Kan det vara så svårt att ta del av Kommunutredningen?

Är de läskunnig ute i våra kommuner, i SKR (fd SKL) och i regeringskansliet, för att inte tala om i svenska medier? För exakt ett år sedan kom en utredning, inom ramen för Kommunutredningen, som heter ”Den förbjudna framtiden”. Den anger möjligheten att reducera kostnaderna i kommunerna med hjälp av en digitalisering. Denna utredning verkar ingen ha läst. Varför?

Utredningen ”Den förbjudna framtiden” kostar 55 kronor att beställa tryckt, men att ladda ned är gratis. Här är länken.

Än en gång utredningen heter”*Den förbjudna framtiden” och här finns via länken tillgänglig för alla beslutsfattare i offentlig sektor. Och för mina andra läsare. Här finns min blogg om kommunernas digitaliserings-möjligheter, som nu är förbjuden. Kom inte i fortsättning och säg ”Det hade jag inte en aning om”.

Vad säger utredningen? Jo, att en digitalisering skulle kunna spara mellan 25-30 procent av kostnaderna i kommunerna fram till 2030.

Bli vän med den nya tekniken, det är uppmaningen till både kommunerna och ansvariga politiker på riksnivå. Visserligen ligger Sverige inte i framkant på digitaliseringens område, vad än Anders Ygeman säger, men vi borde inte vara sämre än att vi kan lyfta på spärrarna, ändra på regelverk som förbjuder. Och se den nya framtiden an med lösningar i stället för skattehöjningar i blicken.

Det ska tilläggas att Svenskt Näringsliv har gjort en studie nyligen som visar en stor effektiviseringspotential i kommunerna. Sammantaget är den i storleksordningen 30-40 miljarder, och det är i huvudsak i tillägg till den förbättring som ”Förbjuden framtid” anvisar. En komprimerad och bra sammanställning har fPlus redovisat

Det finns mycket mer att göra för att få den svenska skolan bra

Vi ska var glada över att gårdagens PISA-undersökning visar att resultaten jämfört med 2016 går uppåt, eller i vart fall inte ned. Men, förbättringen ligger inom felmarginalen så vi ska inte slå oss för bröstet alltför mycket. Så här klarar sig de svenska 15-åringarna:

  • Läsförståelse plats 7
  • Mattematik  plats 12
  • Naturvetenskap plats 14

Glöm inte bort att cirka 11 procent av de som skulle varit med i undersökningen – invandrare – togs bort. Hade de varit med i undersökningen skulle resultatet med all säkerhet blivit åt andra hållet. Nedåt. Så, vi får inte lura oss själva för PISA-resultaten är egentligen lite ”dressade”. Anna Ekström kommentar är vilseledande: ”En tydlig uppgång över hela fältet”, stämmer knappast när resultatet ligger inom felmarginalen.

Den ansvarige OECD-chefen Andreas Schleicher påpekar i ett uttalande i Dagens Eko idag: ”Det finns mycket mer att göra” för att få en bra skola i Sverige. Han vill ha en mer jämlik skola i Sverige, men inte till priset av att friskolorna elimineras.

Vad är viktigast för att få den svenska skolan på fötter? Den frågan besvarades av OECD, som kom med en specialrapport till den svenska regeringen i maj 2015. Som regeringen hade beställt. Där angav OECD ordning och reda som avgörande för att eleverna skulle lära sig i skolan. Skolkommissionen, som Anna Ekström ledde, då generaldirektör för Skolverket, tog inte detta på allvar. Något som jag påpekade i mina bloggar, och som hon blev rasande över. Nu har hon ändrat sig, men inte fullt ut.

Vad mer är viktigt för den svenska skolan? Jo, att kommunala skolor och friskolor behandlas lika. Idag görs ingen prövning av ledningen för de kommunala skolorna, utan endast för friskolorna. Skolinspektionen prövar ledningarna för friskolorna med ett regelverk som ställer höga krav. Men gentemot de kommunala skolorna ställs inga krav alls. Det betyder att en underkänd rektor i en friskola dagen efter kan bli rektor i den kommunala grannskolan. Likvärdighet var det…Skulle inte januariavtalet garantera lika behandling av offentlig och privat verksamhet?

Igår kom en programförklaring från regeringens sida när det gäller reformer för skolan, Reformer för en jämlik kunskapsskola. Men det fortfarande inte fråga om jämställdhet mellan skolorna. Däremot har Anna Ekström nu anammat ordning och reda, för regeringen föreslår en ”Nationell plan för trygghet och studiero”. Det har nu blivit en förutsättning för alla elevers kunskapsutveckling. Äntligen, säger jag. Och, i dagens DN Debatt-artikel har Anna Ekström givit sin bild av framtiden.

Men det står inget om när BEO, Barn och Elevombudet, som stämmer lärare och tar kränkande elevers parti inför domstolar, ska avvecklas. BEO är t o m en hjälp för de kriminella ungdomarna. Borde i stället inrättas en Lärarombudsman som tillvaratar lärarnas intressen.

En annan fråga som inte varit uppe nu, när PISA kom, är flumskolan. Mer kunskaper och nya undervisnings- och kursplaner behövs. De man nu håller på och arbetar fram håller verkligen inte måttet, och är i behov av total förändring. Det visar Forum Axess Läs här och förfäras.

Vill Du ha ytterligare en vederhäftig analys av PISA-mätningen och svensk skola, så läs Dagens Industris ledare idag ”Sverige måste ha högre kunskapskrav”.

På måndag i nästa vecka håller Entreprenörskapsforum ett lunch-seminarium om friskolornas roll för den pedagogiska utvecklingen av skolorna i Sverige. Det torde finnas några platser kvar.

 

 

Digitaliseringen fortsätter – hänger regeringen med?

Digitaliseringen är den viktigaste tekniken inför framtiden. Att ligga i topp där är avgörande. Sverige har under lång tid backat. För 20 år sedan var vi ledare, men inte idag. OECD har rapporterat vid flera tillfällen att Sverige inte håller måttet. Nu senast i en rapport den 10 maj i år. ”Digital Government Review Sweden” heter rapporten som gav Sverige bakläxa. Läs, länken finns här.

Nu vill jag tillägga att OECD i denna rapport samarbetade med tre så kallade ”peer nation”, alltså länder som OECD benchmarkat emot när man utvecklat rapporten. Dessa länder är

  • Storbritannien
  • Finland
  • Mexiko

Den 22 november hölls för första året Digital@Idag. En landsomfattande temadag om det digitala samhället. I år var det en mjukstart, men ändå på ett par dussin platser. Själv deltog jag på det i ”Smarta samtal” Där medverkade bland andra  Peter ”Poker” Wallenberg och Anna Ekström. Även här konstaterade man att Sverige legat betydligt bättre till tidigare på digitaliseringens område än idag. Wallenberggruppen avviker och blir vårt alibi. Detta håller inte, kan man konstatera.

Digital@Idag som hölls på Tekniska Museet så medverkade digitaliseringsminister Anders Ygeman. Han förvånade alla deltagare med att påstå ”Sverige är i digitaliseringens framkant” och påstod sedan att Sverige inte har att lära av något annat land. Det var många i salen som tänkte på Kina och USA som ligger långt före Sverige. Och 5G där Sverige tappat ett par år av utveckling. Finland håller på att rulla ut 5G-nät och Schweiz också, för att inte tala om Sydkorea.

Det som kan ge Anders Ygeman en eloge på seminariet var hans tal om livslångt lärande. Och att lärandet måste ske på den egna arbetsplatsen. Det var bra!

Långbänken går före terroristlagstiftningen

Ska det vara så här? Så reagerade jag när jag såg förslaget till ny terroristlag. Utredningen var efterlängtad, om man nu kan längta efter en utredning. ”En ny terroristbrottslag”, är ett betänkande som Terroristbrottsutredningen lade fram i tisdags.

Utredningen har tagit nästan tre år att genomföra. Direktiven finns här. Utredningen har fått förlängd tid fyra gånger och är nästan ett år försenad. Utredningen omfång är 465 sidor plus bilagor på dryga 300 sidor (som inte utredningen skrivit). Ska det verkligen behövs ta nästan tre år att arbeta fram ett sådan här utredning? Ja, om arbetet sker sporadiskt, men knappast om det sker på heltid. Förmodligen har experterna arbetat någon eller möjligen några dagar i månaden och då tar det tid.

Här återkommer jag till föredömet Lindbeck-kommissionen, som genomfördes direkt efter finanskrisen i Sverige hösten 1993. Den utredningen, som Du kan läsa här, presterade det kanske mest genomgripande förslaget någon utredning presenterat i Sverige. Det på knappa fyra månader. Terrorismen har varit lika brådskande nu som finanskrisen var då i början på 1990-talet. Men lagtext kanske tar lite längre tid. Dock vi talar här om 30 månader jämfört med Lindbecks 4 månader. När det är bråttom går det att jobba snabbt. Men då har givetvis kritiker, som jag, glömt bort Den heliga Långbänken.

Men Långbänken ska fortsätta hyllas, även nu när utredningen med alla sina lagförslag ligger på bordet. Åtminstone enligt utredningens förslag. Den nya Terrorbrottslagen ska inte träda i kraft förrän den 1 juli 2021. Den fortsatta behandlingen ska få ta ytterligare drygt ett och ett halvt år. Ja, vill man hylla Långbänken är detta givetvis riktigt.

Av de experter som utredningen haft, sju totalt, sticker Advokatkårens företrädare i utredningen ut. Det är Advokaten Thomas Olsson.

Om Thomas Olsson skriver DN i en intervju den 22/4 2012 :”Han är skeptisk till den hotbild som han menar att Säpo levererar av en dold, på samma gång oklar och otäck, brottslighet.” Olsson utvecklar sitt synsätt: ”– Människor som är rädda – och genom terrorismen kan ju vem som helst sprängas i luften – accepterar inskränkningar i rättssystemet. De drabbar ju ändå bara andra. Själva har de inget att dölja. Men det handlar inte om det, utan om hur mycket information man samlar på sig.”

Här har vi advokatsidans representant i terroristutredningen, som inte bara försvarar terrorister (det ska advokater göra) utan också är negativ till de inskränkningar som måste ske i rättssystemet för att vi ska komma åt den grova brottsligheten. Har detta varit en  bromskloss för utredningen? får blir en retorisk fråga. Och vad säger det om Advokatsamfundet? Om de andra experterna också är ”mjukisar” när det gäller att använda hemliga tvångsmedel och andra inskränkningar i integriteten vet jag inte.

Utvärderingen av utredningsförslaget är jag inte mannen att göra, men snart kommer väl jurister med sina kommentarer,, liksom berörda politiker.

OECD ger Sverige läxa i Digitalisering (om inte bakläxa)

OECD lämnade i våras en rapport till Sverige, på den svenska regeringen uppdrag, rörande digitaliseringen av offentlig sektor. ”Digital Government Review Sweden” heter rapporten som överlämnades till Anders Ygeman den 10 maj. Om det är en läxa, eller t o m en bakläxa, får Du bedöma själv. Så här säger OECD:

  1. Sverige har under lång tid haft en digital mognad i den offentliga sektorn. Regeringen måste emellertid förstå att det som skett tidigare inte nödvändigtvis räcker till i dag.
  2. Regeringen måste stödja en övergripande digital transformering och lämna det stuprörs-baserade och osammanhängande utveckling som Sverige följt under det senaste decenniet.
  3. Det räcker inte att deklarera politisk vilja och bara göra uttalanden, för det leder inte till resultat. Regeringen behöver i stället ge starkt stöd till ett resultat-orienterat  genomförande av digitaliseringen.
  4. Ska regeringen utveckla en plattform för digitalisering av offentlig sektor måste den prioritera en kulturell förändring som gör detta möjligt.

Sedan kommer OECD med 19 skarpa förslag. Dessa finns att beskåda i rapporten, så jag lägger ånyo en länk till rapporten  här.

Det finns ett övergripande förslag, som är en förutsättning för en digitalisering av den svenska offentliga sektorn: En Chief Transformation Officer behöver utses, som samordnar den digitala utvecklingen.

Ett förslag till IT-samordnare fick Statsministern Löfven redan för fyra år sedan i ett arbete med Statsrådsberedningen. (Jag har pappren här) Men ingenting hände. Det är ett skäl till varför Sverige nu inte hänger med i digitaliseringen. Är det ingen som driver på och samordnar, så händer ingenting. Posten Chief Digital Officer skulle lyda direkt under statsministern med placering på Statsrådsberedningen, med erforderlig support.

Det ska sägas igen, jag har bloggat om det tidigare, att Peter Eriksson, då digitaliseringsminister,  gick bakom ryggen på Stefan Löfven och anställde en digitaliserings-samordnare till Näringsdepartementet. Utan stöd och utan position. Åsa Zetterberg var personen, som stannade i 9 månader. Nu VD på IT&Telekomföretagen. Och kommer där säkert göra goda insatser, men samordnaren i regeringen saknas, som OECD konstaterar.

Företagen gör sina insatser, men regeringen förstår inte hur digitaliseringen måste genomföras. Vad Sverige som nation måste göra. Både intentioner och pengar saknas. Detta konstaterade IT&Telekomföretagen i en rapport tidigare i höst. Resultat: Sverige hänger inte med i digitaliseringen.

OECD gjorde för ett och ett halvt år sedan en annan utvärdering av Sverige som digitaliserings-nation. På regeringens uppdrag. Till regeringen sa OECD: Ni måste ta digitaliseringen på allvar.

Vad gör vi? Misstron och uppgivenheten breder ut sig.

En ny positiv framtidssyn kan importeras från våra nordiska grannländer. Det visar en nygammal bok av Bengt Lindroth som Janerik Larsson skriver om i Dagens Industri idag. Boken heter ”Populism och nationalism i Norden”. Artikeln heter ”Norden visar vägen för svensk populism

Läs artikeln i Dagens Industri!

Men jag vill backa bandet. Under senaste åren har reaktionen på min blogg bland de 1000-tals läsarna varit just: Vad gör vi nu? En vanmakt har spridit  sig, när läsarna reagerar mot det politiska systemet oförmåga att hantera viktiga frågor, särskilt när det gäller integration, utanförskap och gängkriminalitet. Men också mycket, mycket annat. Varför ska Långbänken hyllas? Går det inte att få en handlingskraftig och vettig politisk hantering i Sverige? Det går ju i andra länder, och Sveriges förutsättningar borde inte vara sämre än andra länders, snarare bättre.

Sveriges potential är fantastisk, liksom landet, men de ansvariga politikerna sätter stopp.

Vad är då receptet som Janerik Larsson för fram, baserat på utvecklingen i Norden? Jo, lyssna in väljarna och låt de populistiska partierna ta ansvar. Det har fungerat i Danmark, Finland och Norge. Och nu är det dags för Sverige. För Sveriges del gäller följande enligt citat från Janerik Larsson:

”Det stora problemet med diskussionen om Sverigedemokraterna är att deras historiska rötter fortsatt spelar större roll för bedömningen av partiet än väljarsympatiernas utslag.”

För egen del vill jag tillägga att det hjälper inte med en ny och bättre politisk inrikting, som satsar på att utnyttja Sveriges potential, om inte också det politiska hantverket förbättras radikalt. Först då kan vi medborgare få det land vi vill ha, byggd på en vettig och ”agile” politik. (Agile är snabb och med i tiden)

 

Det håller inte att förneka verkligheten

Under lång tid tid har politikerna i handling visat att de förnekar verkligheten. I sen tid har detta blivit allra mest uppenbart när Statsminister Stefan Löfven säger att man inte sett gängbrottsligheten komma. Och inte heller vill medge att den stora invandringen, som skapat utanförskaps-problemen, påverkat gängkriminaliteten.

Några politiker har gjort avbön, beklagat att de inte tacklat gängkriminaliteten och utanförskapet tidigare. En av dessa är Ulf Kristersson, M-ledaren. Bra, för utan en riktig verklighetsuppfattning, och ett erkännande att man gjort fel, så kan det inte i stället bli rätt. Så här säger Kristersson i Expressen den 19 november:

”I den mån mitt parti har bidragit till att smäda och frysa ut de röster som ville och vågade lyfta problemen, så förtjänar de min och mitt partis förbehållslösa ursäkt”.

Gemensamt historiskt ansvar, från alla ”gamla” politiska partier. 

Men SAP har större problem också. Partiet är i otakt med verkligheter när det gäller ekonomin. Att Sverige har sämsta ekonomiska utvecklingen i EU per capita (som också beror på invandringen), det försöker man tiga ihjäl.

Dagens Nyheter visade i lördags i  en intervju med S-partisekreteraren Lena Rådström Braastad att man är fel ut i verkligheten på annat sätt. Så här sa partisekreteraren:

 Varför är det viktigare att företagen ska få plocka ut vinster eller att marknaden ska få styra snarare än behoven man har? 

Nu är man där igen: Förbjud vinsten och efterfrågan är inte marknaden. Det påminner om en annan politiker, statsråd, som påstod att ”Vinst är stöld”. Ska man fortsätta jaga landets företagare? Då hämmas den ekonomiska utvecklingen.

I Expressen nyligen skrev Johan Hakelius ”Därför kan Löfven förneka det uppenbara – och därför växer SD. Han sammanfattade sin artikel i en enda mening: ”De faktiska samhällsproblemen är underordnade Socialdemokraternas markeringar mot Sverigedemokraterna.” Detta leder inte bara till att samhällsproblemen inte blir adresserade, utan också att man, Socialdemokraterna, sår hat.

För en vecka sedan skrev Lotta Gröning en krönika i Expressen med 10 råd till Stefan Löfven. Detta borde han göra för att undvika att S blir ett 15-procents-parti: ”10 förändringar som kan rädda Löfven och krisande S”.

Låt mig ta fram två långbänkar, som avviker från verkligheten: Först utredningen om vittnen (anonyma eller kronvittne). Den får 1,5 år på sig. Så har vi ordningsvakterna, som har ett 40 år gammalt regelverk, det ska också utredas. Får också ett och ett halvt år på sig, sedan man dröjt i åratal med att sätta till utredningen. Nej, jag säger som Assar Lindbeck sa (och gjorde): Tillsätt en grupp experter, ge dem kort tid på heltid. Som Lindbeck-kommissionen 1993, den var klar på fyra månader. Tacklade verkligheten på 113 olika områden.

Låt marknaden sköta sysselsättningen – ingen planekonomi tack!

Nu diskuteras arbetskraftsinvandringen. Den diskussionen leder fel. Det låter så rimligt och klokt att vi ska anställa de som bor här i landet först. Därefter arbetskraft utifrån. Men, tänk efter! Tror Du att något företag ”importerar” arbetskraft om de kan få sådan i här hemma? Och det bör inte vara ett Migrationsverk som avgör om arbetskraft finns tillgänglig här eller inte. Det gör ju företagen bäst som ska använda arbetskraften.

Däremot ska givetvis all import av arbetskraft till kriminella företag stoppas. Men det är en helt annan fråga. Det borde inte vara så svårt, om inte GDPR och den stora regeldjungeln hindrar. Röj upp i så fall och gör rätt!

Så här positiv var arbetskraftsinvandringen förra året, 2018 enlig en rapport från Svenskt Näringsliv:

Ökningen i förädlingsvärde, bidraget till svensk BNP, uppgick till 34 miljarder kronor och skatteintäkterna var tolv miljarder kronor.

LO har länge drivit linjen: Stoppa arbetskraftsimporten. Socialdemokraterna har stått emot och Allianspartierna, både i regeringsställning och i opposition, har stått för att företagen själva måste kunna avgöra sitt behov.

Här är LO:s linje

  •  Höjd kapitalbeskattning.
  • Resurser tillföras den aktiva arbetsmarknadspolitiken
  • Lättare att kvalificera sig till A-kassan, 
  • Höjda pensioner och
  • En återreglerad arbetskraftsinvandring.

Som synes ingen företagsvänlig politik så det stör. Det är LO, som vill driva S dit.

Moderaterna börjar nu tala om en ”stramare arbetskraftsinvandring”. Det hade jag aldrig trott att det partiet skulle göra. Att Sverigedemokraterna gör det, är i linje med deras negativa syn på invandring över huvud taget, men Moderaterna! Undrar hur djupt den negativa inställningen sitter hos Moderaterna? Inte särskilt djupt. En omprövning borde till.

Här kan näringslivet trycka på, inte bara genom konversationer vid middagarna under helgen. Ta ett telefonsamtal med Ulf Kristersson eller Elisabeth Svantesson. (Här finns kontaktuppgifter)

Det bästa med arbetskraftsinvandringen framgår av Dagens Nyheters utmärkta ledare i söndags. ”Desperat och feltänkt om arbetskraftsinvandringen”. Läs den! En uppmaning inte minst till de politiker, både i Moderna och i Sverigedemokraterna. Och Socialdemokraterna får goda argument för arbetskraftsinvandringen

Sedan ska vi inte tala om kompetensutvisningarna. De skedde i en takt av 400 utvisningar per månad.  Men det var under 2018 och det har troligen blivit lite bättre nu. Men, långtifrån bra. Och regeringen som skulle kunna rätta till eländet gör ingenting.

 

Toppmöte om Artificiell Intelligens

Det låter pretentiöst toppmöte, och är kanske det, men en viktig markering från tre av de främsta privata spelarna i AI-sektorn. AI.HUB och IT&Telekomföretagen samt Teknikföretagen. Dessa tre organisationer hade kallat till en AI Summit, i tisdags. Även Wallenberggruppen var med på ett hörn, genom WASP-forskaren Fredrik Heintz, som skulle börjat presentationerna, men låg hemma för ankar.

Ska man sammanfatta seminariet, så var det informativt, visade att privata sektorn, särskilt Wallenberg-gruppen, ligger bäst till i utvecklingen på AI-området. Offentlig sektor, både den statliga och kommunala, ligger efter. Men nu finns det starka krafter som vill driva AI-frågan framåt. Som ett rejält steg på vägen redovisade IT&Telekomföretagen en Branschkod för AI – Artificiell Intelligens, som de antagit.

Branschkoden för AI överlämnades till näringsminister Ibrahim Baylan, som gav en intressant redovisning av sin egen teknikresa från Turkiet som 12 åring till Sverige, en resa på mer än 150 år. Utvecklingsmässigt. Mycket tankeväckande. (Han lämnade medarbetarnas talepunkter)

Näringsminister Baylan uttryckte sin oro över att offentlig sektor inte hänger med i digitalisering och AI. Det är inte alltid man får höra ett sådant erkännande. Det sägs ofta i stället att Sverige ska vara bäst, men det räcker inte med ord, det måste till handling också.

Sedan försökte Ibrahim Baylan skrämma seminariet genom att hänvisa till kalkyler som säger att 47 procent av jobben kan försvinna med AI. Men, det är en gammal siffra, som härstammar från Oxford-rapporten 2013. Idag talar OECD om att kanske 7 procent av jobben riskeras, något som jag påpekade. Baylan kontrade med att han också trodde att AI kunde skapa jobb, inte ta jobb. Rätt inställning, säger jag.

Från SKL redovisade Louise Callenberg, ansvarig för digitaliseringen, vilka otroliga förändringar som måste ske inom offentlig förvaltning, för att man ska kunna ta till sig och använda digitaliseringen. Hon gick så långt som till att kommunerna måste få en helt ny förvaltningskultur. Varför talar inte SKL mer om digitaliseringen, t ex i sin Ekonomirapport i oktober?, den frågan ställdes (jag). Svaret gick ut på att processen med digitalisering och AI i den kommunala sektorn har påbörjats, men ska intensifieras. Bra, säger jag, då kanske man också tar fasta på rapporten ”Förbjuden Framtid”? Svaret var ja.

Det ska läggas till att RISE satsning i Göteborg på Lindholmen Science Park verkar ha gjort en god insats, bland annat genom webb-utbildning av 19.000 personer i AI. Mer ska följa. Detta är inte Rocket-Science, men ska så inte vara. Utbildning och kunskap behövs på alla plan. ”AI Innovation of Sweden” heter verksamheten

Bakom det här toppmötet står inte minst Åsa Zetterberg, som är ny VD för IT&Telekomföretagen. Hon arbetade tidigare på SKL med digitalisering och har gjort ett gästspel under trekvarts år som regeringens Digital-samordnare, ”Digital Chief Officer”. Min tro är att hon på sin nya plats kommer göra skillnad. Det behöver det svenska näringslivet. Och kan hon påverka offentliga sektorn att öka farten på AI-området, så är det mycket välkommet!

 

Detta står inte i tidningen

Idag behandlar Riksdagens Transportutskott frågan om villkor för att bygga ut 5G-nät i Sverige. Huvudfrågan är om tillståndet att sända kan antas orsaka skada för landets säkerhet. Då kan tillstånd förvägras eller dras in, alternativt villkor ställas upp.

Detta är en lagstiftning som regeringen anser måste finnas på plats innan bandbredd för 5G-näten kan utlysas. En majoritet vill att SÄPO och Försvarsmakten ska få möjlighet att överklaga tillstånd hos regeringen, med det vill regeringen inte. En del andra frågor inför 5G-nätets införande finns också i den 80-sidiga propositionen.

Vänsterblocket, inklusive C, har dock inte majoritet, så Riksdagen kommer göra ett tillkännagivande. Det betyder att Riksdagen beslutar uppmanna regeringen att göra som Riksdagens majoritet vill. (Under förra mandattiden beslutade Riksdagen om nästan 200 tillkännagivanden, dvs överprövade den inställning som regeringen hade. Regeringen å sin sida har varit oerhört långsam med att efterkomma Riksdagens beslut, om man ens brytt sig)

Det anmärkningsvärda med denna proposition är att den inte kommit ett par år tidigare. Regeringen har under lång tid varit medveten om behov av denna komplettering av säkerheten vid 5G, troligen redan 2012. Men först i oktober 2017 tillsattes en utredning, och det är den som efter två år resulterat i en proposition. Man har valt att hylla Långbänken, vänta så länge Du kan, och gärna ännu lite längre.

Denna fördröjning gör att Sverige ligger två år efter i utvecklingen av 5G-nätet.Trots att Stefan Löfven högtidligen, inför sina Nordiska Statsministerkollegor, deklarerade att Sverige skulle ligga främst i 5G-utbyggnad vid ett möte hemma hos honom i Örnsköldsvik den 22-23 maj 2018. Läs här Statsministrarnas Letter of Intent.

Omvärlden har under den gångna tiden rullat ut 5G-nät. I stor skala i Sydkorea, USA och Kina. i Mittens Rike har man ett fult ut fungerande 5G-nät i 50 stora städer vid kommande årsskifte. I Schweiz har också ett 5G-nät rullats ut. Finland är också i full färd med 5G-utbyggnaden. Sverige pratar högtidligt, men sedan händer ingenting.

Har någon journalist ställt Stefan Löfven mot väggen och frågat om detta? Svar nej. Ett löfte om att Sverige ska vara först på 5G har inte hållits. Visste inte Statsministern om läget när han lovade att vårt land skulle vara ledande på 5G? Många undrar om han lever i en bubbla? Det tyder inte minst den senaste utvecklingen på när det gäller gängkriminaliteten. Men det finns ju fler ministrar, som borde ta sitt ansvar.

PS När detta skrivs tillsätter regeringen en utredning om ordningsvakterna. Regelverket är 40 år gammalt, och frågan om nya regler har diskuterats i åratal. Långbänk som vanligt. Men inte nog med detta. Utredningen ska var klar den 21 maj 2021. Den får alltså ett och ett halvs år på sig. Otroligt vilket långsamhet. Men att utarbeta direktiven har tagit 10 månader. Allt för den hyllade Långbänkens skull.

Dessutom är inte direktiven klara förrän i morgon, så Mikael Damberg hade lite för bråttom. Sedan ska utredningen ut på remiss, därefter behandlas av regeringen, sedan till Lagrådet, därefter regeringen igen med en proposition och sedan riksdagsbehandling. Allt detta tar ytterligare något år. Det ska bli intressant att se om någon journalist ställt den svåra frågan om långsamheten?

PPS Hur gör man i omvärlden, som inte fått vår gängkriminalitet? Jo, de utreder på några månader – på heltid – och sedan fattar man beslut. Kanske något att ta efter? Aj, nej, då kan vi inte hylla Långbänken.