Höghastighetståg är lönsamma i Sverige också

”Det är för dyrt”, man kan ”inte räka hem en investering i höghastighetståg” Känns uttrycken igen? Svar: Ja. Men har Du sett en kalkyl som stödjer dessa påståenden? Som tar med samhällsvinsterna?

Det finns tre kalkyler som räknar hem ett ”äkta” höghastighetståg:

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Sverigeförhandlingen

KTH:s Järnvägsgrupp

Till detta skulle jag vilja lägga en utsökt bra ledare som PM Nilsson skrev i Dagens Industri sommaren 2017.

Centerledaren Annie Lööf skrev tillsammans med medarbetare i Dagens Nyheter för ett drygt år sedan  ”Lånefinansiera stambanor för svenska höghastighetståg”. De påvisar där både nyttan av höghastighetståg och hur en finansiering skulle kunna ske.

Du som läser detta, och säger att det är fel, tag Dig tid under helgen och läs. De länkar jag angivit är lättillgängliga och talande. Visst kan vi fortsätta debatten i Sverige om tågets framtid, där en grupp utgår från sina åsikter och en annan ifrån vad kalkyler och gjorde beräkningar säger. Men det är onödigt. Vi måste våga lita på vetenskapen. Att förneka den är samma sak som att förlita sig på fake news.

Läs gärna en debattartikel, som försöker göra ned höghastighetståget, så ser Du på punkt efter punkt, att det inte finns några fakta som styrker de självsäkra invändningarna.: ”Höghastighetsjärnväg är inte lösningen på något, endast ytterligare ett problem.” Skriven av juristen Jacob Heibrink, som är lektor vid juridiska fakulteten i Göteborg.

En annan artikel att rekommendera är SJ-chefen Crister Fritzson ”Ingen vinst med långsamt snabbtåg”

SJ:s argumentering, som är mer än övertygande, säger bland annat följande:

  • Persontrafiken med tåg har fördubblats i Sverige på 20 år
  • Stambanan för höghastighetståg mellan de tre storstäderna kan byggas på 12-15 år
  • Dagens stambana klarar inte av persontrafiken fram till 2030
  • Södra Sverige har en folktäthet som är högre än både Spanien och Frankrike
  • Sverige måste både rusta upp befintlig stambana och bygga höghastighetsjärnväg
  • Med en höghastighetsjärnväg kan antalet godtåg tredubblas
  • Internationellt satsar man på höghastighetståg på minsta 300 km/tim.
  • Att bygga långsamt höghastighetståg, för 250 km/tim, tar minst 60 år, och löser inte vårt behov av järnväg, och blir dessutom mycket dyrare.

Nu väntar vi bara att ett beslut fattas om den nya stambanan för höghastighetståg, medan vi fortfarande kan låna upp till investeringen till minusränta. Och kostanden för den nya stambanan är 40 gånger längre än kostanden för den gamla stambanan. Då, med början 1854 motsvarade investeringen två års BNP. Idag blir kostnaden knappt 5 procent av BNP. Vad väntar vi på? Jo, Annie Lööf.

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.