BEO hjälper de kriminella gängen

BEO, Barn och elevombudet, hjälper de kriminella gängen, förmodligen utan att förstå det själva. Även om de borde göra det. Genom att ta de stökiga elevernas parti mot lärarkåren skapas en otrygg miljö som främjar de kriminella. Hela 2000 lärare om året anmäls för kränkningar till BEO, vilket gör denna instans till ett stort problem i skolan för lärarna. För att inte tala om alla de lärare som blir hotade av eleverna: Gör Du inte som jag säger anmäler jag Dig.

Därför bör BEO omgående avskaffas och ersättas med en Lärarombudsman som har till uppgift att slå vakt om lärarnas arbete för att skapa en lugn studiemiljö. Den nya Lärarombudsmannen ska sätta upp riktlinjer för hur eleverna ska uppföra sig i skolan. Och aktivt gripa in mot elever och deras föräldrar som inte följer de regler och det beteende som är rimligt i skolan. Det bör finnas en påföljd för den som bryter mot regelverket.

Det är särskilt viktigt att eleverna i skolan lär sig vilka normer som gäller. Upplöser man normerna, säger att eleverna är de som själva ska avgöra om de blir kränkta, då hjälper man dagens gängkriminella, som älskar att dominera. De får också lättare att rekrytera nya kriminella om skolan saknar normer.

Regelverket för skolan bör dessutom omgående ändras så att lärarna får rätt att ingripa mot ungdomar som stör ordningen. Detta kan ske utan en ny Offentlig Utredning. Låt proffs som kan dessa frågor arbeta fram erforderliga regeländringar. Skicka ut dessa förslag på en månads remiss, och genomför förändringarna sedan direkt.

Läs Tove Lifvendahl om Filip, 13, som mobbas av alla som kommer i kontakt med trakasserierna. Här skulle Lärarombudsmannen kunna gripa in och ange självklara normer och lagföra de enskilda handläggare som inte gör annat än försvarar mobbaren. Och givetvis direkt ingripa mot mobbaren, eleven och hans föräldrar.

Sedan har vi de 1000-talet ungdomsrån som skett i Sverige hittills i år, som säkert blivit stimulerade av den normlöshet som skolan med BEO i spetsen utvecklat. Om inte BEO jagat landets lärare, som gjort dessa rädda för att bli anmälda, så skulle många av dessa försökt stoppa elever som de upplever som problembarn. Men riskerar man att bli anmäld till BEO så låter nog läraren i stället att förbli passiv. Hon eller han har inget att vinna på att korrigera de stökiga, snarare tvärtom.

Enligt statistik som SvD redovisade i tisdags, 27/8, så är det drygt 18.000 brott årligen där den misstänkte är under 15 år. Genomsnittsåldern för dessa brottslingar är 13 år bara. Här behöver insatser, inte bara från lärare, utan också det sk samhället i form av internering i många fall. Straffmyndighets-åldern måste sänkas rejält.

Men nu måste BEO stoppas först, så att denna statliga myndighet inte främjar hjälpa de gängkriminella. Det verkar som om utbildningsminister Anna Ekström ha förstått problemen. För enligt DN igår så kan hon t o m tänka sig att avskaffa BEO, men givetvis ska det till en utredning först. (Har Du hört det förut?)

En god ordning i skolan är en förutsättning för en framgångsrik utbildning. Detta är en förutsättning för hela samhället och välfärden.

Gör ingenting om Du kan tillsätta en ny utredning

Detta är de svenska politikerna valspråk. ”Gör inget om Du kan tillsätta en ny utredning”

Nu gäller det anonyma kontantkort till mobiltelefonerna. För att kunna stoppa gängkriminaliteten och bekämpa extremismen. Den frågan började utredas redan år 2000. Utredningen SOU 2005:38 ”Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar” redovisades i maj 2005. Till den då sittande socialdemokratiska regeringen som hade tillsatt utredningen.

Nu, igår, sa inrikesminister Mikael Damberg att regeringen ska tillsätta en utredning om förbud mot anonyma kontokort i mobiltelefonerna. Trots att det finns en utredning gjord redan för 15 år sedan. Den nya utredningen får nästan ett år på sig. Sedan ska behandling och Lagrådsremiss ske och proposition skrivas och riksdagen besluta. Klart tidigast 1 januari 2021.

Alla kontantkort ska registreras” konstaterade Mobil Nyheter  den 22 december 2005. Det skulle ha trätt i kraft 1 januari 2007. Men, den socialdemokratiska regeringen ångrade sig, och det blev inget förslag till riksdagen. Den borgerliga regeringen fick ta över frågan, och väntade  i fyra år, då regeringen skickade in en lagrådsremiss år 2010. Där föreslog man inte registrering av kontantkort. När sedan Lagrådsremissen blev proposition 2012, så förslog den borgliga regeringen inte heller förbud mot kontantkort utan registrering.

Noteras kan dock att en utredning som tillsätts 2000, ger förslag 2005 och blir proposition 2012 för genomförande 2013 är ett underbart sätt att hylla Långbänken. Och ge de gängkriminella och terroristerna utrymme att ostört driva sin verksamhet. Dessutom genomförs inte kravet om registrering av mobilkort. Det har man börjat tala om idag igen.

Och nu säger Mikael Damberg att en ny utredning ska tillsättas för att förslå förbud mot anonyma kontantkort. Han hänvisar till att polisen och säkerhetspolisen inkommit till regeringen med en hemställan om förbud. Det är kanske sant, men inte hela sanningen. En skrivelse kom in redan år 2004 (och fler har följt senare) till den då pågående utredningen, för kännedom till regeringen, (RÄS000-5200/04) Polisens sammanfattning då, år 2004, att en fortsättning med anonyma kontantkort skulle innebära att polisens arbete ”inom ett par år kan väntas bli ohanterlig” Nu har det gått 16 år…..

Mitt förslag till Mikael Damberg:

  • Be Dina medarbetare ta fram SOU 2005:38
  • Be dem läsa igenom den 490 sidorna där anonyma kontantkort behandlas på 99 ställen
  • Läs också om polisens inlaga år 2004 om det absoluta behovet enligt dem att förbjuda anonyma kontantkort (RÄS000-5200/04).
  • Be juristerna på justitiedepartementet att utan dröjsmål utforma en lagtext
  • Låt innehav av anonymt kontantkort bli straffbart med ett lägsta straff på två år för de gängkriminella. Då kan de häktas, tas bort från gatan.
  • Be svenska folket om ursäkt för att ni dröjt i snart två decennier att införa kontantkorts-förbudet.

Så enkelt borde det vara, men jag ör övertygad om att regeringen är angelägen om att få en ny utredning i statistiken. Det ger intryck av handlingskraft, ”det sker med samhällets fulla kraft”, för att citera Damberg i Rapport i går kväll.

Är det någon som inte förstår att den svenska politiska systemet inte fungerar särskilt väl? (På många andra områden är det lika illa, men där sker inget mord på en kvinna med en bebis i famnen, och då har vi överseende med alla Långbänkar)

Sverige ligger hyggligt till i ekonomisk frihet

Nu finns 2019 års index ”ECONOMIC FREEDOM”, ekonomisk frihet. Gjord för 25:e året i rad av Heritage Foundation i USA, väldens största Tankesmedja. Sverige klarar sig hyggligt, kommer på 19e plats, men det är en rejäl uppgång jämfört med i starten då Sverige låg på 36e plats.

Vad mäter detta ekonomiska index? Jo följande:

  • Rule of law
  • Offentliga sektorn
  • Regelverket
  • Marknadens öppenhet

Under de gångna 25 åren har den ekonomiska friheten ökat. Och med den den ekonomiska standarden. Det finns en direkt relation mellan ekonomisk frihet och ekonomisk tillväxt. Och omvänt mellan brist på ekonomisk frihet och fattigdom. Globalt har 132 länder fått ökad ekonomisk frihet. Samtidigt som 47 länder har fått sämre ekonomisk frihet, och därmed sämre ekonomisk standard.

Unde de gångna 25 åren har andelen fattiga i världen minskat från 34 procent till 10%. Det är alltså en minskning på hela 70 procent. Något att berätta för de fåtal kommunister och vänstersympatisörer som fortfarande tror att ekonomisk frihet är fel.

Sverige har för närvarande besök av två representanter för Heritage, ambassadören Terry Miller och forskningschefen Anthony B. Kim. Inbjudna av Entreprenörskapsforum, som också igår hade ett offentligt seminarium i ämnet (som Du kanske deltog i). En redovisning av seminariet sker på E-forums hemsida under onsdagen.

Det är tre områden där Sverige inte har tillräcklig ekonomisk frihet, som drar ned Sveriges index. Det är offentliga sektorns storlek, skattetrycket och den stela arbets-marknaden.

Vilka länder är i topp? De sex som ligger där har också full ekonomisk frihet, vilket inte innebär en rättighet att göra vad man vill. Här är länderna:

  1. Hong Kong
  2. Singapore
  3. Nya Zealand
  4. Schweiz
  5. Australien
  6. Irland

Du som vill läsa mer, eller använda materialet på olika sätt, kan enkelt ladda ned via denna länk. Det är mycket spännande läsning. Och borde vara ett obligatorium för alla svenska rikspolitiker att ta del av. Och försöka förstå. Samt anpassa Sveriges politik till erfarenheterna globalt.

SvD:s Catarina Kärkkäinen skriver i en ledare idag ”Vi var marknadsekonomins högborg” (missvisande rubrik, men innehållet är tankeväckande)

Demokrati-villkors-utredningen för bidrag till civilsamhället

För en tids sedan hade vi dans-utredningen. Den utredde när man fick dansa i offentliga lokaler. Helt i onödan tyckte väl nästan alla, utom dansministern. Nu har vi fått ytterligare en av dessa onödiga utredningar, demokrativillkors-utredningen för bidrag till civilsamhället. Den är på 485 sidor tillsammans med en Vägledning för handledare på 53 sidor.

Till vilken nytta?

Under 15 månader har en utredare, Karin Almgren, fd justitieråd, tillsammans med 10 experter och tre sekreterare kartlagt statens bidrag till demokratiarbetet genom anslag från myndigheter. Hela 40 myndigheter ger civila organisationer 14 miljarder för att främja demokratin. Därtill kommer kommunerna som bidrar med ytterligare 4 miljarder.

Först gör utredningen en felaktig definition av det civila samhället. Utredningen påstår att den enskilde och familjen inte tillhör det civila samhället, utan bara de organisationer som medborgarna bildar. Wikipedia sägerCivil society can be understood as the ”third sector” of society, distinct from government and business, and including the family and the private sphere.” Men i vårt land är det bara organisationerna som räknas, enligt denna utredning. Lite underligt, men man kanske ska man ha överseende därmed?

Vad har då utredningen kommit fram till? Jo, att pengar för att främja demokrati får inte gå till organisationer som motarbetar  demokratin. Nähä. Inte heller till organisationer som främjar våld eller diskriminering. Nähä. Men om en organisation ångrar vad den tidigare gjort, då är det OK. Förutsatt att man inte gör om det felaktiga. Utredningen konstaterar också att den mottagande organisationen inte heller får vara odemokratisk i sig själv. Det är ord och inga visor.

Du får ursäkta mig, men är inte detta ganska självklart? Krävs det en utredning på mer än 500 sidor, som kostar miljoner med ett drygt dussin engagerade personer för att komma fram till detta?

Stina Oscarson har i en krönika i SvD uppmärksammat denna stora och betydelsefulla utredning, som kostar hela 854 kronor om man vill ha den i tryckt skick. Med länk och nedladdning är utredningen gratis för oss civilister, men vi har fått betala utredningen med våra skattepengar.

Det är tänkvärda synpunkter som Stina Oscarson redovisar. Ska fler frivilliga organisationer bli beroende av statliga bidrag? Kommer staten framöver ställa krav på de organisationer som får pengar? Frågan borde snarare vara, menar hon, hur de civila organisationerna ska förbli oberoende.

 

En så här optimistisk blogg har jag aldrig skrivit

Du som läser min blogg och nyhetsbrev verkar vara bekymrad. Sverige är ett fantastiskt land att bo och verka i, men tänk om vi fick ordning på alla brister också. Frågan är: Vad ska vi göra? Den frågan ställer fler och fler. Här vill jag ge svaret.

Regeringen ska tillsätta en Välfärdskommission. Den ska arbeta i drygt två år och designa framtidens folkhem, det framtida Sverige. Låt den börja med välfärdens grunder, våra företag och vårt näringsliv. Vilka spelregler behöver våra företag för att utvecklas? Mer specifikt:

Avlämna sedan ett delbetänkande (snabbt) om hur grunden för den svenska välfärden  -näringslivet – ska kunna utvecklas och växa. Låt det vara en kommission a la Assar Lindbeck. Han tog fyra månader på sig. Detta kan sedan vara en plattform  för Välfärdskommissionen II.

Beslutsfattandet bör sedan ske snabbt och smidigt anpassat till vårt tidevarv. Inte enligt det gamla och förlegade sättet med Långbänken i högsätet.

Sedan blir Välfärdskommissionen II:s uppgift att se på de andra avgörande pusselbitarna för ett välmående Sverige:

  • En bra skola
  • Ett fredligt land – utan skjutningar och sprängningar varje dag
  • Ett vårdsystem som fungerar
  • En bostadsmarknad som både fungerar och växer
  • En elförsörjning som håller i framtiden, kanske med Kärnkraften 4.0
  • En infrastruktur som både fungerar och klarar av framtidens behov

Det finns andra frågor, som får komma i en Välfärdskommission III: Den äldre generationens behov av boende och vård, ett uthålligt Sverige, jämlikheten och inte minst utanförskapet. Men observera att med hastigheten av Assar Lindbeck-kommissionen så kommer dessa tre utredningar klaras av inom loppet av ett enda år! Med de normala Statens Offentliga Utredningar skulle det med remisser och Lagråd samt propositionsbehandling ta 10 – 15 år. Har vi tid och råd med så långsamt beslutsfattande?

Notera: Maria Ranka skrev i SvD igår ”Välfärden behöver industrin”, med ett ytterligare perspektiv. Privat vård är innovativ och lönsam, är ett föredöme för den offentlig vården. Något som verkligen måste tas tillvara.

PS Optimismen är villkorad att regeringen lyssnar och gör som jag säger.

Varför ska Sverige sätta världsrekord i Långbänk?

Nu ska regeringen låta utreda om utländska investeringar ska få ske i sk skyddsvärda områden.

Först ville Ryssland genom sitt stora energibolag Gazprom köpa Slite hamn, det var 2016. Staten måste ha möjlighet att ingripa, men det krävdes en ny lagstiftning, sa regeringen. I det här projektet gick Gotlandsregionen in och sa nej, så regeringen behövde inte utreda och lagstifta då. Men fler utländska intressen uppenbarade sig.

I slutet på 2017 ville kinesiska investerare bygga ut hamnen i Lysekil. Regeringen sa att detta kan vi inte hindra. Återigen säger regeringen att man måste utreda om det behövs en möjlighet för staten att ingripa mot utländska investeringar i strategiska områden, som måste anses skyddsvärda.

Nu idag harregeringen kommit till skott efter nästa fyra år av Långbänk. Först igår tillsatte regeringen en utredning under ledning av f.d. ordföranden i Högsta Förvaltnings-domstolen Sten Heckscher. Utredningen ska vara klar den 2 november 2021. Den får alltså drygt två år på sig. Sedan ska utredningen gå på remiss, regeringen ska behandla förslaget och Lagrådet ska ge sitt yttrande, varefter proposition skrives och riksdagen beslutar och sedan ska lagen genomföras.

Här är direktiven till utredningen ”System för granskning av direktinvesteringar inom skyddsvärda områden”. (Tog nästan tre år att utarbeta) Direktiven är på 14 sidor.

Troligen kan en lag finnas på plats den 1 januari 2023. Då har det dröjt mer än sex år sedan frågan om statens möjligheter att ingripa mot utländska investeringar i skyddsvärda områden aktualiserades. Inte kan man påstå att politikerna handlar skyndsamt.

Man undrar om regeringen är ute för att slå världsrekord i Långbänk. 

Fotnot: Utredningen har tillkommit efter ett tillkännagivande från riksdagens försvarsutskott hösten 2018 på initiativ av Robert Stenkvist, SD.

PS Trots 14 sidor direktiv finns inga konkreta exempel som rimligen utredaren måste förhålla sig till, som Slite och Lysekil.

Varför backar EU in i framtiden på AI-området?

I måndags kom en ny studie från Center for Data Innovation i USA. Det är en fristående och oberoende forskningsinstitut. Nära lierad med  ITEF, den mest framstående globala tankesmedjan på teknikens område. Jag har följt dem i många år och de är både ledande och ytterst trovärdiga, (Men Du som undrar kan nyttja länkarna och göra en egen värdering)

USA är klart ledande på Artificiell Intelligence, AI, enligt den nya rapporten i måndags. ”Who is Winning the AI Race: China, the EU or the United States?” I utvärderingen har sex kriterier använts:

  • Talang
  • Forskning
  • Utveckling
  • Anpassning (Adoption)
  • Data
  • Hårdvara

USA leder på fyra områden; Talang, forskning, utveckling och hårdvara. Kina är bäst på två områden;  Anpassning och data. EU är inte bäst på något område.

Sedan har forskningsinstitutet värderat alla delkomponenter där 100 är totalen, och då visar det sig  följande resultatet:

  1. USA 44,2 poäng
  2. Kina 32,3 poäng
  3. EU 23,5 poäng

Vad är skälet till detta läge, där EU över tid backat hela tiden? Svaret är att USA var först ute med digitalisering och har betydligt bättre tillgång till riskkapital. Inte minst var USA tidigt på banan med alla digitala plattformsföretag som Amazon, Apple, Facebook, Google, Intel och Microsoft, vilket har varit avgörande.

Kina har satsat hårt för att komma ikapp USA. Plattforms-företagen Alibaba och Tencent  visar verkligen framfötterna och har delvis gått förbi en del av sina amerikanska förebilder.

I februari i år kom McKinsey Global Institut med en beskrivning av varför Europa tappar både på digitalisering och AI-området. Den rapporten är intressant, men utrymmet här räcker inte för en redovisning, så jag får hänvisa till rapporten för den nyfikne. Skälet till EU:s svaga utveckling är att mindre satsas på dessa områden.

ICT-sektorns andel av BNP 2017 var följande:

  1. USA 3,3 procent
  2. Kina 2,1 procent
  3. Europa 1,7 procent

McKinsey-studien visar också att fördelningen av det globala riskkapitalet gav USA 50%, Kina 39% och Europa bara 11 procent. Till sist måste ett annat skäl anges till EU:s dåliga läge. Vi har många framstående digitala forskare i Europa, men många av dessa drar vidare till USA. Där riskkapitalet hägrar.

Sverige ligger inte heller så bra till på AI-området, det har vi Mikael Dambergs ord på, när han var näringsminister. Det finns också andra perspektiv på EU och digitaliseringen, som jag skrivit om tidigare.

SSF satsar på framtiden

Strategiska Forskningsstiftelsen är något av en doldis i forskarvärlden för såväl politiker som andra beslutsfattare och allmänheten. Det är inget fel med det, hälsan tiger still kan man säga. SSF har sin 25-åriga levnad finansierat 1.700 kvalificerade forskningsprojekt med 14 miljarder. Nu är det dags för ett nytt viktigt steg inför framtiden. Under ledning av Lars Hultman som VD. Han arbetar nu för att hela det svenska forskarsamhället ska förstärkas, med mer elitforskning. Kvalitet, inte mängd, bör bli fokus. Struten sågade SSF med fotknölarna.

Med fokus på Agenda 2030 etablerar SSF nu fyra nya forskningscentra med en utlysning av 200 miljoner i forskningsstöd under 5 – 6 år. Något som publicerades i fredags, så det är alldeles nytt. Vad står då på agendan, vilka centra ska etableras med vardera 40 – 60 miljoner i stöd under 5 – 6 år?

Forskningscentra ska utvecklas är dessa:

  • Framtidens kärnkraft – med fokus på fjärde generationens reaktor
  • Växtförädling – för högre avkastning och mindre miljöpåverkan
  • Bränsleceller – ett alternativ till dagens konventionella batterier
  • Nästa generationens antibiotika – med resistens och snabbare diagnoser

En utförligare beskrivning av de nya forskningscentra och forskningsområdena finns i en kort redovisning på engelska. Detta är utlysningen. Föredömligt utformad utan en mängd detaljer, som annars normalt styr utlysningarna.

IPCC:s rapporter är i fokus för klimatdebatten och de åtgärder som krävs. I FN-panelens olika scenarier finns hela tiden med en kraftig ökning av kärnkraften, vilket gör den nya 4:e reaktortypen extra intressant. Sverige har tidigare, före tankeförbudet, legat långt fram på kärnkrafts-forskningens område. Något som kanske kan återvända, till hela världens fromma.

Framtidens Forskning är SSF:s nyhetstidning på nätet. Intressant och lättläst. Den kan Du abonnera på – länk här.

 

Varför tiger näringslivet?

Vad vore Sverige utan ett näringsliv? Ingenting. Ändå har vi en statsminister som tror att vi klarar oss utan näringsliv. Det är en åsikt han givit tillkänna i en högst anmärkningsvärd artikel med rubriken ”Det är dags att bygga det nya folkhemmet”. Expressen den 28 juni i år. Så här ska det ske enligt Löfven i artikeln:

Nu påbörjar också en ny socialdemokratisk arbetsgrupp sitt arbete, för att i dialog med fackföreningsrörelsen, forskarvärlden och tankesmedjor ta fram en ny fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa.

En vecka senare i Almedalen, dit Löfven inte ville åka, redovisade hans stand in, finansminister Magdalena Andersson, att regeringen i höst ska tillsätta en Välfärdskommission. En fortsättning på det arbete som Löfven talade om en vecka tidigare. Arbetet ska vara klart i december 2021. Med i kommissionen blir regeringspartierna, kommuner och landsting samt fackföreningsrörelsen.

Det är underligt att de andra partierna och näringslivet inte inbjuds delta när avsikten är att staka ut framtidens välfärd. Man får intrycket av att detta är ett partipolitiskt projekt där man utnyttjar statsapparaten, men utestänger andra partier och intressenter.

Vad som förvånar mest är att näringslivet tiger helt still, säger inte flaska. Inte underligt att regeringen inte inbjuder ett ”särintresse” (enligt Reinfeldt och nu tydligen Löfven) som inte ens har mål i munnen. Hade man haft det skulle frågan blivit: Vad fan får vi för pengarna?

Svenskt Näringsliv låter två tjänstemän skriva en artikel på sin hemsida under rubriken ”De privata aktörerna är en del av lösningen”. Det är inget fel vare sig på dessa tjänstemän eller på artikelns innehåll, men är detta det svenska näringslivets reaktion när regeringen vill låta en Kommission forma framtiden utan att näringsliv får deltaga?

Välfärdskommissionen ska syssla med (minst) fem olika områden:

  • arbetskraftsförsörjningen – näringslivets svåraste problem
  • Arbetsmiljön – viktig för såväl arbetsgivare som arbetstagare
  • Digitalisering och introduktion av ny teknologi
  • Problemet stad – landsbygd
  • Framtidens organisation och styrning av samhället

Allt som Stefan Löfven beskrev i sin Expressen-artikel den 28 juni om rättvisa och jämlikhet med mera saknas. Ännu så länge är det väl bäst att tillägga. För det sitter en grupp i regeringskansliet och formulerar direktiven för Kommissionen. Vi får återkomma när dessa finns på bordet.

Tänk om Stefan Löfven i stället för en ny kommission höll sitt löfte från 2012 om att utforma en ”Affärsplan Sverige” tillsammans med näringslivet?

 

Donald Trump välter den svenska Långbänken

Det är otroligt vilken effekt president Donald Trump har haft på det svenska politiska systemet.

ASAP Rockys fall hade inte påverkat den svenska politiken om inte Donald Trump gripit in. Då hade det blivit lite krusningar på ytan, men sedan stiltje igen. Hur påverkade Donald Trump svensk politiks omhuldade Långbänk, men inte rättegången? Jo bland annat detta:

  • Statsminister Stefan Löfven gör i telefonsamtal klart för Donald Trump att regeringen inte kan agera i en rättsprocess, men hemligstämplar sedan PM-et om samtalet, så ingen vet egentligen vad som sades. Hur undfallande var Stefan Löfven mot Donald Trump?
  • Donald Trumps andra twitter ger för omvärlden – Sverige undantaget – intrycket att Sveriges statsminister inte riktigt har kontroll, för då hade han väl sagt något och inte bara varit tyst?
  • Både Riksåklagaren och hennes vice skriver Debattartikel i Expressen för att försvara det svenska häktningssystemet, samtidigt som de är kritiska mot det.
  • Alla medier i Sverige slår på stora trumman när det gäller ASAP Rocky-händelsen
  • Alla svenska tidningar skriver stora ledande artiklar om Rocky-fallet och det svenska häktes-systemet. Om tidigare internationell kritik mot systemet och den långsamma politiska hanteringen.
  • Sveriges Washington-ambassadör avbryter sin semester för att svara på alla frågor.
  • Fd statsminister Carl Bildt skrivet ett öppet brev till Donald Trump i Washington Post
  • Justitieministern lovar att en Lagrådsremiss om häktes-systemet ska skickas in snarast (Har legat till sig sedan 2016 – i hela tre år) Färre i häkte och minskad isolering föreslås i den 257 sidor långa utredningen. Det har tagit tre gånger så lång tid att ta emot utredningen, tre år, som att göra utredningen – ett år. Men, nu direkt, ska Lagrådsremiss skickas in.

FN framförde redan 2014 en omfattande kritik det svenska häktnings-systemet. Året därpå framförde Europarådet en motsvarande kritik. Regeringen tillsatte då en utredning sommaren 2015, som la fram sitt förslag, SOU 2016:52, som jag redovisat ovan. Den utredningen har sedan legat på regerings bord utan åtgärd i hela tre år (så när på en remiss). Men den populära Långbänken fick ge upp när Trump riktade strålkastarljuset mot den.

Efter ASAP Rockys dom i onsdags kommenterade den erkände advokaten Leif Silbersky att Trump inte påverkade rättsprocessen, men väl Långbänken. Vi kanske ska be Donald Trump att massera andra delar i det svenska Långbänks-systemet? Se vad som hände när Trump för ett och ett halvt år sedan sa: Har ni sett vad som hände ”Last night in Sweden”. Visserligen vad det inte kvällen innan, men uttalandet hade stor effekt.

Detta bloggar jag om därför att det svenska politiska systemet fungerar lika dåligt som hanteringen av häktes-utredningen. Men det är ingen som bryr sig. Detta har jag bloggat om många gånger, och jag kommer fortsätta så länge Långbänken och oförmågan är politikens rättesnöre.