När är det dags för en kriskommission?

” Jag vill inte peka finger” Lena Hallengren angående brist på beredskapslager i SVT den 6 april

”Just nu det är kanske inte dags att peka fingerStefan Löfven i uttalande den 17 april angående Corona-dödligheten på äldreboenden

För min del tycker jag att regeringen redan i början på februari borde tillsatt en kriskommission med uppdraget att ser vilka brister som finns. Och vad som under krisens utveckling visar sig vara bristfälligt eller inte fungera. Den skulle givetvis vara helt oberoende och inte ”hålla fortlöpande kontakt med departementet” som gäller många utredningar. Det betyder: ”Ni ska inte göra något som vi inte gillar. och inga förslag får kosta pengar.”

Den 1 februari proklamerade den svenska regeringen Corona-viruset som både samhälls- och allmänfarligt. Några dagar därefter måste regeringen ha förstått att vårt land saknar beredskap för den Pandemi som var förestående. Eller borde ha gjort sig underrättad om läget. Om man inte gjorde detta är det Kriskommissionens första notering: Regeringen analyserar inte det svenska beredskapsläget. (Har var det regeringen? Vad gjorde ni?)

Några exempel på den senfärdighet och brist på samordning som Corona-krisen visat – och detta är bara några få nedslag.

  • Korttidspermitteringen där regeringen dröjt mer än 12 år med att lösa denna fråga. Trots löfte.
  • Den 1 februari hade DN en debattartikel från 17 virusforskare med uppmaningen: Sätt fart på forskningen nu. Wallenbergarna gjorde det direkt. Regeringen gav ett uppdrag till Vetenskapsrådet att fördela 100 miljoner. Vad har hänt? Efter tre månader?
  • Sydkoreas testning- med 140.000 i veckan kunde man läsa om i Dagens Nyheter den 13 mars. Redan långt tidigare i februari fanns detta tillgängligt i media. Vi skriver i början på maj och Sverige talar nu om masstestning om ett par veckor. .
  • Ekonomiska stödåtgärder med effekt har Sverige varit nästan sist med av jämförbara länder. Och de sju krispaketen är inte vad som behövs för att klara företagen och ekonomin på ett rimligt sätt.
  • Bristen på skyddsutrustning som dröjde minst en månad innan det nådde ut till landets kommuner och äldreboende

Utöver de fåtal brister som redovisas ovan skulle 100-tals kunna läggas till. Men, det får bli en Kriskommittés uppgifter. Bara i min blogg finns många dussin brister och förseningar redovisade.

Fördelen med en Kriskommission nu är att allt som brister kan rapporteras in fortlöpande. Det skulle till och med kunna finnas en feedback från Kriskommissionen till regering och andra beslutsfattare.

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.