När ska politikerna ta fatt i skolans verkliga problem?

Regeringen ska nu genomföra en skenutredning om gymnasieskolan i stället för att ta fatt i de problem som finns: Ordning och reda samt goda kunskaper är hela skolans svåraste problem . Här är direktiven för utredningen, som regeringen tillsatta idag, och arbetet får hela två år på sig. Klar först den 3 februari 2020. Det är det vanliga långsamma lunken som i nästan alla offentliga utredningar (svensk specialitet). Och uppdraget i direktiven stämmer inte med den debattartikel som Anna ‘Ekström lät publicera på måndagen.

Hur många dagar i månaden kan Norrköpings kommunalråd avsätta för utredningen? En eller två? Sedan utredningen är klar följer allt fortsatt arbete; behandling i regeringen, remissbehandling, ny regeringsbehandling, lagrådsremiss, regeringsbehandling igen, sedan proposition med åtföljande riksdagsbehandling, och för genomförandet krävs en praktisk hantering  på Skolverket. Det är ett under  om utredningen är genomförd 2023, efter fem år. Troligen inte förrän 2025. Och ministern Anna Ekström talar i Dagens Nyheter idag om att ”vi inte har råd med sprickor i styrningen av gymnasiet”. Men, det har vi tydligen i fem år till.

Omvärlden gör man inte så här, och långhalar därför inte alla politiska beslut. (Detta kommer jaga beskriva i en kommande blogg)

Skolan har utretts av OECD på regeringens uppdrag. Den säger att grunden för en god undervisning är att det är ordning och reda i klassrummen. Disciplin måste gälla, med andra ord. Men regeringen har inte gjort något för att åtgärda detta. Varför? Skolkommissionen kom fram till, lite vagt, att ordning och reda måste gälla, 2016. Men det hjälpte heller inte. Inget har hänt. Inte ens en handledning i ordning och reda och disciplin har Skolverket givit ut.

Utredare blir Lars Stjernkvist, Norrköpings kommunalråd. Jag gillar honom skarpt, Han är en av de ledande politikerna i S, som inte gillar vinstförbudet i välfärden.Och han är pragmatisk. Men vad kan han om skolan? Du kan se hans CV, som inte andas mycket skola. Däremot har Stjernkvist uttalat att han tycker att utbildning är viktig, och det kan man ju instämma i. Hans kommun har enligt Kammarrätten givit de kommunala skolorna ekonomiska bidrag som missgynnar de fristående skolorna.

Hur kan regeringen förklara att man inte alls tar hänsyn till den analys av skolan som OECD genomfört på regeringens uppdrag? Flumskolan kan inte klara framtiden. Och utan ordning och reda ingen vettig miljö för lärande

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 reaktion på “När ska politikerna ta fatt i skolans verkliga problem?

  1. För att ytterligare understryka behovet av konkreta förändringar av synen på skolans verksamhet så rekommenderar jag Magnus Henreksons, Martin Ingvars, Inger Engkvists och Ingrid Wållgrens bok ”Kunskapssynen och pedagogiken – Varför skolan slutade leverera och hur den kan åtgärdas” med en svidande kritik över dagens skolsystem och vad som måste göras.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.