Hur man lyckas med den viktiga skolan

Den svenska skolan har inte lyckats, och flumskolan har jag bloggat om många gånger. Här har de ansvariga politikerna i decennier stoppat huvudet i sanden. De har inte förstått hur viktig ordning och reda är. Istället verkar man fuska med Pisa-testerna– Professor Magnus Henreksson har gått i bräschen för att påvisa hur flummig skolan är, och vad som borde komma i stället. En bra illustration finns i Kvartal från hösten 2019.

I lördags kom en synnerligen intressant kolumn i Svenska Dagbladet skriven av professor Inger Enkvist “När elevernas utbildning inte är det viktiga. Läs den! Hon redovisar där en studie som ekonomiprofessorn Thomas Sowell, Stanford University, genomfört. Han har redovisat studien i sin nya bok “Charter schools and their enemies“. En otroligt häftig recension finns i National Review. En intervju som Peter Robinson gjorde finns här, både länk till video och en textversion.

Så över till huvudresultatet av Sowells studie, som Inger Enkvist redovisat. Det är inte fattigdom och diskriminering som ger dåliga skolresultat. Det är felaktig läroplan, olämpliga uppföranderegler och låga förväntningar. Sowell har gjort en stor studie i New York  i både offentliga skolor och i friskolor. Eleverna är övervägande afroamerikaner och spanskspråkiga. Jämförelsen sker mellan 23.000 friskole-elever som studerar i samma byggnader som elever i offentliga skolor (de går alltså i samma byggnader).

Dessa två elevgrupper, de offentliga och de som går i friskolorna, har exakt samma bakgrund och gör exakt samma test i mattematik och engelska. Detta är resultatet: I friskolorna når 70 procent av eleverna den högsta eller näst högsta nivån i mattematik. I den offentliga skolan är det 10 procent.

Resultatet i engelska får 65 procent av eleverna i friskolorna något av de två toppresultaten. För de offentliga eleverna når endast 15 procent upp till de två bästa testbetygen.

Inte underligt att det står 50.000 elever i kö i New York till friskorna.

Framgångsmodellen är inlärning, ansträngning och ordning. Detta bör nu svenska skolpolitiker och administratörer studera och ta till sig. Men först: Läs Inger Enkvist artikel!

Resultatet är alldeles fantastiskt. Det är 7 gånger fler i friskorna som får goda resultat i matte jämfört med i de offentliga skolorna i New York. I engelska är det drygt 4 gånger fler elever i friskolorna som får bra betyg i engelska än i de offentliga skolorna. Och det är samma sorts elever i samma områden och i samma skolbyggnader, med lika dana förutsättningar.

Skillnaden är alltså fokus på ordning, lärande och ambition. Detta gäller säkert i Sverige också. Se på Engelska Skolan, det sa vår nuvarande utbildningsminister Anna Ekström var ett föredöme. När hon var generaldirektör för Skolverket. Den förebilden gäller fortfarande, även om ministern svängt 180 grader. Det är talande nog. Men knappast imponerande.

 

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.