Den svenska export-strategin ifrågasatt

När allt fokuserar på dagens akuta problem, som terror, flyktingar, gänguppgörelser och sexuella trakasserier samt börsens utveckling, så förlorar de viktiga och långsiktiga frågorna sin plats. De glöms bort. Därför var det en angelägen dag i fredags, då Svenskt Näringsliv i samarbete med Teknikföretagen och Almega anordnade , ”Näringslivets Exportstrategidag” (programmet). För min del – och många instämmer – så är det snarare handel, i båda riktningarna, som borde vara begreppet. Och nu finns här seminariets presentationer.

Importen är viktig för exporten, men också för att få in ny teknik och innovationer i vårt land. Det visar forskningen, om det inte räcker med sunt förnuft. Så därför utrikeshandel i stället för bara export. Men det var nog ett budskap som kom fram i fredags. Mötet då var dessutom upplagt som en del presentation på scen av frågorna, följt av paneldebatt. Men, därefter flera workshops, där vi alla deltagare kunde ge vår uppfattning tillkänna. Och det var kvalificerade deltagare, och fler än 150, så denna dag blev riktigt nyttig för Sveriges fortsatta arbete med utrikeshandel!

Vad kom då fram? i kortform: ”Exportinsatserna måste bli konkreta”, Carola Lemne, SN. ”Det är inte lätt för mindre företag att exportera” Johan Söderström ABB. ”Rörligheten måste underlättas med tillgång till bostäder och snabbare hantering av arbetstillstånd”, Håkan Bryngelsson, Almega. ”Exporten måste öka nu, vi kan inte komma tillbaka” Oscar Stenström, statssekreterare åt Mikael Damberg

I den följande paneldebatten gav Jonas Törnblom, Envac, gav en kritisk men konstruktiv kritik av vad Sverige gör idag, eller snarare inte gör. Sverige sprider inte bilden av det framgångsrika landet, sa han med adress Svenska Institutet. Samarbetet på hemma plan måste förbättras rejält, med en hänvisning till Business Sweden, som inte orkar. Förstudier behöver om vi ska lyckas. Baserad på strategier för olika marknader. Detta saknas också.

Scanias chef i Kina, Mats Harborn, spädde på med att jämföra de svenska insatserna mot vad Tyskland gör. I klartext en mycket stor förbättringspotential för Sverige.

Vem ska man ringa om man vill tala med Team Sweden, som ska leda svensk export? Svar: Det finns inget telefonnummer, det är en nebulosa.

Återkommer om arrangörerna eller Näringsdepartementet gör en sammanställning. Mikael Damberg är formellt utrikeshandelsminister, men deltog inte. Det gjorde den verklige ministern, statssekreterare Oscar Stenström, som dock inte har titeln eller positionen som behöves för att sköta uppgiften. Damberg åkte på en industriturné i Västmanland. Han ju också industri- och innovationsminister och dessutom minister för de statliga företagen…..

Jag vet att Mikael Damberg kommer att reagera. Genom att alla ministrar är utrikeshandelsministrar, så har 186 främjande-resor skett, påpekar han. Det är formellt sant, men inte i realiteten. När en handelsminister skulle åka till Iran, då var det Damberg som gällde. Trots att han var värd för ett stort EU-möte i Lund (3.4 dec -15)

Till sist: När får Regeringens Exportstrategi en handlingsplan? Så att den kan bli verklighet?

Till sist, den nya reklamfilmen från Volvo. Att ses, finns på YouTube naturligtvis. Och vilka positiva reaktioner den fått, åtminstone här i Sverige.

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet ”Innovation för tillväxt” som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt ”Innovationskraft Sverige” är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

3 reaktion på “Den svenska export-strategin ifrågasatt

  1. Jag sa inte att Svenska Institutet inte sprider info över framgångsrika svenska exempel. Faktum är att de gör det med stor framgång. Många länder studerar Sis internationella kommunikation. Vad jag sa var att kopplingen till en exportstrategi bör stärkas så att den går hand i hand med främjaraktiviteterna och
    företagens behov av kommunikation.
    Jonas Törnblom

  2. Svensk (gemensam) exportstrategi? Är det rimligt, det är det knappast.
    Svenska företag omfattar en mycket stor bredd vad gäller produkter och tjänster, Enskilda företag är ofta nischade i smala segment som endast har ett begränsat antal marknader /länder där potentiella kunder finns.
    Företagen behöver efter analys fokusera på de marknader där potentiella kunder finns.
    Vad kan göras övergripande om man vill utarbeta en ”all omfattande exportstrategi”
    1. Utbildning i förutsättningarna för effektiv exportförsäljning. Det brister endast få universitet och högskolor ger kurser med exportinriktning.
    2. Utbildning i effektiv produktion av produkter att exportera – hit måste inköps verksamheten inräknas var hur köper företagen insats varor och insats kunskap på den internationella marknaden – hör finns nästan ingen högre utbildning. Endast SILF ger sådan kurser som företagen kan sända sina inköpare på. Universiteten varken utbildar eller forskar på detta viktiga område för att stärka konkurrenskraften.

    3. Bättre förutsättningar för svenska studenters studier utomlands och även för utländska studenters studier i Sverige behövs.
    ( Svenska studenter är passiva – bekväma och svårövertalade när det gäller att studera utomlands – undantag varmt klimat med prestige universitet).

  3. Att småföretag är underrepresenterade bland exportörer beror till stor del på att de inte kan bära de höga fasta kostnader som är förenade med att etablera sig utomlands. Exportföretag är mer produktiva än andra företag och därför borde ett viktigt inslag i en exportstrategi vara att öka produktiviteten hos småföretagen. Det bör innebära poltiska åtgärder som inriktas mot att förbättra villkoren för småföretag och andra i Sverige.

    I den mån det finns marknadsmisslyckanden som motiverar en statlig insast för att öka exporten så torde det isåfall röra sig om bristande information om andra marknader. Om den ska samlas in av offentliga aktörer vet jag inte.

    Sen kan man fråga sig varför exporten ska öka. En klok norrrman skrev en gång att export endast kan motiveras om intäkterna från den ger oss möjlighet till högre import och därmed konsumtion än om vi skulle ha konsumerat exporten själva.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *