Hur ska vi få högskolan att gå i takt med arbetsmarknaden?

I den allmänna debatten verkar det som om mer utbildning är lösningen på det mesta. Men vare sig inrikting eller kvaliteten tycks vara med i den bilden. Och inte heller incitament. Detta innebär att matchningen på svensk arbetsmarknad inte fungerar. Och för näringslivet är det största tillväxthindret svårigheten att hitta rätt arbetskraft. Denna viktiga frågeställning tar rapporten ”Högskola i otakt” upp. Genomförd av Entreprenörskaps-forum.

Den mycket intressanta rapporten är skriven av professor Johan Eklund, VD för Entreprenörskapsforum och ekonomie doktor Lars Pettersson, Internationella Handelshögskolan, Jönköping. En presentation av rapporten sker på ett frukost- seminarium onsdagen den 13 september, Med både fri frukostfralla och bok, har jag förstått.

I seminariet medverkar, förutom författarna också Agneta Bladh, ordförande Vetenskapsrådet, Magnus Henrekson, professor och vd IFN, Malin Påhls Hansson, ordförande Saco studentråd. Moderator är Pernilla Norlin, vVD Entreprenörskapsforum. Med möjlighet för alla deltagare att ställa frågor och deltaga i debatten.

Boken ger en intressant inblick i hur den högre utbildningen fungerar och dess resultat:

  • Det sker en systematisk felutbildning i den svenska högskolan
  • Matchningen på arbetsmarknaden har inte blivit bättre trots fördubblad högre utbildning de senaste dryga 20 åren
  • Andelen högutbildade i Sverige är 40 procent, men i näringslivet bara 22 procent
  • Den offentliga sektorns andel högutbildade blir då ungefär 60 procent
  • Sverige har lägst utbildningspremie i OECD-länderna
  • Rätt matchning för jobbet har sedan 1970-talet minskat från 70 till 40 procent enligt Socialförsäkringsutredningen, SOU 2010:4
  • Samma utredning visade att andelen ”överutbildade” gått från 10 till 50 procent

Vad göra? Hur få en högskola i takt med arbetslivet? Rapporten ger flera förslag, för det finns inte en ”one quick fix”. Incitament och utbildningspremie är bara två delar. Fler finns i rapporten och diskuteras vid seminariet. Dock inte en planekonomisk lösning, som före högskolereformen 1993.

I rapporten hänvisar författarna till behovet av en universitetsreform, som framfördes av OECD i sin rapport 2016. Problemet med matchningen, som innebär hinder för kompetensförsörjningen påvisas i Braunerhjelm-Eklund ”En fungerande arbetsmarknad – nyckeln till innovation och kunskapsdriven tillväxt”. Utgiven 2014.

Det bör tilläggas att Alliansens studentförbund i DN efterlyste en politik för högskolan. Vi ”förtjänar en högre utbildning i världsklass”, skrev de fyra ordförandena, och manade sina partier att enas om ett program. S-studenterna hakade på, vill också ha internationell topp, men verkar inte förstå vad som då krävs.

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet ”Innovation för tillväxt” som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt ”Innovationskraft Sverige” är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *