Nu har regeringen killgissat i snart tre månader

Den förste februari klassade regeringen Corona både samhällsfarlig och allmänfarlig. Sedan dess har landets experter på smittspridning och vård konsulterats. Man kan säga att experterna har haft ett avgörande inflytande på de åtgärder vårt land vidtagit under Corona-krisen. På den medicinska sidan.

Når det gäller den ekonomiska utvecklingen har Sverige hela tiden killgissat. En som skrivit om detta är nationalekonomi-professorn John Hassler, nu krönikör i Expressen. ”Sverige har inte råd att killgissa om krisen” Men kan det verkligen vara så att Finansdepartementet inte förstår att man ska ta in expertis även på det ekonomiska och företagsmässiga området? Alla jag talat med säger: Det kan väl inte vara så. Jo, tyvärr.

John Hassler påpekar att det den 25 mars tillsattes en expertgrupp med en nationalekonom som ordförande. Den gjorde beräkningar om hur BNP gick ned – 15 procent. Besöksnäringen ned med hela 60 procent och transportsektorn ned 36 procent. Problemet var bara att detta skedde i Norge. I Sverige finns ingen sådan expertgrupp.

Om regeringen inte vill engagera experter när de utformar sina krispaket får de i stället läsa sig till kunskapen. Idag är det tre artiklar som Magdalena Andersson et al borde ta del av:

Det måste sägas att det är svårare att rivstarta döda företag. Därför är det oerhört angeläget att de livskraftiga företagen inte går under. Hittills har regeringen lagt fram åtgärder som varit ”för små, för sena och för byråkratiska” för att citera Gabriel Urwitz.

Tre månader har gått sedan regeringen klassade  Pandemin som samhällsfarlig. Tre månader. Ett halvt dussin krispaket har regeringen lagt fram. Utformade av personer som inte har sakkunskapen. Inte vet hur företagen fungerar. Empatin finns säkert och även en ambition, men det kan inte uppväga brist på kunskap och erfarenhet. Därför har det blivit för lite och fel, något som regeringen en sjunde gång nu ska försöka rätta till – utan experter inkopplade – i slutet på denna vecka.

Både intervjun med Carl Bennet och debattartikeln från Omstartskommissionen ger underlag för var man måste göra i framtiden. En ny ”Lindbeck-kommission” behövs. Men omstarten bör helst ske med fungerande företag och inte döda – konkursade.

Regeringen har nu kommit med sex krispaket. Dessa krispaket kan Du se nedan:

Se krispaketen i efterhand

PS Det är precis en månad sedan (30 mars) som landets ledande ekonomer offentligen bedömde BNP-nedgången till minst 10 procent. Redovisat i en Web-sändning, som alla kunde ta del – även finansministern. Men hon valde att inte bekymra sig, utan redovisade regeringens bedömning dagarna därefter och finansministern ”lurande” riksdagen med bedömningen minus 4 procent när krispaketen skulle behandlas. När nedgången var mer än dubbelt så stor.

PPS När regeringen och samarbetspartierna på Valborgsmässoafton presenterar det sjunde krispaketet så borde journalisterna (åtminstone en) fråga : Vilka experter har deltagit i utformningen av krispaketen? (Inte vilka man samtalat med)

De har olika roller – är inte närande och tärande

Men de är lika viktiga. Utan den moderna läkarvetenskapen hade våra liv varit som på medeltiden. Genomsnittslivslängden kanske 35 år. Vilken lunginflammation som helst hade betytt döden. Å andra sidan hade den medicinska utvecklingen inte skett utan ett näringsliv som skapar varor och tjänster som i sin tur blir skatter. Så är det och den ena klarar sig inte utan den andre. Vården klarar sig inte utan stora skatteintäkter från produktiva människor. Men det är inte alla politiker som inser denna, inte ens när vi står mitt uppe i en existentiell kris. Den värsta krigen sedan 30-talet.

.Trist, för att uttrycka sig milt.

Sveriges statsminister Stefan Löfven har framträtt offentligt under krisen med två budskap till det svenska folket

  • Det är allvar, följ myndigheternas anvisningar och råd – Du har ansvar
  • Vården ska få alla de resurser den behöver – bekymra er inte för detta

Vad statsministern  i Sverige inte har sagt är

  • Våra företag är grunden för vår välfärd – vi ska göra allt vi kan för att det svenska näringslivet ska överleva.

Under de senast två veckorna har Stefan Löfven uttalat sig på presskonferenser och riktat sig till hela svenska folket. Där har han framfört, enligt hans Facebooks-meddelande följande:

Stefan Löfven den 10 april

  • Tack alla som avbokat era påskresor!
  • Slå en signal till en familjemedlem eller vän!
  • Håll avstånden från varandra!

Stefan Löfven den 16 april

  • Smittskydd och sjukvård ska ha de resurser de behöver.
  • Kommuner och regioner ska få resurser för att hantera den akuta krisen.
  • Kommuner och regioner ska också få resurser för att säkerställa välfärden.
  • Håll avstånden till Din omgivning!

Stefan Löfven den 17 april

  • Varmt tack till Sveriges oerhört skickliga vårdpersonal!
  • Pengar kommer inte att vara ett problem för vården.

Stefan Löfven den 22 april

  • Inte läge att lätta på restriktionerna.
  • Smittskyddsläkare kan stänga restauranger och barer om man inte följer reglerna.
  • Valborg som vi känner det är inställt i år.
  • Sommarplanerna kommer att förändras.

Inte ett enda ord har vår statsminister sagt om landets företag. Är inte det underligt?

I stället har finansminister Magdalena Andersson agerat, även om hon inte förolämpat de svenska företagarna lika flagrant som sin vice finansminister Per Bolund, så är det inte långt ifrån. Läs intervjun med henne i Aftonbladets nätupplaga igår: ”Magdalena Andersson vill rivstarta ekonomin efter coronakrisen” Hennes budskap är

  • Vi sa inte ”vräka ut hur mycket pengar som helst i början”
  • Hon vill rivstarta ekonomin med ”gröna investeringar och satsningar på branscher som vård och omsorg.
  • ”Också stimulanser för att få människor att börja konsumera igen”

Sveriges finansminister säger ingenting om att Sverige måste slå vakt om de företag som finns och nu kämpar för sitt liv. För hon säger att ”hon är glad för att hon hållit emot”. Det krävs att våra företag finns kvar för att en återstart – rivstart – ska vara möjlig.

 

 

 

Kina är den stora förloraren

Nu tänkte jag lyfta blicken och försöka se vad som verkligen händer i världen. Det finns ett ordspråk som heter ”Man kan inte se skogen för bara träd”. Så är det nu när all uppmärksamhet går åt till smitta, intensivvård och döda samt instängda människor i karantän.

Utgår ifrån att regeringen tar sitt förnuft till fånga och räddar såväl våra företag som Sveriges ekonomi. Det som kan räddas. När hela näringslivet vädjar och både samarbetspartierna och oppositionen förstår vad som måste göras. Då kan väl inte regeringen säga nej. Och det är knappast läge för byte av regering heller.

Kina trodde nog att de skulle kunna avleda Corona-epidemins ursprung. Och i stället få uppskattning för snabba och resoluta åtgärder samt hjälp med skyddsutrustning till omvärlden. Det har blivit tvärtom. Se SVT:s program om hur Kinas matmarknader. 

Själv trodde jag att Kina skulle ta fördel av att man fick igång ekonomin tidigt, efter ned-stängningen av Wuhan och andra delar av Kina. Så har det dock inte utvecklat sig. Företag i Väst fortsätter köpa pga kontrakt eller därför att Kina erbjuder varor, men fokus är på att ändra.  Decoupling är i fokus, även om det inte pratas så mycket därom. ”Just in Time” vill ingen ha längre, och definitivt inte vara beroende av Kina. Men, mycket  kortsiktigt kan Kina vinna något, ekonomiskt, dock inte på lång sikt.

Kinas relation med USA har inte varit så här dåligt sedan 1970-talet. Och WHO-chefens prisande av Kinas Corona-kamp har snarare satt fokus på Kinas skuld för epidemin.

Nu försöker Kina utnyttja möjligheten att billigt köpa strategiska utländska företag. Japan har satt upp en fond för att försvara sig, på hela 20 miljarder kronor för att ta hem japanska företag från Kina. Pengarna ska också användas för att motverka uppköp.

Även i Europa är många länder engagerade i att stoppa Kina från att köpa strategiska företag. EU-kommissionen har kritiserat Sverige och några få länder därtill, som inte lagstiftat om detta. Sverige sitter i Långbänken och kommer inte få lagstiftning förrän 2023, för Sten Heckscher ska utreda i två år först.

Kina själv upplevde en BNP-nedgång på hela 6,8 procent första kvartalet i år. Tidigare har landet sagt att under 6 procent tillväxt klarar man inte av att hålla lugn och ro i landet. Det är cirka 800 miljoner kineser i Centrala- och Västa Kina som är beroende av bidrag.

Financial Times kunde igår redovisa att Wisconsins lagstiftande församling fick ett förslag från Kina om att prisa Kinas bekämpning av Corona-viruset. Svaret är nu i stället att Staten Wisconsin i stället uppmanar omvärlden att se den nakna kommunismen som nu försöker dölja ansvaret för Corona-epidemin. Samtidigt som delstaten prisar det kinesiska folket.

Hur stor andel av de svenska företagen riskerar att gå i konkurs?

IVA:s Webinariumi fredags,redovisade Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi att man låtit analysera hur stor andel av Sveriges företag som riskerar att gå i konkurs på grund av Corona-krisen. (OBS Ingen prognos). SN offentliggör nog detta senare under veckan, men här är resultaten. Följande simulering har skett:

  • Bokslutsdata från 240.000 aktiebolag
  • Hur stor förlust som uppstår efter två respektive  fyra månaders stillestånd
  • Förlusterna har jämförts med det egna kapitalet och aktiekapitalet
  • Kontrollbalansräkning – och sedermera konkurs – om mer än halva egna kapitalet går förlorat.

Det visar sig att utan något statligt stöd skulle nästan 30 procent av företagen gå i konkurs redan efter två månaders stillestånd. Efter fyra månader är det 46 procent av de svenska företagen som riskerar att gå i konkurs.

Med de nu genomförda svenska stödinsatser reduceras antalet konkurser i detta scenario till 17 procent efter två månader. När det gått fyra månader med stillestånd – och med de nuvarande svenska stödinsatserna. så ökar andelen som går i konkurs till 28 procent.

Räkneövningen har Svenskt Näringsliv fortsatt med att som stöd i Sverige föra in det som nu gäller i Danmark. Ett betydligt mycket större direktstöd till företagen. Då skulle i stället efter två månader 9 procent av aktiebolagen gå i konkurs. Och efter ytterligare två månaders stillestånd 18 procent.

Andelen företag som i början på april uppgav till SN att de har finansierings- eller likviditetsproblem var 54 procent. Detta, och mycket mer till,, kommer SN publicera senare i veckan.

Det gamla levnadsregeln Do it now gäller fortfarande. Det inser landets näringsliv, våra nationalekonomer och de flesta politiska partier, med undantag för S. Andra länder gör det också, inte bara Danmark. Så jag säger igen Do it now!

IVA.seminariet ”Så påverkar Coronakrisen svensk ekonomi” under ledning av professor John Hassler kan Du se nu i efterhand. Förutom SN:s konkursmodellering, så är Volvos och NCC:s VD analyser av framtiden intressanta.

PS Igår skrev jag en blogg ställd direkt till Magdalena Andersson. Den kan Du se här: ”Får endast läsas av Magdalena Andersson”

PPS Ulf Kristersson för idag ett väldigt förnuftigt resonemang i Dagens Nyheter, ”Regeringen gör för lite för att rädda företagen”.

PPS En artikel i Dagens Industri påpekar professor Pontus Braunerhjelm att ”Man glömmer småföretagen” Det bör Du inte glömma (och inte regeringen heller)

En liten fotnot: Vad kan det bero på att media inte redovisat Svenskt Näringslivs analys av konkursrisken, trots presenterad på ett offentligt seminarium? Kompetens eller artighetssyndrom?

Får endast läsas av Magdalena Andersson

Nej, stopp! Det är bara Magdalena Andersson som får läsa detta (Stefan Löfven får ”kika” som man gör i ”Smartare än en femteklassare”)

I Dagens Nyheter idag intervjuas den Svarta Svanens fader Nassim Taleb av Katrine Marcal.

”Det är inte politikernas reaktion på viruset som har förstört världsekonomin. Det är deras brist på snabb reaktion”

I samma tidning intervjuas två folkhälso-forskare, bland annat professor Martin McKee Storbritannien. Han säger om hur man ska dämpa effekterna av Corona-viruset i artikeln Därför kan en ekonomisk kris skada:folkhälsan mer än viruset”:

”Ett sätt att dämpa effekterna är att göra som den brittiska och många andra regeringar: betala människors löner eller delar av dem, så att små och medelstora företag inte förlorar kunskap och kompetent arbetskraft, och därför snabbt kan återhämta sig när vi har tagit oss igenom detta. ”

Nu kan Du läsa båda artiklarna digitalt, på nätet (nu är de utlagda digitalt)

För Dig som läst så här långt, kan jag berätta skälet till varför finansminister absolut måste läsa dessa två artiklar, och statsminister ”kicka”, så han vet rätt svar på frågan: När ska de rejäla insatserna och stöden ske för att klara de svenska företagen och svensk ekonomi?

Magdalen andelsson vill ”snåla” för att ha pengar senare. Men då blir en del omöjligt att återställa. Som företag i konkurs och människor utan jobb. Och det blir dessutom betydligt lättare att kickstarta ekonomin om fler företag och medarbetare finns på plats.

PS I morgon kommer jag publicera bedömningar av konkursrisken. Förbered Dig på hemska siffror. DS

Det ekonomiska utanförskapet – en tidsbomb

Vi har idag nästan två miljoner utlandsfödda i Sverige, dvs 20 procent av befolkningen. Avsikten är att dessa ska integreras och bli en del av det svenska samhället. Sker detta? Och kommer våra invandrare in i systemet och klarar sig på egna ben? Entreprenörskapsforum har startat projektet Integration Sverige för att belysa läget och se vad kan och måste göras. En första rapport kom ut igår

När blir utrikesfödda självförsörjande? heter denna första rapport, skriven av Johan Eklund och Johan P Larsson. Resultatet är chockerande för svaret är: Aldrig. En majoritet av de utlandsfödda kommer aldrig att klara sin egen försörjning. Detta framgår av den studie som författarna på Entreprenörskapsforum gjort. Det är alltså inga åsikter eller tyckande utan den krassa verkligheten som säger detta. Baserat på en heltäckande statistisk studie.

Hemskt ja, men det måste redovisas, och först då kan man ange vad som måste göras för att ändra på verkligheten. Rapporten är kristallklar då den bygger på mikrodata från SCB under perioden 1990 till 2016. För att ge fullständig öppenhet så redovisar författarna fem sidor av ”Statistik och variabeldefinitioner” Här är ett Webinarium från igår där Johan Eklund och Johan P Larsson presenterade rapporten.

I förordet redovisar Johan Eklund, VD för E-forum att rapporten vill skapa ett samlat underlag för att förstå problematiken ”ekonomiskt utanförskap”, och sedermera redovisa forskningsgrundade policyförslag. Integration Sverige syftar till att studera hur utanförskapet i Sverige kan brytas och leda till bättre ekonomisk integration av utrikes födda.

Rapporten visar att för utrikes födda tar det i genomsnitt 12–13 år innan 50 procent har uppnått en självförsörjningsgrad på 12 800 kronor efter skatt. Detta motsvarar fyra prisbasbelopp, eller en årsinkomst, efter skatt, på 186.000 kronor. Det är en ganska låg inkomst, hälften av mediainkomsten i Sverige.

Du som vill läsa en utmärkt redovisning av rapporten kan läsa Johan Eklunds artikel i Svenska Dagbladet igår ”Alltför ljus bild av ekonomisk integration”

Men, säger många, det är ju väsentligt fler som är sysselsatta. Ja, men för att vara sysselsatt kräver SCB att man arbetat en timme under november månad. Så den statistiken är, vill jag påstå, ingenting annat än gravt missvisande och vilseledande.

Att få personer uppnått självförsörjning genom eget arbete visas av att under 2018 försörjde sig motsvarande 772 000 helårs-personer i arbetsför ålder på bidrag och sociala ersättningar, dvs motsvarande 13,3 procent av arbetskraften. De ekonomiska effekterna av den pågående Corona-krisen kommer att göra en redan prekär situation ännu svårare.

Min rekommendation är att Du laddar ned den utmärkta rapporten, som är lättläst och ganska kort, bara ett 30-tal sidor, plus bilagor.

Du är inbjuden till IVA i morgon fredag klockan 08.30

I morgon fredag, den 17e april klockan 08.30, kan Du få reda på hur landets ekonomer och näringslivet bedömer läget idag. Då leder ekonomiprofessorn John Hassler ett seminarium på Ingengörsvetenskapsakademin, IVA. Det håller på en timme, och Du kan koppa upp Dig enkelt. Klicka bara på nedanstående länk, då får Du Webinariet i Din dator eller i Din mobil:

Så påverkar Coronakrisen svensk ekonomi

Du klickar först på ”Boka här”. Sedan anger Du Din email. Välj aktivitet – Webinariet. Skriv namn och organisation. Samt ange att Du är införstådd med personhanteringen. Sedan på knappen slutför. Även om Du inte gjort detta tidigare så är det dags nu. Och enkelt är det.

Seminariet leds av ekonomiprofessorn John Hassler. Medverkande i övrigt är Martin Lundstedt, VD AB Volvo, Lotta Lyrå, VD Clas Ohlson, Bettina Kashefi, Chefekonom Svenskt Näringsliv, och Tomas Carlsson, VD NCC.

Det finns platser kvar, det kollade jag upp i morse.

Igår lade finansminister Magdalena Andersson fram vårbudgeten. Därvid redovisade hon två scenarier för den ekonomiska utvecklingen. Huvudscenariot är en BNP-nedgång på 4 procent och 9 procent arbetslöshet. Ett alternativt skräckscenario säger 10 procent BNP-tapp och en arbetslöshet på 13.5 procent, enligt finansministern.

Redan för drygt två veckor sedan, den 30 mars, höll Nationalekonomiska Föreningen sitt seminarium som analyserade den svenska ekonomin. Och vad som erfordras för att näringslivet inte ska kollapsa. Där angavs 10 procent nedgång i BNP som det mest sannolika scenariot. Det har tagit regeringen mer än två veckor att ta till sig de ledande ekonomernas bedömning som ett skräckscenario. Fortfarande väntar regeringen med de åtgärder som landets ledande ekonomer anser vara nödvändiga.

I morgon får vi höra hur läget är idag. Hoppas att de ansvariga politikerna kopplar upp sig. Det finns särskild plats för dem. Inte minst när regeringen dröjer med tillräckliga åtgärder. Det blir inte bättre framöver för att regeringen fortsätter kela med Långbänken

Läs idag Dagens Industris ledare  ”Att rädda företag är en investering”

I tisdags kom PM Nilsson också med en ledare i Dagens Industri ”Kräv en exitstrategi” 

Ytterligare en artikel att läsa är skriven av John Hassler och hans professorskollega Per Krusell ”I detta krigsliknande läge hjälper inte stimulanspolitik”.

Det är utmärkt att IVA ordnar detta seminarium. Alla borde ta sig en timme för en uppdatering. Sedan får man hoppas att regeringen följer de råd som nu ges från nästan alla håll: Gör tillräckligt, redan nu. Vänta inte, det blir dyrare eller omöjligt då.

Ju mer man gör nu, desto mindre behöver man göra sedan

Den svenska regeringens åtgärder för att klara våra företag och den svenska ekonomin är obegripliga. Mycket av det som gjorts kan sägas vara OK, men en stor del är missriktat eller för snålt. Hu tokigt regeringen resonerar framgår av en intervju med finansminister Magdalen Andersson i Dagens Industri idag i artikeln ”Mer hjälp till företagen”:

”Det som skiljer oss från externa bedömare och tyckare är att vi har ett ansvar för att hantera krisen här och nu. Vi har också ett ansvar för att se till så att det finns resurser om krisen blir mer långvarig, vi har också ansvar för att se till att det finns resurser för att återstarta ekonomin och det är i slutändan också vi som har ansvar för att det finns pengar kvar för att betala ut barnbidragen i december”, säger Magdalena Andersson.

Finansministern ger ovan svaret på varför hon och regeringen inte går fram på det sätt som ekonomer och intresse organisationer krävt.

Nog borde både finansministern och statsministern förstå att om man gör lite initialt så får man göra desto mer senare. Om många företag överlever krisen och kan sätta full fart när omständigheterna blir bra, så blir det mycket lättare att återstarta ekonomin.

Vad är det som sker nu? Jo, Regeringen kommer med olika insatser, som:

  • Likviditetsförstärkning i finanssektorn – en självklar åtgärd, som inte kostar
  • Garantier vid upplåning från företag, som vare sig bankerna eller de berörda företagen är intresserade av
  • Hjälp med hyran, men ingenting har hänt under tre veckor och ingen förordning finns och EU-kommissionen ska godkänna. Meningslöst och krångligt.
  • Ersättning med korttidspermittering vid 60 procents bortfall gäller retroaktivt från 16 mars
  • Men nu har en nytt utrymme redovisats (igår) till 80 procent. Men inte förrän den 1 maj.
  • Nu blir alltså korttidspermitteringarna dubbelt besvärliga, då den ena gäller från mitten på mars, den andra först den 1 maj. Men när företagen kan få pengarna är nästa fråga.
  • Sedan finns de uppskjutning av skattebetalning, nu med 3,14 procents ränta. Staten har nollränta, och ska underlätta genom uppskov, men tar betalt.
  • Sedan finns det en del andra insatser också, som arbetslöshetsförsäkringen

Detta är ingenting annat än Gigantiskt Ett PlockePinn. Detta ska hanteras av företag som kämpar för att överleva.

Krångligt, ofullständigt, byråkratiskt och otillräckligt.

Se på länkarna ovan hur krångligt och ofullständigt och osäkert allt är.

Kan inte någon prata med Stefan Löfven, för han verkar ju helt frånvarande, och tala om att han som statsminister både bör leda landet och försöka rädda såväl landets företag som vår ekonomi. Eller med andra ord få Sverige på fötter efter Corona-krisen.

Varför inte be de som är experter, som vet hur företagen fungerar, få hjälpa till med att utarbeta ett sammanhåller stödpaket, som både är enkelt och tillräckligt. Hur duktiga än de 52 disputerade nationalekonomerna på finansdepartementet är så kan de inte företag. Det kan de inte på näringsdepartementet heller, tyvärr. (Inför nästa kris ska man ju öka beredskapen har regeringen meddelat i en debattartikel från Hallengren och Damberg. Då kanske man skulle ta in lite kompetens i regeringskansliet på företagarfrågor också)

Nu väntar vi bara på nästa steg – Ska företagen få överleva?

För två veckor sedan, den 30 mars, kom höll Nationalekonomiska Föreningen sitt seminarium som analyserade den svenska ekonomin. Och vad som erfordras för att näringslivet inte ska kollapsa. Fortfarande väntar regeringen med de åtgärder som landets ledande ekonomer anser vara nödvändiga. Två veckor utan handling. Det är vad jag kallar Långbänk.

Nu på fredag, den 17e april klockan 08.30,  kommer ekonomiprofessorn John Hassler leda ett Webbinarium på IVA, som alla får deltaga i. För att få en lägesbild i näringslivet så medverkar Martin Lundstedt, vd AB Volvo, Lotta Lyrå, vd Clas Ohlson, Bettina Kashefi, Chefekonom Svenskt Näringsliv, och Tomas Carlsson, vd NCC. Här anmäler du Dig: https://www.iva.se/event/sa-paverkar-coronakrisen-svensk-ekonomi/ Det gäller att anmäla sig i tid, för antalet platser är begränsat.

Alla politiska partier, utom Socialdemokraterna, tycks vilja ha ett stöd för landets företag, så att de inte kollapsar. Detta är viktigt så att vi har våra serviceföretag kvar efter Corona. Min tro är att regeringen tvingas gå till handling inom kort, men för varje dag man dröjer så förvärras situationen. När ett företag ansöker om konkurs, insolvent eller utan likviditet, så är det oåterkalleligt. (När detta skrivs uppger Ekot att regeringen er sig under dagen)

I helgen skrev ministrarna Damberg och Hallengren i Svenska Dagbladet. ”Sveriges beredskap ska byggas upp”. Det är ett hån att komma med detta mitt uppe i Pandemin. Det är en självklarhet när krisen är över, men nu borde regeringen i stället be svenska folket om förlåtelse för de långsamhet och dåliga beredskap som det politiska systemet uppvisat. Så här säger ministrarna i artikeln:

 Den 1 februari fattade regeringen beslutet att klassa viruset som en samhällsfarlig sjukdom, vilket gav myndigheterna mandat att vidta extraordinära smittskyddsåtgärder. Spridningen av viruset påverkar nu alla samhällssektorer och svensk krisberedskap är fullt aktiverad. Krisberedskapen syftar till att säkerställa att de viktigaste samhällsfunktionerna fungerar i händelse av kris i fredstid.

Den 1 februari var svensk krisberedskap fullt aktiverad. Ändå har det tagit mer än två månader till dess att handsprit eller skyddsutrustning finns, eller testkapacitet för den sakens skull också. Detta måste rimligen den sittande regeringen ha ansvar för.

Idag kom en artikel i Dagens Nyheter ”Förvånande att regeringen bara löser näringslivets kris”, skriven av Lars Ahnland. Den artikeln kan tävla framgångsrikt om utmärkelsen ”Mest Fake News”. Den påstår att sjukvården får knappt en procent av vad näringslivet får i krissatsning. Vården får närmare 10 procent av BNP, men det vet väl inte författaren.

Förvånande är att Morgonekot idag gav stort utrymme åt denna Fake News-artikeln. Reportern Helen Blomqvist gjorde sitt bästa för att lyfta Fejken. Och kallade dessutom organisationen Reformisternas ekonomiska politik som ”progressiv”. Den är socialistisk. Spade är en spade.

 

Regeringen har ett par dagar på sig att rädda landet

Om inte regeringen inom några dagar gör kraftfulla insatser för att rädda de företag som i dag står stilla, så blir det en våg av konkurser och inställda betalningar tisdagen den 14e april.

Vad måste då göras? Svaret:

  • För att ge företagen och de ansvariga styrelserna andrum måste konkurslagstiftningen förklaras inhiberad, genom ett moratorium
  • Vidare måste regeringen ge moratorium från företrädaransvaret
  • Sist men inte minst måste regeringen lägga fram ett stödpaket som gör att de livskraftiga företagen kan överleva (löfte nu och detaljer i nästa vecka)

Tisdagen den 14 april kommer annars bli Sveriges svarta tisdag, då tusentals företag ställer in sina betalningar och inlämnar begäran om konkurs. Det räcker om regeringen inför moratorium för konkurser och företrädaransvaret nu. Sedan kan regeringen tillsammans med experter utforma stödpaketet undre nästa vecka.

Den katastrofala utvecklingen i näringslivet kan delvis undvikas – men inte helt – eftersom regeringen varit alldeles för långsam hittills. Det är den omhuldade Långbänken, (som möjligen passar nu när vi ska ha social distans.)

Detta är ingenting att skratta åt, utan det är högst allvarligt och kommer för årtionden påverka vårt land. Det trista är att regeringen, särskilt S, inte förstår allvaret i situationen. Tror att man kan vänta in krisen. Men, går man ut med krispaket i nästa vecka kommer det vara försent. Det går inte att göra ogjort det som händer Den Svarta Tisdagen den 14 april.

Läs vad landets ledande ekonomer och de svenska företagen säger:

PS Jag hör inte till riskgruppen företag, som behöver stöd, men hör till riskgruppen människor, är 70+ med råge.