Gemensamhetsberedningsprocessen är ett hinder

Smaka på det ordet “Gemensamhetsberedningsprocessen”. Det var uttrycket analyschefen på Näringsdepartementet, Erik Fahlbeck, angav som skäl till att man inte kunde tala om hur det verkligen är.  Det är för politiskt känsligt att analysera och redovisa Sverige problem med konkurrenskraften. Svaret gav Fahlbeck igår när Sveriges förmåga att hävda sig globalt diskuterades. Övriga departement invänder, och det gäller inte minst finansdepartementet. En fruktansvärd situation. Inte undra på att man inte kan fatta rätt beslut, om inte den korrekta analysen tillåts.

Diskussionen gällde en en rapport, som jag trots kritik och kompletteringar ändå kan rekommendera. “Sveriges företagande och konkurrenskraft – internationell jämförelse”. Utarbetad av analysenheten på Näringsdepartementet. Här är motsvarande rapport från 2011, som innehåller lite analys. Här finns årets rapport att köpa. En längre och troligen “snällare” redovisning av seminariet kommer snart på denna plats

Opponenter med kritik mot rapporten var professor Martin Andersson, Lund, och Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg. Den går generellt ut på att det för för mycket siffror och tabeller och att probleminventeringen saknades. Man drunknar i ord- och sifferflödet, vill jag påstå. Vill dock upprepa att det inte gör rapporten ointressant, något som också opponenterna påpekade. Med den saknar alltså problemperspektivet.

Martin Andersson konstaterar att trenderna saknas. Utbildningsparadoxen med mycket in med lite ut är en realitet, som borde adresseras. Expertskatter och skattekilar är andra problem. EU är duktigt på infrastruktur, men inte på att utforma plattformar som Facebook, Twitter och Instagram. Här ligger EU i lä av USA

Daniel Wiberg påpekade att det inte bara är analysen som saknas, utan också policy-slutsatserna. Export är vi inte så bra på, och vi måste jämföra oss med de bästa här. Ägarskatterna lyser med sin frånvaro. Och jag själv noterar att personaloptioner saknas helt. Regelförändringarna är också ett misslyckande, konstaterade Wiberg. Banklån till SME-företag är också en bristvara i Sverige, noterade han.

Det är alltså såväl analysen som slutsatserna som genomgående saknas, liksom sambandet mellan de olika delarna i rapporten. Som dock är läsbar, jag upprepar det. Den som skulle tagit emot rapporten, och de synpunkter som framfördes, statssekreterare Ewa Lindström, Näringsdepartementet, fick förhinder med kort varsel.

 

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.