Den förste februari klassade regeringen Corona både samhällsfarlig och allmänfarlig. Sedan dess har landets experter på smittspridning och vård konsulterats. Man kan säga att experterna har haft ett avgörande inflytande på de åtgärder vårt land vidtagit under Corona-krisen. På den medicinska sidan.
Når det gäller den ekonomiska utvecklingen har Sverige hela tiden killgissat. En som skrivit om detta är nationalekonomi-professorn John Hassler, nu krönikör i Expressen. “Sverige har inte råd att killgissa om krisen” Men kan det verkligen vara så att Finansdepartementet inte förstår att man ska ta in expertis även på det ekonomiska och företagsmässiga området? Alla jag talat med säger: Det kan väl inte vara så. Jo, tyvärr.
John Hassler påpekar att det den 25 mars tillsattes en expertgrupp med en nationalekonom som ordförande. Den gjorde beräkningar om hur BNP gick ned – 15 procent. Besöksnäringen ned med hela 60 procent och transportsektorn ned 36 procent. Problemet var bara att detta skedde i Norge. I Sverige finns ingen sådan expertgrupp.
Om regeringen inte vill engagera experter när de utformar sina krispaket får de i stället läsa sig till kunskapen. Idag är det tre artiklar som Magdalena Andersson et al borde ta del av:
- “Inför ett moratorium för skatter och avgifter” av Gabriel Urwitz i Dagens Industri
- “En rysare att vara med om att länder vänder sig inåt” av Carl Bennet i DN
- “Vi tar fram en handfast plan för en omstart av Sverige” Skriven av Omstarts-kommissionen som Stockholms Handelskammare tillsatt. i DN också
Det måste sägas att det är svårare att rivstarta döda företag. Därför är det oerhört angeläget att de livskraftiga företagen inte går under. Hittills har regeringen lagt fram åtgärder som varit “för små, för sena och för byråkratiska” för att citera Gabriel Urwitz.
Tre månader har gått sedan regeringen klassade Pandemin som samhällsfarlig. Tre månader. Ett halvt dussin krispaket har regeringen lagt fram. Utformade av personer som inte har sakkunskapen. Inte vet hur företagen fungerar. Empatin finns säkert och även en ambition, men det kan inte uppväga brist på kunskap och erfarenhet. Därför har det blivit för lite och fel, något som regeringen en sjunde gång nu ska försöka rätta till – utan experter inkopplade – i slutet på denna vecka.
Både intervjun med Carl Bennet och debattartikeln från Omstartskommissionen ger underlag för var man måste göra i framtiden. En ny “Lindbeck-kommission” behövs. Men omstarten bör helst ske med fungerande företag och inte döda – konkursade.
Regeringen har nu kommit med sex krispaket. Dessa krispaket kan Du se nedan:
Se krispaketen i efterhand
PS Det är precis en månad sedan (30 mars) som landets ledande ekonomer offentligen bedömde BNP-nedgången till minst 10 procent. Redovisat i en Web-sändning, som alla kunde ta del – även finansministern. Men hon valde att inte bekymra sig, utan redovisade regeringens bedömning dagarna därefter och finansministern “lurande” riksdagen med bedömningen minus 4 procent när krispaketen skulle behandlas. När nedgången var mer än dubbelt så stor.
PPS När regeringen och samarbetspartierna på Valborgsmässoafton presenterar det sjunde krispaketet så borde journalisterna (åtminstone en) fråga : Vilka experter har deltagit i utformningen av krispaketen? (Inte vilka man samtalat med)