Hur går det för våra svenska universitet?

För de svenska universiteten går det så där. Enligt den kanske främsta mätningen, The Times World University Ranking så ligger vårt främsta universitet på plats 40. Det är Karolinska institutet. Sedan är det ett stort hopp ned till Uppsala på plats 87 och Lund på 98:e plats. De andra universiteten som kommer med i rankingen finner du längre ned. Länkarna ger oerhört intressant och bra information om läroställena.

Men världsrankingen då? Jo så här ser den ut:

  1. Oxford, UK
  2. Cambridge, UK
  3. Stanford, USA
  4. MIT, USA
  5. California Institute of Technology
  6. Harvard, USA
  7. Princeton, USA
  8. Yale, USA
  9. Imperial college, UK
  10. Chicago, USA

Sedan följer USA i långa banor och två från Canada och ett från Schweiz. Kinas Tsinghua kommer på plats 22 och Singapore på 23e plats. (Bertil Andersson har hjälpt Singapore, och skulle kunna göra samma här hemma)

De andra svenska universiteten som är rankade:

  • Stockholms Universitet, plats 153
  • KTH, nummer 187
  • Chalmers och Göteborgs Universitet 201 – 250 (inte preciserat)
  • SLU och Umeå ligger båda på på platsen 251 – 300 (inte heller preciserat)
  • Linköping på platsen 351 – 400
  • Örebro plats 401 – 500 (Mest överraskande och glädjande)

Inga andra svenska universitet finns bland de 1.258 bästa. Faktum är att svenska universitet är på väg mot något som skulle kunna kallas för en Akademisk Lanthandel. Vi måste tala klartext, för det är inget självändamål att fler och fler ska gå igenom svenska universitet med dåliga kunskaper.

2012 kom OECD med en studie om (bland annat) universiteten – hur dessa skulle kunna utvecklas och förbättras. Beställd av regeringen. Ingen åtgärd. Undersökningen, som kostade miljoner, och var av stort värde, nämndes inte ens i forskningsproppen.

Fyra år senare får regeringen – på egen beställning – en ny OECD-rapport, 2016. Som också kostar miljoner, och som skulle varit ett underlag inför nästa forskningspropp. Men, inte, OECD-rapporten nämndes inte i propositionen, inte ens i en fotnot. Än mindre tog man hänsyn till analysen och de välgrundade förslagen. Det som skulle kunna göra de svenska universiteten till excellenta, på lång sikt.

Till sist ett Påsk-tips till den nya forskningsministern Matilda Ernkrans: Läs en av OECD-rapporterna under Påsken, helst kanske den senaste, som Din egen regering beställde. När Du sedan kommer tillbaka till departementet på tisdag då kallar Du samman Dina medarbetare och ge order: Läs OECD och arbeta därefter fram en plan ”Hur vi för upp de svenska universiteten till världsklass”

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

6 svar på ”Hur går det för våra svenska universitet?

  1. Politiken har tyvärr satt sig i professorernas knä, och vet inget annat än vad professorerna säger till dem, och professorenas budskap är enkelt: ”vi vill ha mera pengar och mindre krav”. Verkligheten visar tvärtom – som alltid, för övrigt – att det är de hungriga som jagar bäst: Sveriges bästa handelshögskola (sett till publicering/citering) är t.ex. Jönköping, som har ytterst lite direktanslag från staten. Örebro, Skövde och andra unga, fattiga och hungriga lärosäten är på väg upp i rankingen, medan de med mycket pengar och låga krav sjunker som stenar. Tyvärr köper våra politiker fortfarande budskapet att det är pengar som fattas, lite som att den trasiga motorn går bättre om man häller mera bränsle i tanken.

    • Gert, väldigt goda synpunkter. Men, till detta vill jag lägga: Varför läser inte de ansvariga politiker de OECD-studier om Sverige som de själva beställt och betalat? Sedan hade det varit välkommet om de också lyssnade på råden som OECD givit. Vill man inte ha excellenta universitet och dito studenter? Bara många studenter, med bristande kunskaper?

    • Det måste man – de ansvariga politikerna – måste ”ta i” detta. Åtgärda, nu och inte om 20 år. Svenska skolan har medvetet fått gå ned sig sedan kommunistanhängaren Stellan Arvidsson (S) redan för 60 år sedan började nivelleringen av svensk skola. Tyvärr med hjälp av dåvarande *Folkpartiet efter ”Visby-överenskommelsen”.

  2. Hej Håkan
    Roligt att du uppmärksammar Örebro Universitet. Som du vet var jag rektor 2008-2016 på universitetet. Vi kom första gången 2015 på Times Higher rankingen som du refererar till. Vi var väldigt nära Linköping o Umeå och vi var ganska förvånade själva. Men det var efter en stor förändringsinsats på lärosätet med flera starka insatser. I tur o ordning ändrade vi först utbildningsutbudet sedan utvärderades o stärktes forskning, samverkan o internationalisering. Allt med en budget som var mkt liten i förhållande till äldre svenska lärosäten. Otroligt roligt att placeringen håller.
    Jens S

    • Jens,
      Bra jobbat! Grattis! Faktum är att jag redan tidigare uppmärksammat detta att Örebro gick in på rankingen. Och nu gäller det för Universitetet att visa ytterligare vad man går för, t ex på området AI.

Lämna ett svar till Jens Schollin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.