Långtidsutredningen fokuserar på jämlikheten, inte den ekonomiska utvecklingen

Idag lade Finansdepartementet fram den nya ”Långtidsutredningen 2019”. Det är en Långtidsutredning som avviker från det normala. Så här beskriver regeringen själv vad Långtidsutredningarna ska göra:

Långtidsutredningarnas syfte är att arbeta fram underlag för den ekonomiska politiken och bidra till den ekonomisk-politiska debatten. En central uppgift är att analysera utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt och studera vad de betyder för den ekonomiska politiken

Den här Långtidsutredningen med sina 8 bilagor på mer än 1.500 sidor ägnar bara bilaga 1 till att ta upp den ekonomiska utveckling. Och denna bilaga får inget genomslag i Huvudbetänkandet. Märkligt minst sagt.

Vilken är flaskhalsen för vår ekonomiska utveckling? Svaret från näringslivet är kompetensförsörjningen. Den övergripande nationella utmaningen är produktiviteten. Sveriges ekonomiska utvecklingen är sämst till i hela EU. Per capita ligger vi i botten. Detta är inget som regeringen talar särskilt högt om, tyvärr.

Kompetensförsörjningen nämns inte i huvudbetänkandet på sina 294 sidor. Det finns nämnt två gånger i en av de 8 bilagorna. Däremot finns det livslånga lärandet behandlat i en bilaga, men den tycks sakna en hel del perspektiv.

Vad behandlar då Långtidsutredningen med stort huvudbetänkande och 8 bilagor? Svaret är: Jämlikheten.

Så här säger Långtidsutredningen inledningsvis själv:

”Långtidsutredningen fokuserar denna gång på ojämlikhet. Sverige har under lång tid haft internationellt sett små inkomstskillnader men dessa har ökat sedan början av 1980-talet. Ökningen i Sverige har varit förhållandevis stor och Sverige har närmat sig nivån i många andra europeiska länder.” 

Det är givetvis inget fel att analysera jämlikheten i Sverige och se hur man kan främja den. Men jämlikheten är kanske inte den allra viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling. Därtill kommer att Sverige är ett ganska jämlikt samhälle. Även om jämlikheten minskat ligger vårt land bra till jämfört med de flesta andra länder. Ginikoefficienten är ganska bra. Regeringen kommer väl att försvara sig med att en bilaga tar upp den ekonomiska utvecklingen, men som ovan påpekat, finns det inte något utrymme därom i Huvudbetänkandet.

Den nördige finner här länkar till Långtidsutredningens betänkande och de 8 bilagorna:

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 svar på ”Långtidsutredningen fokuserar på jämlikheten, inte den ekonomiska utvecklingen

  1. Tack så mycket!

    Visst är det konstigt att man inte fokuserar LUs arbeta på hur vi ska öka produktiviteten för att därmed klara av de framtida utmaningarna. Mycket konstigt till och med.

    Av medias rapportering så framgår som vanligt bara att ”klyftorna ökar”. Men rapporten ser gedigen ut och av den framgår klart att det är kapitalinkomster som stiger och transfereringar som faller som andel av disponibel inkomst. OBS! Inkomstojämlikheten beror inte på ökade löneskillnader som man ibland kan tro när man läser tidningar.

    Jag saknar ändå två saker. 1. Löneinkomsternas andel av BNP minskar INTE. 2. Såvida inte en ökad ojämlikhet beror på minskad konkurrens i ekonomin och/eller ökad korruption så ser jag inget problem i att risktagande och entreprenöriell verksamhet premieras. Ett ökat sparande leder i förlängningen till en högre framtida produktionskapacitet vilket gynnar alla inkomstgrupper.

    Lundaekonomen och krönikören i DN, Andreas Bergh har en intressant blogg där han ofta diskuterar ojämlikhet: https://bergh.postach.io/

    Den som till äventyrs letar sig fram till min blogg kan under ”inequality” på menyn hitta ett inlägg som jag skrev tidigare i år. Där diskuteras även kortfattat olika inkomstbegrepp som förekommer i debatten.

  2. Hej Håkan!
    Det är märkligt att en utredning inte förstår att när ekonomin växer så växer kapital, avkastning, löner etc vilket är en POSITIV utveckling. Detta ska bejakas. Motsatsen är inget att stå efter. Att ta fram klyftor som något negativt verkar vara ett ”beställningsuppdrag” från regeringen. De verkliga klyftorna ansvarar staten för genom skattesystemet. Det höga skattetrycket undergräver äganderätten när politikerna tar ut mer än 50 procent av vars och ens inkomst i skatt. Det är skattesystemet som underminerar den svenska ekonomin, välståndet och en levande marknadsekonomi.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.