Nu har det varit tyst kring de svenska stödsystemen för företagen under flera veckor. Det var på Valborgsmässoafton, dvs för sex veckor sedan, som det senaste stora stödet presenterades, nämligen omställningsstödet. Sedan har man skrivit en en promemoria och låtit den gå på remiss varefter lagrådet har yttrat sig över en tänkt proposition. Nu läggs propositionen fram i riksdagen idag med en kort motionstid – två dagar. Den är på 297 sidor inklusive bilagor. Den andas byråkrati lång väg.

Frågan är om andra länder har så krångliga system som Sverige. Just nu har jag inte möjlighet att kontrollera detta, men det vore intressant att göra framöver. Kritiken har varit hård emot förslaget till omställningsstöd av följande skäl: för sent, för krångligt och pengarna kommer först i augusti.

Hur ser då stöden ut i andra länder? I tidigare bloggar har jag visat hur stöden ser ut i Danmark och Norge, och det finns också beskrivet i propositionen idag. Vad man inte talar om att det nu snart är två månader sedan de norska och danska företagen kunde få ut pengar från systemen. De svenska företagen ska vänta i ytterligare nästan två månader, till efter den 1 augusti.

Hur är stoleken på stöden i Frankrike och Tyskland jämfört med i Sverige? Stödet som andel av BNP:

• • Frankrike 12 procent
  • Tyskland 24,5 procent
  • Sverige 5 procent

Sedan undrar man hur regeringen tänker när man anger att alla företag kan få krav på revisorsintyg. Revisorerna togs bort för de mindre företagen för några år sedan. Därtill kommer att i företagen måste en revisor intyga bolagets uppgifter i samband med bokslutet för 2020, enligt propositionen. Så här står det

Uppgifterna måste för samtliga företag bekräftas av en revisor i samband med årsbokslutet 2020. 

En stor del av företagen behöver idag inte ha revisorer, något som togs bort för de mindre företagen med högst 3 miljoner i omsättning. Hur ska dessa företag göra? Det blir väl ett nytt undantag.

En riktig miss i regeringens stödpaket är att man glömt bort de enskilda näringsidkarna. Dessa är 400.000. Långt ifrån alla berörs av Pandemin men många, många tusen.De får inte:

• korttidspermitteringar – gäller enbart aktiebolag
• hjälp med sina höga personalkostnader – bara fasta kostnader
• hyresrabatter – de är för små för att hävda sig mot hyresvärdarna

De får däremot skatteanstånd och kanske företagslån. Men, det är hjälp som måste betalas tillbaka.

Men den stora kritiken mot alla regeringens stödåtgärder är att de är utformade av finansdepartement vars sakkunskap om företag är minst sagt begränsad. Det märktes inte minst i remissrundan. Men, tro inte att finansen ändå vill knyta en grupp experter från företag och revisionsbyråer etc till sitt arbete. Som andra länder gör