Nationalismen och liberalismen behöver varandra – Ukraina visar vägen

Förvisso har den ryska aggressionen mot  självständiga Ukraina slagit sönder den rådande  världsordningen. Ingen hade förväntat sig att Ryssland skulle bete sig som Adolf Hitler. En som garanterade Vladimir Putin inför världen var George W. Bush i juni 2001. Då sa han: “I looked the man in the eye. I found him to be very straightforward and trustworthy.” Jag såg Putin i ögonen och man kan lita på honom, enligt W. Bush.

I den utmärkta tidskriften Axess skriver Björn Östbring i artikeln “Tid att omvärdera” att liberalismen behöver nationalstaten. Det är dags för en omvärdering. Han inleder med att många tagit för givet att liberalism och nationalstat är varandras fiender. Med kriget i Ukraina innebär den liberala nationalismen sin återkomst. För att utveckla och slå vakt om liberala värden behövs nationalstaten.

En som också påvisat detta är Francis Fukuyama i en intressant artikel i Foreign Affärs. “A country of Their Own”. Han inleder med att påpeka att liberalismen är i fara. Grunderna i liberala samhällen är tolerans för olikheter, respekt för individuella rättigheter och rättsstatsprincipen, och dessa världen drabbas nu av vad som kan kallas en “demokratisk lågkonjunktur”.  Politiska rättigheter och medborgerliga friheter har minskat årligen de senaste 16 åren. I stället har vi fått den växande styrkan hos autokratier eller diktaturer som Kina och Ryssland, men även ett ifrågasättande av liberala värden i länder som Ungern och Turkiet, och även problem i de största demokratierna  Indien och USA.

Nu är det dags, säger Fukuyama, att inse att även liberala demokratier behöver en befolkning som har en gemensam identitet i form av språk, historiska referensramar och grundläggande politiska och sociala konventioner. Detta har även tidskriften Liberal Debatt förstått och skriver: “Svaret på högernationalismen är inte bara globalism, utan också liberal nationalism” För egen del tycker jag att det är på tiden att nationella värden kan samsas med liberalismen. Eller för att gå ett steg till, som i Ukraina, De behöver varandra!

Vill avsluta denna blogg med det viktiga budskapet som Björn Östbring för fram i sin artikel:

Med Ukrainakriget 2022 har det åter blivit uppenbart att det går att värdesätta både nationalstaten och den liberala demokratin. I själva verket talar mycket för att båda gör sig bäst just tillsammans.

Nu behöver vi, Du och jag, inte längre skämmas för att vi älskar Sverige och samtidigt är liberala. Vad var det vår statsminister Magdalena Andersson sa i riksdagen i går? “Jag älskar Sverige”. Det är inte länge sedan något sådant inte kunde sägas i vårt land utan att vissa började tala om högerpopulism. NATO-debatten och hotet från Ryssland – samt givetvis Ukraina-invasionen – är katalysatorer som faktiskt bådar gott både för Sverige och liberalismen. Tänk att ett anfallskrig ska behövas för detta!

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.