Den stora förvirringen sprider sig

Först väntar regeringen i mer än en månad innan man ingriper med ett stöd som kan rädda många av de svenska företagen och därigenom också ekonomins framtid. Dessutom blir det ett retroaktivt stöd för de gångna två månaderna mars och april. Med pengar som inte betalas ut förrän till sommaren. Och landets företagare vet inte vad som händer i maj och juni.

Jämför med Danmark och Norge. Där började man redan i mars (den 19e respektive 27e mars) och pengarna har betalas redan ut löpande sedan i mitten på april..

Det nya svenska stödet ska vara ett omställningsstöd. Tanken är tydligen att de företag som får stödet ska ändra sin verksamhet. Detta är inte lätt att göra när man inte vet hur framtiden kan se ut. Inte vet om företaget kan överleva och inte heller om ytterligare stöd är att vänta. .

Den stora förvirringen är också att detta är det sjunde krisprogrammet. Och programmen är inte koordinerade. Stackars företagare, och det rör sig om 10.000-tals, som både ska försöka överleva som företagare och samtidigt jaga de olika stödinsatserna. Är det något man skulle önska sig är att systemet är enhetligt, och dessutom enkelt.

Det påstås också, men ingenting finns i pressreleasen eller OH-bilder – att företag under rekonstruktion eller i konkurs inte kan få ta del av stödet. Detta måste vara lagstridigt, för dessa företag har i fleratlet fall gått över styr p g a Corona-krisen. Hade Sverige, likt Danmark och Norge,. och många fler länder, givit besked i mars månad skulle de flesta fallissemang inte skett.

Alla de sju stödpaketen visar vilken brist på sakkunskap som finns i regeringskansliet. När stöden har arbetat fram borde man – som både i Danmark och Norge – involverat näringslivet och experter. Ett verkligt trist bevis på detta är den företagsakut som regeringen inrättade den 25 mars. Den fick 100 miljarder till sitt förfogande. Idag avslöjar Dagens Industri att den är ett totalt fiasko – endast 189 miljoner har utnyttjats. 

Alla dessa misstag och senfärdighet som regeringen uppvisar är det inga journalister som vill fråga om. Som PM Nilsson i DI påpekar så gäller artighetsjournalistik. För min del vill jag kalla det hovjournalistik. .Det finns några få undantag. Idag har Anna Dahlberg en ledare i Expressen “Löfven kan inte fortsätta ducka för kritiska frågor”

Dagens Nyheter i sin ledare idag – digitalt – är kritisk till det framlagda omställningsstödet “S backar för kritiken – ett steg i rätt riktning”

Dagens Industri har också kritiserat omställningsstödet i ledare – digitalt – idag “Till vad ska företagen ställa om?” 

Expressen uppmärksammar i sin ledare i morgon att “Företagen får betala för januarigängets splittring”

Den stora förvirringen kommer att sprida sig.- Det kan inte fortsätta så här. Men om landets journalister inte vågar ställa de ansvariga politikerna mot väggen med de svåra frågorna (se ovan) så invaggas det svenska folket in i en falsk trygghet.

Så är det tyvärr.

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.