Utvisa inte våra experter

Så löd rubriken i lördagens Dagens Industri där ABB:Sveriges VD Johan Söderström skrev en bekymrad debattartikel. Han vill göra det lätt för regeringen att stoppa alla kompetensutvisningar genom amnesti. Det är ett utmärkt förslag.

Regeringen skulle när som helst ha kunnat ingripa genom beslut i plenum i regeringen ändra på Migrationsverkets utvisningar. Men, när regeringen tydligen vägrar att göra rätt, så är amnesti enda framkomliga vägen. Och uppenbarligen har inte generaldirektören på Migrationsverket inte heller makt över sina anställda. Inte heller bryr de ansvariga på Migrationsverket vad Migrationsöverdomstolen beslutat: Se till helheten inte detaljerna. Efter nästan tre månader fogade man sig, det verkar inte så enligt Johan Söderströms artikel.

Här några citat ur Johan Söderströms artikel:

Migrationsverkets tillämpning av lagen har varit att minsta avvikelse från försörjningskrav eller kollektivavtalsvillkor rörande lägstalön, försäkringar eller semester automatiskt leder till utvisning.

Samma resultat har Migrationsöverdomstolen kommit fram till i två domar i december 2017. Men, Migrationsverket vägrade  i nästan tre månader att följa domstolen utslag. Den 8 mars hade man läst domen och nu ska inte mindre misstag vara utvisningsskäl. Men det stämmer uppenbarligen inet med vad ABB:s VD säger. Honom litrar jag mer på.

Dem vi talar om är människor, individer, som kommit till Sverige med hopp om en bättre framtid för sig själva och sina familjer. De kommer hit då de fått ett jobberbjudande. De rotar sig, lär sig svenska, arbetar, betalar skatt och bidrar till samhället. De får nya vänner, deltar i det svenska föreningslivet, bygger en framtid för sina barn. Barnen, som i många fall är födda i Sverige, talar ofta bättre svenska än sitt ursprungliga modersmål.

Hur stämmer detta med önskan att invandrarna i Sverige ska integreras? Vi skall väl inte införa en regel för utvisning när integrationen gått för långt? Vill jag ironiskt fråga.

Vi vill driva på en utveckling som stärker Sverige i konkurrensen mot omvärlden och bidrar till ökad svensk välfärd. Vi hoppas att fler vill följa oss.

Så avslutar Johan Söderström sin artikel. Och han har säkert stöd av alla VD-ar i näringslivet. Hur är det med de ansvariga politikerna?

Dagens Nyheter gjorde en av sina utmärkta analyser av verkligheten, motsatsen till Fake News. Arbetskraftsinvandringen som visar att inga jobb stjäls från svenskar genom arbetskrafts invandringen.

Och i en ledare påpekar DN: Sverige behöver fler arbetskraftsinvandrare. Med påpekandet att det givetvis är arbetsgivaren och inga myndigheter som ska bedöma behovet av arbetskraften.

Tilläggas kan att Migrationsverket är en myndighet på dekis, som inte klarar av sina arbetsuppgifter. Men, det visste vi ju redan. Ett exempel från igår: Du har arbetstillstånd här i Sverige, Du vill förlänga detta. Då tar det enligt Migrationsverkets egen uppgift (Du kan själv se):

  • 15 – 16 månader att få besked om du ansöker via internet.
  • 18 – 24 månader om Du ansöker på blankett

Tala om dåligt handläggning.

 

Nu har Anna Ekström fått det hon bett om

Som ordförande i skolkommissionen för ett par år sedan ringde  Anna Ekström upp en rektor i Engelska skolan, Robert Clark. Hon ville få reda på hur man skulle göra för att alla skolor ska bli lika bra som Engelska Skolan. Nu har hon svaret, Barbara och Hans Bergströms bok ”Tough Love”.

Boken är en fantastisk introduktion till hur man bygger en bra skola, med goda resultat för eleverna, och för alla berörda familjer. Detta är en bok att läsa för alla landets lärare – och rektorer.  Här finns hur mycket som helst att lära sig. I en framställning, som dessutom är underhållande. Men också förgörande för den svenska skolbyråkratin.

Ordning och reda behövs för elevens skull, för lärarens och för studieresultatet och för Sveriges framtid. Det visar Bergströms bok övertydligt. Ingen kan i fortsättningen säga något annat. För då har de inte läst boken. Om Emil Karlsson, t ex. som på ett anmärkningsvärt sätt visar politikernas oförmåga. Men antalet exempel kan mångdubblas.

I boken visar Barbara hur hon tar över en kommunal skola i kaos, året var 2002. Skolan ligger i Järfälla. Efter övertagande blir det områdets bästa skola, från att ha varit den sämsta.

Skolverket och Skolinspektionen har bara varit till skada för Engelska Skolan, trots 1100 anställda och mer än en miljard i kostnader. Allvarlig skada till och med. Vid ett par tillfällen har man försökt stänga och stoppa Engelska Skolan, till förmån för politiska övertolkningar utan hänsyn till kvalitet.

Trots detta driver Engelska Skolan nu 36 skolor med 26.000 elever och en omsättning på 2.5 miljarder kronor i Sverige. Fler än 170.000 står i kö för att börja i den skolan.

Dessutom är ”Tough Love” en entreprenöriell berättelse för den som ska starta ett företag har stor glädje av.

Så tack Barbara och Hans Bergström för att ni skrivit denna bok!

Idag skriver Dagens Industri, PM Nilsson,  också om Engelska Skolan, ”Inför en Lex Barbara”.

Svenska Dagbladet utsåg i förra veckan blev Barbara Bergström SvD Affärsbragd 2018,

Nu tar man sig för pannan – för tredje gången denna vecka

Veckans chocker hittills

I Svenska dagbladet igår skrev Jeanette Bohman ett brev till Skatteverket: Välkommen, Skatteverket! Hon har fått ett brev från Skatteverket som kräver följande av henne som företagare. Hon ska ska från och med den 1 juli i år vara skyldig att i personalliggaren skriva in följande:

– Den tid du själv som företags- ledare är verksam
– Den tid make, maka, sambo och barn under 16 år är verksamma
– Personer räknas som verksamma när de utför uppgifter i verksamheten, oavsett om de får lön eller inte.

Personalliggaren är till för att stoppa skattefusk och hålla efter svartarbete. Inte för att kontrollera och jaga företagsledare och ägare.

Jeanette Bohman illustrerar dråpligt hur perversa Skatteverkets krav är. Läs! Sedan undrar man om inte en företagsledare och ägare får arbeta när som utan att rapportera detta till Skatteverket?

Här kan du läsa Skatteverkets nya Kontroll-Sverige: Nya regler för personalliggare

Varje dag kan Skatteverket ta ut en kontrollavgift på 12.500 kronor om Jeanette Bohman eller annan företagsledare/ägare inte fyller i sina egna uppgifter. Så är står det nämligen i regelverket:

Skatteverket ska ta ut en kontrollavgift med 12 500 kr om personalliggaren är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för en kontroll. Så är fallet om personalliggaren inte har fyllts i under dagen.

Skatteverket skulle tjäna grova pengar på att ha en kontrollant boende på Gästgivaregården och debitera ut kontrollavgift dagligen. Och på många andra företag.

Vi måste utgå ifrån att Skatteverket omedelbart på egen hand drar tillbaka de nya vansinniga reglerna. I går berättade en kollega till mig att han varit med sin bil på verkstaden. Där satt bilmekanikern, som driver företaget själv, med Skatteverkets brev i famnen. Han visste inte vare sig in eller ut. Och bad om hjälp.

Generaldirektör för Skatteverket är Katrin Westling Palm

Att den politiska sektorn inte fungerar, regeringsadministrationen, det har jag tyvärr behövt påpeka ett otal gånger. Det Farliga L-allandet, var en av de första gångerna, i augusti 2014. Varför är regeringen så långsam? frågade jag i augusti 2017. Nu ska jag inte hänvisa direkt till fler bloggar, för Du som följer mitt skrivande har fått otaliga exempel på detta. Och, Du kan med fritextsökning leta efter exempel, om Du vill.

Nu står Mikael Damberg där med options-byxorna nere

Frågan om personaloptioner har varit angelägen sedan slutet på 1990-talet. Här hemma har det dock dröjt med insikten om behovet hos de ansvariga politikerna.

Först 2011 började den dåvarande Allians-regeringan säga att man ville överväga ett system för personaloptioner. Frågan fanns med i direktiven till Företagsskattekommittén samma år, dock lite diffust.

I början på mars 2014 tillsatte Anders Borg och Annie Lööf en utredning om personaloptioner, efter att direktiven tagit 9 månader att arbeta fram. Direktiven har dock regeringskansliet rensat bort. Men Du kan hitta dem i bilagan till utredningen. Där angav regeringen, som den nuvarande instämt i (man behöll direktiven)  målsättningen:

Att nyckelpersoner i ett företag tilldelas finansiella instrument, såsom optioner och andra aktierelaterade incitament, …, inte minst i nystartade och mindre företag. För att främja Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande investeringar….

Utredningen kom med sitt förslag till personaloptioner den 15 mars 2016. Utredningen var stor med 9 experter och 4 sekreterare, alla med skatte- och juristkompetens. Sedan behandlade såväl finansdepartementet som näringsdepartementet förslagen. Utifrån målet att personaloptioner skulle kunna användas.

Nu visar det sig att Utredningen, Näringsdepartementet och även Finansdepartementet gjort ett så dåligt arbete att Skatteverket inte vill acceptera de av riksdagen beslutade reglerna för personaloptioner.

Så här redovisar Dagens Industri läget:

 Med de nya reglerna ska optionerna dock beskattas först i samband med försäljning av aktierna, då till en skattesats om cirka 25 procent

”Det framgår inte klart av lagtexten om värdepappersregeln eller personaloptionsregeln ska tillämpas vid tecknande av aktier och andelar” säger Skatteverket.

Så fyra års utredande och behandling i regeringskansliet, med säkert mer än ett dussin jurister inblandade, så har man ändå inte lyckats formulera lagtexten så att den stämmer med intentionerna.

Kan en utredning och proposition få ett sämre betyg?

Entreprenörerna behöver ett socialt nätverk

Årets vinnare av Global Award for Entrepreneurship Research är professorn vid Yale University Olav Sorenson. Han får priset för att ökat förståelsen av sociala nätverk för entreprenörskapet. Hans forskning beskrivs här.  Sorensons forskning kan sammanfattas i tre punkter:

  • Entreprenörskapets geografi
  • Det sociala kapitalet och entreprenörskap
  • Lärandet och entreprenörskapet.

Prisutdelningen av Världens största entreprenörskapspris Global Award for Entrepreneurship Research, med en prissumma på 1 miljon kronor, svarade  Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning för.

Vad är då den viktigaste faktorn för att få en god entreprenöriell utveckling? Ordet går till Olav Sorenson själv, när jag träffade honom efter priscermonin i Spegelsalen på Grand Hotel i går. Svaret är: De närmaste medarbetarna. Att få en eller ett par personer som verkligen kan medverka till att produkten, systemet eller tjänsten utvecklas. Och detta är det område av entreprenörskapet som är minst beforskat, påpekar Olav Sorenson. Detta kommer han själv ägna sig mer åt i framtiden, säger han.

De svenska ekonomi-professorerna Karl Wennberg och Martin Andersson har skrivit en intressant artikel av Sorensons betydelse på Ekonomistas ”Sociala nätverk och entreprenörskap”.

På måndagen publicerade SvD Näringsliv E-forums och IFN:s artikel ”Ekonomisk politik måste gynna entreprenörerna”

På seminariet igår kom frågan om gräsrotsfinansiering upp. Så här är läget här hemma och i Europa:

I mitten på mars kom Utredningen om Gräsrotsfinansiering”. I början på april gick utredningen på remiss till dessa instanser. Svar ska var inne den 17 augusti. Reaktionen på utredningen var positivt ”Branschen jublar efter nytt lagförslag om crowdfunding”, enligt Dagens Industri. Men se upp med alltför krångliga regler. Här har Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd en stor uppgift.

Det är gott och väl att en utredning nu tagit fram ett regelverk som branschen  välkomnar, men två reflektioner kan göras. Först att ArtistShare startade denna verksamheten med en webbsida år 2003, efter en ”mjukstart” från flera håll i slutet på 90-talet. Och sedan, 13 år senare, tillsatte vi i Sverige en utredning, vars förslag kan bli lag om ett år.

För det andra att vi fortfarande väntar på EU:s regelverk angående crowdfunding. Den svenska regelverket kanske därför måste vänta ytterligare. Denna situation illustrerar att politikerna och byråkraterna inte är med i verkligheten, vet inte vad som händer. Därför tar anpassningen till en ny finansieringsform som crowdfunding mer än 15 år. Är det acceptabelt?

 

En chock för mig i morse – rättsväsendet fungerar inte

När jag läste Dagens Industri i morse fick jag en chock. Där redovisades en undersökning av de svenska förvaltningsdomstolarna, som enligt en undersökning inte alls håller måttet. Detta är oerhört allvarligt. Jag levde i förvissningen att kvaliteten i dessa domstolar var tillfredsställande, även om enskilda mål kunnat ifrågasättas.

Att kvälja dom har alltid varit ifrågasatt. Före 1948 var det till och med kriminellt. Men nu rör det sig om en undersökning bland landets advokater. Så det är inte en enskild dom som ifrågasätts, utan alla de domar som förvaltningsrätterna hanterat i sen tid.

Det är Demoskop som genomfört undersökningen på uppdrag av Rättvis Skatteprocess. Så här redovisar beställaren hur man gjort och resultatet. Hela studien finner Du länk till här. Se särskilt på sidan 5 – 7 där förvaltningsdomstolarna jämförs med andra domstolar. Resultatet är så skrämmande att jag utgår ifrån att justitieministern redan tagit upp frågan hur regeringen ska ingripa för att få en opartiskhet och en annan hantering i förvaltningsrätterna.

Några resultat ur underökningen, som är genomförd bland landets advokater:

  • Hela 61 procent av advokaterna anser att förvaltningsrätterna är partiska
  • Endast 12 procent av advokaterna i Sverige anser att dessa domstolar är opartiska
  • Bara 7 procent av advokaterna anser att allmänna domstolar är partiska

Hur motiverar domstolarna skälen till domslutet?

  • I förvaltningsmål går det inte att utläsa hur domarna resonerat anser 69 procent av landets advokater
  • För de allmänna domstolarna tycker 17 procent av advokaterna att detta är svårt

Hur kan förvaltningsdomstolarna värdera de bevis som redovisas?

  • Endast 5 procent av advokaterna anser att förvaltningsrätterna kan värdera bevis

Till sist: Hur är landets advokaters uppfattning om förvaltningsdomstolarnas kvalitet?

  • Två av tre advokater anser inte att förvalatningsdomstolarna håller en tillfredsställande kvalitet.
  • För det allmänna domstolsväsendet är det bara en av tio advokater som  anser att kvaliteten är otillfredsställande.

Kvaliteten på förvaltningsdomstolarna är av högsta vikt för landets entreprenörer och företagare.

 

Sveriges konkurrenskraft har stor potential

Idag höll Tillväxtverket och Entreprenörskapsforum  ett gemensamt seminarium om svensk konkurrenskraft. Det byggde på rapporten med samma namn ”Svensk Konkurrenskraft”, som redovisades i november förra året. Men nu med en kortversion, eller populärutgåva, av rapporten på enbart ett dussin sidor (I stället för 190). Lättläst och informativ. Båda utgåvorna finns i tryckt version också, för den som ska jobba med frågan.

Ingången i svensk konkurrenskraft är att den är god, men har stått stilla länge. När Världsbanken för en tid sedan gick igenom världens länder och redovisade reformer för att stärka konkurrenskraften. Då fanns inget att redovisa vad gäller Sverige. Däremot många reformer i andra länder. Detta ger ett perspektiv, som visar potentialen, men som inte är uppmuntrande.

Seminariet inleddes med att Entreprenörskapsforums VD professor Johan Eklund redovisade hur Sveriges ekonomi utvecklats efter perioden 1993 – 2008, som var klart positiv. De senaste 10 åren avviker kraftigt från den tidigare utvecklingen, inte minst i BNP per capita, där Sverige ligger dåligt till i ett EU-perspektiv.

Sedan kom Christian Ketels och redovisade hur Sverige kan ”stress-testa” sin ekonomi. Han har utvecklat ett ”Competitivnes Scorecard”, som är mycket intressant och nyskapande. Så här fungerar det:

Score-korten har en färgskala för att visa läget. Topp är blått, grönt är bra, grått mediokert och rött är dåligt. När Ketels redovisar de 11 fundamenten för konkurrenskraft, så blir resultatet detta

  1. Blått Bara forskning och innovation
  2. Grönt: EntreprenörskapTillgång till kapital, Infrastruktur, Innovationskapacitet, Öppen marknad, Kvalitet på företagsledningen och institutionell struktur
  3. Grått: Utbildning och kompetens, arbetsmarknadsregleringar, klusterbildningar och investeringar (infrastruktur och bostäder)
  4. Rött: Incitament för arbete och investeringar, regelkostnader och handel

Talar vi för mycket om de stora företagen i Sverige? Det frågan fick Tillväxtverkets Generaldirektör, Gunilla Nordlöf. Svaret var nej, det finns en symbios mellan stora och små. Men, tillade hon, det behöver genomföras reformer, även om Sverige idag klarar sig bra.

Min reflektion: Här kommer i november förra året ett strålande förslag om stresstest av den svenska ekonomin. Alla som läst eller tagit del samtycker. inget händer. Typiskt. Vi vilar på gamla lagrar. Frågan är hur länge det räcker.

PS En fortsättning följde den 21 maj i Dagens Industri där professor Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi skriver ”Höjd produktivitet kräver gott entreprenörsklimat”.

.

Fruktan för att jobben försvinner verkar klart överdriven

Sedan 4-5 år tillbaka har olika rapporter tävlat i att ge skräcksiffror över hur många som förlorar arbetet när automatiseringen, byggd på digitala lösningar med artificiell intelligens, slår igenom i näringsliv och offentlig sektor. Hälften av jobben försvinner har varit ett standardresultat. Men detta är enligt ny forskning betydligt överdrivet. Under senaste tid har hundratals studier gjorts, som ge en helt annan bild. Som vanligt är McKinsey i frontlinjen, med en rapport i december 2017Den heter JOBS LOST, JOBS GAINED: WORKFORCE TRANSITIONS IN A TIME OF AUTOMATION. Här ska jag ger en kort redovisning av McKinseys resultat och hur man resonerar. Läs dock gärna rapporten.

Det senario som McKinsey utvecklat bygger på studier i 46 länder. De arbeten som berörs av automatiseringen är mellan inga upp till en tredjedel. I genomsnitt skulle 15 procent av jobben beröras.

Behovet av arbete påverkas positivt av att de flesta ekonomier växer, bland annat som ett resultat av den tekniska utvecklingen. Särskilt gäller detta i utvecklingsländerna  där behovet av hälsovård för den åldrande befolkningen kräver mer arbetskraft. Sak samma när det gäller infrastruktur och energi.

Men, understryker McKinsey, att även om det kommer att finnas tillräckligt med jobb 2030, så krävs en radikal anpassning. År 2030 kommer mellan 75 och 375  miljoner arbetstagare (3-14 procent av arbetskraften) att behöva byta jobb. För att klara dessa jobbyten måste utbildning i stor skala till. Dock ska noteras att de nya uppgifterna kräver mer engagemang, större kreativitet och flexiblare attityder än dagens mer monotona arbeten. Det innebär dock att uppgifterna också blir mer stimulerande.

Inkomstpolariseringen torde dock fortsätta, särskilt i samhällen som det amerikanska, enligt McKinsey. Det är viktigt att byte från ett jobb till ett annat går snabbt. Dröjer det mer än ett år, då drabbas individen och pressen på lönerna blir större. Även här har utvecklingsländerna det lättare, enligt McKinsey. Här ökar den ekonomiska medelklassen ytterligare.

För att utvecklingen ska gå så smidigt som McKinsey redovisar krävs dock en medvetenhet och insatser både från politiska beslutsfattare och företagsledare. En avgörande faktor är också att den ekonomiska tillväxten inte avtar, utan gärna ökar. Stillastående ekonomier kommer att få det svårt, kan man notera.

Är Silicon Valley fortfarande ohotad?

Få har sett den digitala revolution som skett i Kina, av Kina.

Förr var Silicon Valley  platsen i världen där allt hände. Sociala medier utvecklades, Apple tog ledningen med Smart phones och Googles utvecklade googlandet. Alla USA:s 500 största bolag hade representation där. Det enda utvecklade land som inte förstod Silicon Valleys betydelse var Sverige, som drog sig  tillbaka i slutet på 1990-talet från området som skapade världens framtid.

Senare återkom Sverige minimalt  genom Vinnova, som kinesat på de andra nordiska länderna. (Allt detta återkommer jag till – Sverige saknar sedan den 1 januari 2017 omvärldsbevakning i hela världen).Idag är Sverige inhyst i Nordic House.

Silicon Valley är ett litet område söder om San Fransisco med 3 miljoner invånare, där nälstan alla har jobb (arbetslösheten 2,5 procent). Tre av 10 jobb är high tech. Inkomsten i genomsnitt är 145.000 USD, vilket är drygt 1,3 milj är. Inte dåligt. De utomlands födda är 38 procent. Befolkningen består av 34 procent vita och 33 procent asiater. En fjärdedel är sk hispaniers. Silicon Valleys yta är ijte stor, 1 procent av Karlifoniens..

Nyligen kom ”2018 silicon Valley Index” ut. Under det senaste året har antalet nya jobb i Silicon Valley ökat med 47.000. Riskkapitalet, venture capital, som placerades under året vara 25 miljarder USD. Men det finns en baksida, då hela en tredjedel av de boende i regionen är i behov av offentligt stöd. I Indexet finns många fler uppgifter.

Var sker utvecklingen idag, vid sidan om Silicon Valley? Huvudsvaret  är Shenzhen. Men därutöver har vi HongKong och Singapore. Till detta återkommer jag..Men, viktigast av allt: Var kommer Sverige in?

Hur kan vi utnyttja den artificiella intelligensen?

Frågan om AI och framtidens arbete, the future of work, är två sidor av samma mynt, eller utveckling. De kommer att vara avgörande för vår framtid. Idag kallar vi väl utvecklingen populärt för digitalisring, förr IT-utveckling. Nu blir frågorna två: Först hur arbetar jag i mitt jobb med AI? Sedan hur blir arbetsmarknaden för de som inte redan är inne, de som står utanför? Och hur är risken att Du eller jag hamnar utanför? Eller våra barn och barnbarn? Den här länken till McKinsey ger kanske inte svaret, men en god insikt.

Det finns inget enkelt svar, men jag ska i några bloggar söka svaret.

Vill du veta vad AI är, och varför nu, samt Mashine Learning och Deep Learning, så gå till McKinsey via denna länk. Pedagogiskt, som gör att man förstår

Sverige har gått ned på digitaliseringens ranking lista, det rapporterade jag för en tid sedan. ”Sverige är inte ledande på ai”. Vem säger det? Jo, innovationsministern Mikael Damberg i en intervju i Ny Teknik. De satsningar som Sverige gjort hittills har varit ”små och splittrade”, säger Damberg. Men, förra året vände det, enligt näringsministern. Vinnova fick 800 miljoner för 194 projekt, som alla berör AI. Det ska bli ett nöje att bevaka detta.

Vinnova har just genomfört en analys av Sveriges ställning på AI och digitalisringens område. Den rapporten kom den 30 april, och värd att ta del av:” Artificiell intelligens i svenskt näringsliv och samhälle” Läget idag summerar Vinnova:

Kompetensbrist, svag vidareutveckling. Gammal teknik och svag säkerhet. Oklarheter om hur datan får och kan hanteras. Kommunala sektorn, inklusive Landstingen, är svaga. Den statliga styrningen av AI brister och FoU-satsningarna är få och ofokuserade.

Det låter inget bra

Vinnovas förslag i rapporten är bra. Men, den som gör störst insats för AI och svensk digitalisering är Wallenberggruppen. (Utan Wallenbergarna hade inte politikerna vaknat)

WASP heter Wallenberg-gruppens arbete med AI. Så här kan man beskriva verksamheten:

WASP är Sveriges enskilt största forskningsprogram någonsin, ett viktigt nationellt initiativ för strategiskt motiverad grundforskning, utbildning och rekrytering av forskare. Programmet fokuseras på artificiell intelligens och autonoma system som kan fungera tillsammans med med människor och som anpassar sig till sin omgivning genom sensorer och som med information och kunskap bildar intelligenta system. Software är den avgörande faktorn i dessa system. Allt till förmån för svensk industri.

En läsbar artikel om Artificiell Intelligens finns i senaste numret av IVA Aktuellt sidan 18 – 23, ”Sverige behöver satsa på ai”

Till sist: Har du inte läst Sara Öhrvalls krönika förra måndagen i Dagens Industri ”Vi måste bli redo för framtiden”? Gör det. Om Du läst den, läs om!