Har 8 år av reformstopp kostat Sverige 250 miljarder?

Frågan om vad 8 år med reformstopp har kostat vårt land var uppe på seminarium på Entreprenörskapsforum på tisdags-morgonen. Annika Winsth tog inte ställning till rapportens beräkning, men konstaterade att Sverige inte haft reformer på 8 år. Och att risken är stor att vi spär på den perioden med 4 år till. Samtidigt som våra konkurrentländer hänger med i utvecklingen.

Rapporten, ”250 miljarder fattigare!” har Johan Eklund och Per Thulin, Entreprenörskapsforum, skrivit. De har gjort en värdefull genomgång av produktivitetsutvecklingen ända sedan 1950-talet. Sedan har de gjort två kalkyler. En om vi varit lika produktiva som från finanskrisen 1993 fram t o m 2006. Då skulle BNP legat på en nivå på hela 27 procent över dagens. I pengar räknat ungefär en hel triljard högre än idag för Sverige. Vi säger väl snarare 1000 miljarder, eftersom begreppet triljard inte används i dagligt tal. För ett normalhushåll hade det blivit en halv miljon extra årligen. Inte så dumt.

Den andra, kanske mer realistiska kalkylen, utgår ifrån att arbetsmarknaden fungerat bättre och att de strukturella matchningsproblemen varit lägre. Alltså en mycket försiktigare beräkning. Då hamnar vi på rubrikens 250 miljarder i årligt extra BNP. Inte alls orealistiskt, menar författarna. Paneldeltagarna på seminariet, Annika Winsth, Nordea och Johan Hassler, Stockholms Universitet, ville inte bejaka denna uppskattning, men påpekade just att reformer saknas. Vilket också är en av författarnas utgångspunkter.

För den ekonom-intresserade kan jag rekommendera en nedladdning och läsning av rapportenFör att förstå kalkylerna underlättar det om man tar ett betyg i statistik först. (Det var nog en del på seminariet som hade svårt att hänga med, tror jag)

Så åter till det som alla vid seminariet var överens om: Vi är behov av ekonomiska reformer för bostadsmarknaden, utbildningen, arbetsmarknaden och infrastrukturen. Får vi inte detta nu, så kommer Sverige fortsätta att gå bakåt.

Ekonomiprofessorn, fd ordföranden i Finanspolitiska rådet, John Hassler sa allvarstyngd: ”Vi har gått från ett utbildningssystem i världsklass till ett mediokert.”

En deltagare i seminariet, fd läns-arbetsmarknadsdirektören Lars Sjöström efterlyste ”mer kul på jobbet”. Kanske är det den mulna höstdagen som gör sig gällande?

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.