Områden där Sverige kunde ha varit så mycket bättre

Sverige har en potential som vi långt ifrån utnyttjat. Vi skulle ha kunnat ha det mycket bättre än idag. En del andra länder ligger före, en del långt före. Trots att vi sluppit två världskrig, har flest storföretag per capita, en ganska homogen befolkning, har de prestige-rika Nobelpriset, så går det trögt.

När jag ser tillbaka på mitt bloggande upptäcker jag, med viss förvåning, att det mesta som inte varit så bra – inte fungerat – fortfarande ligger dåligt till. Trots att lösningarna funnits där, även i min blogg, men det har inte hjälpt. Nu, när framtiden planeras, kan det finns anledning att ge några goda råd, från det jag ser i backspegeln. Bara ett litet urval och inte i ordning:

Ett innovationssystem för framtidenOECD har gjort två analyser av det svenska innovationssystemet, både år 2012 och 2016. Båda gångerna på uppdrag av respektive regering. Innovationssystemet har underkänts. Ingenting har skett, OECD-rapporterna finns inte ens i de forskningspropositioner, där de skulle varit underlag.

Den svenska skolan har inte fungerat särskilt väl. Även här har OECD, på regeringens uppdrag, gjort analyser och kommit med förslag. De ansvariga politikerna har kämpat emot förändringarna, disciplin behövs inte, kunskaper är fel. Nu äntligen, med Skolverkets nye generaldirektör Peter Fredriksson, sker förändring – långsamt. Det ansvariga statsrådet Anna Ekström säger den 20 augusti i år ”Fler än vi bör rannsaka sin skolpolitik”. Vi hoppas på fortsättningen…

Expertskatt införde Sverige år 2001. Målet var att 3.000 utländska experter skulle kunna attraheras årligen till Sverige med reduktion av skatten. Danmark införde en liknande expertskatt samtidigt. Men i Danmark bygger den på en enkel schablon, med garanterat svar inom 14 dagar. I Sverige tar det 4-6 månader, och är inte förutsägbar. Måluppfyllelse: Danmark 3.000 drygt per år. Sverige nu har vi segat oss upp till 900. Hur många 10-tals miljarder har vi inte förlorat under tiden?

Arbetstillstånd för utländska arbetare får vänta i månader, ja år. År 2000 hanterade en handläggare på Migrationsverket 150 sökande per år. Nu klarar vederbörda av 50 årligen. Dessutom kompetens-utvisas drygt 600 personer varje månad trots att de har bostad och arbete i Sverige. Och regeringen ingriper inte, trots att den kan.

Det finns dussintals motsvarande exempel i min blogg som jag skrivit sedan 2012 med 962 blogginlägg.

 

 

Kompetensförsörjningen

Migrationen – med brist på allt, från svenska till regler för det nya landet etc.

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 reaktion på “Områden där Sverige kunde ha varit så mycket bättre

  1. Hej Håkan!

    Bra sammanställt. Jag har en pärm i minbokylla som det står ”45 år senare” på dvs vad som INTE ändrats sedan 1969 då jag emigrerade. Nästa år står det ”50 år senare” på samma Pärm da jag inte räknar med många initiativ från den svenska politiska sandlåda.

    Huvudrubriker i min pärm är:

    Bostadsproblemet
    Sjukvårdsproblemet
    Skolan/Universiteten
    Försvaret
    Den personliga säkerheten
    Medias ”fördummande”

    Voila! Lägg gärna detta till din lista på svensk politisk och byråkratisk dysfunktionalitet.

  2. hej Håkan!
    Denna sammanställning är den absolut viktigaste. Politikerna pratade om valet om välfärden, även om begreppet välfärd aldrig blev definierat men uppenbarligen kostar det massa miljarder. Men hur dessa miljarder ska in i statskassan talade man inte om med undantag av skattehöjningar och skattesänkningar.
    Grunden är givetvis ett starkt näringsliv och inget parti har drivit en expansiv näringspolitik som sin huvudfråga i valet. När Sverige växte mitten på 1900-talet var samförståndet mellan politiker och näringsliv grunden för framgången. Diskussionerna om löntagarfonderna var början till ett förändrat synsätt. Nu vill Vänsterpartiet ta upp den manteln igen.
    Vänligen skicka din blogg med röda noteringar (då kanske de läser den) till Löfven och Sjöstedt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.