fel med de äldre? Löfven reagerar så här bland annat:

Kommissionens slutsats att regeringen och myndigheterna agerade sent och otillräckligt för att skydda människorna i äldreomsorgen vill han däremot inte skriva under på.

– Man får tycka olika, säger Stefan Löfven.

Detta får stå oemotsagt.

Sedan kommer Arenander in på frågan vem som hade ansvar för att äldreomsorgen gick fel. Löfven håller med Corona-kommissionen och kungen att Sverige misslyckades med att skydda de gamla från smittan. Men något ansvar hos regeringen vill inte statsministern erkänna. Trots att kommissionen säger, att regeringen och myndigheterna agerade “sent och otillräckligt”. Och regeringen som enligt grundlagen ska styra landet borde agerat på ett annat sätt.

Löfven uttalade i Läkartidningen när kommissionen tillsattes i juni månad:  “problemen i äldrevården kommer att vara något som lyfts fram av kommissionen”. Men när kommissionen nu kommer fram till att regeringen har ett huvudansvar, så får statsministern, i intervjun som Arnander gör, stå helt oemotsagd och säga att det är för tidigt att nu avgöra ansvaret.

Sedan hävdar Stefan Löfven i intervjun att en äldre-omsorgslag skulle ha gjort situationen annorlunda. Nu ska en sådan lag utredas, säger Löfven. Det vore väl naturligt då om intervjuaren Arenander frågar varför regeringen lade ned den utredning som Alliansregeringen tillsatt i syfte att utarbeta en äldrelag. Den lades ned direkt efter att regeringen tillträtt i oktober 2014. Men, den frågan ställdes inte.

Inger Arenander framhåller att Stefan Löfven genom hela intervjun betonar att det “finns fler än regeringen som har ansvar för hur Sverige klarar krisen”. Då hade det varit naturligt att ta upp just det som kommissionen påpekat att “Regeringen styr Landet”. Men så sker inte. Så läsaren får intrycket att Löfven har rätt, många andra har ansvaret också, trots vad kommissionen påpekat och vad grundlagen säger.

Så kommer frågan om experterna upp i intervjun, det gäller inte minst Folkhälsomyndigheten, men även andra sakkunniga. Att inte lyssna på experterna tycker Stefan Löfven vore “korkat”. De allra störta ekonomiska insatserna under Pandemin är inte till FHM eller direkta stöd till Pandemi-hanteringen, utan insatser för att hålla näringslivet vid liv och minska arbetslösheten. Vore det inte lämpligt med experter även när det gäller insatser för näringslivet? Var det då “korkat” att inte lyssna till experter? Vare sig finans- eller näringsdepartementet involverade några experter när stödprogrammen utformades.

Så kommer frågan om Pandemi-lag, som saknas. Där hänvisar Stefan Löfven till att Alliansregeringen utredde en sådan, men det blev ingenting. Korrekt hade varit att påpeka att den aktuella Grundlagsutredningen tillsattes 2004 av den socialdemokratiska regeringen. Att riksdagen 2008 inte följde dess rekommendation om en Pandemi-lagstiftning. Att både Alliansregeringen och den socialdemokratiska oppositionen då sade nej till Pandemi-förslaget.

Detta är axplock från Inger Arenanders intervju på Julafton med Stefan Löfven i Svenska Dagbladet. Här kan du se hur intervjuaren låter bli att ta upp ett antal väldigt viktiga frågor och i låter istället Stefan Löfven presentera sin egen bild av vad som skett som korrekt.

 

Forskningspropositionen utvecklar tyvärr den akademiska lanthandeln

Det är symptomatiskt att den nya forskningspropositionen, Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige endast en enda gång nämner ordet “elit“, och då för att ta avstånd från just detta.

När Löfvens regering lade fram den förra forskningsproppen i december 2016 hade den föregåtts av ett uppdrag till OECD att analysera Sveriges läge och ge råd inför just denna proposition. “OECD Review of Innovation Policy Sweden 2016” heter OECD:s rapport, som var beställd av den socialdemokratiska regeringen, och kostat många miljoner att utarbeta. Den redovisades inte ens i 2016 års FoU-propp. Och inte ett ord varför man inte hade tagit OECD:s råd till sig och alltså avvisade dem.

I årets forskningspropp “Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” nämns OECD:s rapport från 2016 inte heller. OECD citeras och refereras till ett antal gånger, men bara den väldigt övergripande OECD Outlook. Trots att OECD för fyra år sedan verkligen i detalj analyserade den svenska forsknings- och innovationspolitiken.

Därför vill jag i denna blogg ge en liten glimt av vad OECD säger om den svenska forskningspolitiken. Detta är lika relevant idag, men regeringen har inte brytt sig. Sorgligt.

  • Förändra styrningen och ledarskapet i universiteten (som idag är så dåligt att universiteten undermineras) så att strategier kan utvecklas  och genomföras.
  • Se till att all ökning av fakultetsanslagen förstärker forskningens kvalitet på en högre nivå än idag.
  • Fortsätt inte med de Strategiska Forskningsområdena, SFO, om inte universiteten reformeras med strategier som rektorerna får mandat att genomföra.
  • Allokera mer finansiering till excellens, men se samtidigt till att de har en direkt koppling till samhällsutmaningarna
  • Se till (stimulera) universiteten att skapa riktiga karriärvägar, men inför samtidigt möjlighet till avsked, omplacering och andra förändringar baserad både på individuella prestationer och förverkligandet av strategier.
  • Universitetens forskning idag måste fokuseras i betydligt större utsträckning genom mer excellens i befintliga program
  • Utvärdera nyttan av universitetens forskning och och stärk den genom extern finansiering och samarbete med institut och industrin.
  • Väsentligt större belopp krävs till väsentligt färre mottagare.
  • Se över statens finansieringsinstitutioner och reducera dessa samtidigt som de bör få ett nytt uppdrag

Här några bloggar från 2016 som illustrerar behovet av att reformera de svenska universiteten och forskningen. Och det är OECD:s råd till den svenska regeringen. På regeringens uppdrag och med ersättning därifrån, men som regeringen inte tagit någon hänsyn till:

Forskningsproppen ökar nivån på bidragen med drygt 3 miljarder, ett nivålyft. Men detta blir ett nollsummespel, för samtidigt har ideella stiftelser och organisationer blivit av med utdelningar. Så har Wallenberg-stiftelserna förlorat cirka 1 miljard – pga utdelningsstopp – i forskningsanslag. Många andra forsknings-insatser från privata investerare berörs också av utdelningsstoppet.

Allt detta bidrar till att upprätthålla den Akademiska Lanthandeln som svensk forskning tenderar att bli.

 

Nyårsrevyn i förtid – se, skratta och gråt

Inte visste jag att Nyårsrevyn skulle gå i förtid. Men så var det på fredag eftermiddag den 18 december. Huvudrollsinnehavare: Stefan Löfven.  Biroller: Isabella Lövin, Lena Hallengren, Anna Ekström och Johan Carlson

Roligaste inslaget kommer 19 minuter in på presskonferensen när Hans Olsson, DN frågar “Vad är det för lagrum som ni lutar er emot när ni inför en begränsning” i köpcentra, butiker etc? Det blir alldeles tyst och de fyra ministrarna tittar på varandra och statsministern släpper ut ett nervöst skratt. Då griper generaldirektören Johan Carlson in stammande. Vi säger åt handeln att de själva måste reglera så att det inte blir någon trängsel. Goddag Yxskaft, med andra ord.

Så här fortsätter presskonferensen med flera tuffa frågor, som inte får några vettiga svar. Så här har nyårsrevy-makarna mycket att ösa ur. Problemet blir väl när de ska spela upp revyn, det måste bli digitalt. Kanske Public Service i Godmorgon Världen kan, för de vågar.

Varför sa Stefan Löfven inte som det är: Vi har ingen Pandemilag som de flesta andra länder. Och vi glömde bort att utarbeta en sådan förra våren när det stod klart för oss att vi saknade en sådan lag. Vi väntade ett halvår, till oktober (enligt Lena Hallengren) och den nya lagen kan inte träda i kraft förrän den 15 mars nästa år. Vi har misslyckats, som Corona-kommissionen säger, borde Löfven tillagt.

Det sägs att man måste kunna skratta åt allt, även när det inte är läge att skratta. Så tack regeringen för detta!

Så åter till allvaret. Den borgliga  Alliansregeringen tillsatte den 9 januari 2014 en Äldreutredning, S 2014:02 med Ellen Hausel Heldahl som utredare. Hon och två av sekreterarna i utredningen skrev på DN Debatt idag “Kritik av äldreomsorgen begravdes i ett bergrum” Den utredningen lade Stefan Löfven ned så snart han bildat regering, den 30 oktober 2014. Hade denna utredning fått fortsätta skulle kanske många av bristerna äldreomsorgen ha kunnat ha undvikas. (Om inte Långbänken fått regera, vill jag tillägga)

Regeringen har sökt sopa utredningen från 2014under mattan. Det går inte att hitta direktiven, vilka ska vara tillgängliga på hemsidan. Inte heller finns den PM som utredaren sammanställde och skickade in till regeringen, trots dess ointresse. Säkert går det att gräva fram den ur bergrummet, men så borde det inte vara.

En annan besvärande omständighet för regeringen är att man den 17 december 2019 utsåg ett Äldreforskarråd, som skulle ge regeringen ett rejält handtag när det gällde hur de äldre skulle behandlas. Men ansvarig minister Lena Hallengren struntade i detta och inställde ett möte och kom inte till möte nummer två – i mars respektive april i våras.

Summan av kardemumman är:

  • Alliansregeringen tillsatte en utredning i januari 2014 för att utreda äldrevården, och som skulle behandlat många av de frågor som lett till regerings misslyckande.
  • Löfvens regering lade ned denna äldreutredning den 30 oktober 2014
  • Regeringen Löfven tillsatta i december 2019 ett Äldreforskar-råd, men brydde sig sedan inte om den – sade sig inte ha tid
  • När regeringen i början på mars 2020 konstaterade att vi hade inte någon Pandemi-lagstiftning så väntade man till i mitten på oktober med lagstiftningsarbetet.

Var ansvaret ligger för misslyckandet med de äldre kan varje läsare själv komma fram till.

Slutnot: Corona-kommissionen har gjort ett gott arbete, säger var ansvaret för misslyckandet med de äldre ligger. Det är dock en brist att man inte uppmärksammat Äldreutredningen från 2014 och att Stefan Löfven lade  ned den. Inte heller har kommissionen uppmärksammat Äldreforskarrådet, som regeringen bildade, men sedan inte brydde sig om. Bristen på Pandemilagstiftning återkommer Corona-kommissionen till i sitt framtida arbete, säger man.

Elbristen ett allvarligt problem – vad väntar regeringen på?

Varför kan inte den svenska regeringen agera så att Sverige får en trygg elförsörjning?

Under flera år har elbristen varit ett stort bekymmer, särskilt i södra Sverige. De ansvariga politikerna verkar inte förstå, och i vart fall inte åtgärda, de problem som finns. För fem år sedan, år 2015 genomförde Energimyndigheten en Risk- och sårbarhetsanalys över energiförsörjningen i Sverige år 2015. Detta skedde under den nuvarande regeringens ledning. Trots detta lider Sverige idag av effektbrist, något som kommer fram i media dagligen.

Det allra värsta exemplet jag sett är företaget Spaljisten i Åseda, som hade 63 stopp på sammanlagt 66,4 timmar, på bara två månader. Företaget har affärsplaner och då kan det leda till att mani satsar utomlands istället. Sydsvenska Handelskammaren har genom sin VD Stefan Müchler givit många fler exempel på elstörning och elbrist. Därför bjöd man in energiminister Anders Ygeman i slutet på oktober. Då lovade han åtgärder, som runnit ut i sanden.

Nyligen debatterade den moderata riksdagsledamoten Lars Hjälmered med energiminister Ygeman, som påstod att allt är under kontroll. Ygeman hävdade t o m att han vid möte med Sydsvenska Handelskammaren hade kunnat visa upp papper med försäkran från en nätägare som visade att elbrist inte skulle uppstå, och att fler kunde ansluta sig, utan problem. Detta är tydligen helt felaktigt.

Den 30 november skrev Holmens VD en debattartikel i Dagens Industri “Elkris drabbar industrin”.

En vecka senare skriver Dagens Industri “Oerhört bråttom att vidtaga åtgärder”. En enkät visar att elbristen kan flytta investeringar från Sverige.

Regeringens agerande när det gäller energibristen kan sammanfattas så här:

  • Regeringen vill inte erkänna den energibrist och elproblem som företagen påpekar
  • Regeringen har inte åtgärdat de problem som Energimyndigheten redovisade 2015
  • Regeringen har fått bakläxa i Riksdagen, men ändå inte åtgärdat problemen.
  • Senfärdigheten i energipolitiken är ett gott signum på Regeringens Långbänk

Varför inte tillsätta en ny kommission, som likt Corona-kommissionen får kartlägga regeringens oförmåga att hantera  även energifrågan?

 

Var är Sveriges Statsminister?

Hård kritik riktas mot Regeringen från Coronakommissionen: “Strategin att skydda de äldre har misslyckats”. Många äldre har dött i onödan. Vad gör då regeringen?

  • Kallar direkt till presskonferens
  • Statsministern framträder och kommenterar regeringens ansvar
  • Statsministern uppträder i Rapport och Aktuellt samt TV4 Nyheterna
  • Statsministern låter sig dessutom intervjuas i Dagens Eko

Så hade skett i alla demokratiska länder. Hade regeringen dessutom tagit på sig ansvaret så hade den lämnat in sin avskedsansökan.

Men inte så med statsminister Stefan Löfven. Trots att han nu haft en rad pressträffar, (och rimligen övat upp sig). I stället skickar statsministern fram en fackminister, som knappast kan sägas företräda hela regeringen. Så här gör statsministern i Sverige:

  • Socialminister Lena Hallengren får stå till ansvar i Rapport och Aktuellt samt andra nyhetskanaler
  • Statsministern skickar ut en kommentar på Facebook och påstår att Coronakommissionen bekräftar det regeringen framfört (Fake)
  • Statsministern låter några “hovjournalister” intervjua sig. Däribland Hans Olsson i DN och TT.

Varför efterfrågar inte Dagens Eko, Rapport och Aktuellt att få göra en intervju med statsminister Stefan Löfven? Eller har de försökt göra detta. men fått nej? Redaktionerna säger ingenting om man försökt. Är man rädd för att en levande intervju blir vad som kan kallas “lyteskomik”? Men, om inte ett lands statsminister klarar av intervjuer och en presskonferens när en statlig utredning kommit med en förödande kritik, då måste detta lyftas fram – tydligt.

Aktuellt påstod dessutom i intervjun med Lena Hallengren att “Du som är ytterst ansvarig för detta misslyckande”. Vet inte Aktuellt om att regeringen styr landet och ansvarig för detta är landets statsminister. Utfrågningen av Lena Hallengren var hårdare än normalt, men ändå fick hon oemotsagd säga: “Jag är nöjd med alla åtgärder vi vidtagit“.

Corona-kommissionen har uppenbarligen på kort tid gjort ett mycket bra arbete. Kritiken mot de ansvariga, särskilt den sittande regeringen, men även tidigare, är stenhår: Så här sammanfattar Kommissionen ansvaret:

Ansvaret för bristerna

Vi har bland annat funnit att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till och att det bottnade i strukturella brister som varit kända långt före virusutbrottet. För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret. Regeringen styr riket (1 kap. 6 § regeringsformen) och hade därför bort ta de initiativ som behövts för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris av detta slag.

 

I DN 16 december (idag) säger statsminister Löfven om den kraftiga kritiken till några “hovjournalister”

– Det vore märkligt om en sån här rapport inte kommer fram till slutsatsen att saker och ting behöver göras annorlunda, säger Stefan Löfven (S)

Ett mycket underligt uttalande. Det betyder att Stefan Löfven anser att det är mer eller mindre självklart att regeringen skulle göra fel. En annan sak hade varit om han nu, vid närmare eftertanke, kommit fram till att han och regeringen handlat fel. Och då erkänt detta.

Var finns Sveriges Statsminister?

Så skönt att Sverige inte blivit ännu sämre – i grundskolan

Det var nog med en suck av lättnad som Anna Ekström och regeringen drog när TIMMS 2019 visade att svenska elever inte var sämre än för fyra år sedan. En andra suck av lättnad måste ha kommit när svenska medier inte redovisar resultaten, för dessa är inget att skryta med. Det finns anledning att redovisa dessa.

Låt oss börja med matematik. I årskurs 4 är de svenska elevernas resultat på  24e plats. Hela 23 länder har bättre resultat än Sverige. I topp ligger

  1. Singapore
  2. Hongkong
  3. Sydkorea

De svenska eleverna ligger 6 poäng lägre än genomsnittet bland EU:s och OECD:s länder.

Så tittar vi på eleverna i årsklass 8. Där ligger de svenska eleverna på en 16e plats. De som ligger i topp här är

  1. Singpore
  2. Taiwan
  3. Sydkorea

De svenska eleverna ligger 9 poäng sämre än genomsnittet för EU:s respektive OECD:s länder

Så över till naturvetenskap. Här ligger de svenska eleverna något bättre till än i matematik. Här ligger Sverige på 10e plats i årskurs 4. De bästa länderna här är Singapore, Sydkorea och Ryssland. Fjärdeklassarna ligger 13 poäng över genomsnittet för EU och OECD:s länder.

Så tar vi oss en titt på 8e-klassarna. De ligger de svenska eleverna på plats 16 . Det är 7 poäng högre än genomsnittet för EU:s och OECD:s länder.

Noteras ska att svenska eleverna i naturvetenskap vare sig förbättrat eller försämrat resultaten mellan 2015 och 2019 jämfört med andra länder.

OECD har många gånger påpekat för svenska att avgörande för en god kunskapsinhämtning är ordning och reda i skolan. Där är Sverige sämst. Detta enligt tidigare studier från OECD. Som Sverige valt att i stort sätt strunta i. Det har blivit något bättre på senare tid, men långtifrån bra.

Den här TIMMS-undersökningen visar att både Sveriges rektorer och våra elever själv anger Sverige som det kanske sämsta landets för ordning och reda.