Knuff-ekonomin fick Nobelpris

Få hade väl föreställt sig att någon skulle kunna få Nobelpriset i ekonomi för knuffarnas betydelse för ekonomin. Men så kom boken ”Nudge”, (2008) skriven av professorerna Robert H.Thaler och Cass R. Sunstein. Med underrubriken ”Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness”.

McKinsey uppmärksammade Richard Thaler i en intervju 2011 ”Nudging the world”. Den lyfte man givetvis fram igen, när Nobelpriset meddelades. 

Vad är då nudging, enligt Thaler? Han ger själv svaret:

Mitt mantra är ”make it easy”

Även om ”Nudging” är Richards Thalers mest iögonfallande vetenskapliga landvinning, så har han gjort så mycket mer. Richard Thaler fick Ekonomipriset för att han integrerar ekonomi och psykologi. Så här motiverar Kungliga Vetenskapsakademin Richard Thalers framsteg:

Richard H. Thaler har utvecklat analysen av ekonomiskt beslutsfattande med psykologiskt välgrundade antaganden. Genom att undersöka konsekvenserna av begränsad rationalitetsociala preferenser och bristande självkontroll har han visat hur dessa mänskliga karaktärsdrag styr såväl individuella beslut som utfall på marknader på ett förutsägbart sätt.

Det kan vara av intresse att notera att den svenska regeringen, genom ESO, redan förra hösten genomförde en studie av ”Nudging” och dess betydelse för Sverige. Rapporten heter ”När det rätta blir det lätta – en ESO-rapport om ”nudging” Författare är Francisca Ramsberg. Denna rapport föreslog att regeringen skulle inrätta en särskild funktion i regeringskansliet, som i USA och UK. Men detta har inte skett, vad jag vet.

ESO-rapporten ger en bra definition av ”Nudging”, som jag vill citera här:

 Enligt Thaler och Sunstein handlar det om att påverka människors beteende utan att begränsa handlingsfriheten, använda ekonomiska incitament eller förbud. ….Nudging innebär att medvetet göra små förändringar av beslutssituationer så att individers beteenden ändras.

Richard Thaler är något av en ”Rock Idol”bland ekonomer. Han kallar sig själv bråkstake. Ett inslag är hans medverkan i filmen The Big Short (2015), där han förklarar den oförklarliga börsen. (En film att se)

 Richard Thalers eget stora verk, som är en självbiografi, utgiven 2015,  Misbehaving: The Making of Behavioral Economics (läs boken) En bra julbok, att läsa under helgerna, och som är rolig. Den kan ge Dig känslan för vad som kan komma att hända i ekonomin framöver. Ger också många vinkar av intresse för en företagsledare som vill lära sig förstå kunders reaktioner  

Richard Thalers medförfattare till boken ”Nudge”var  juridikprofessorn i Harvard, Cass R. Sunstein. Denne var i Stockholm i januari i år på ett seminarium, ”Bättre regelverk – hur är det möjligt?” som Entreprenörskapsforum ordnade. Frågan gällde då regler och ”nudging”.

För två år sedan skrev jag en blogg ”Beteende-ekonomin har bara sett gryningen”Redovisade där att nobelpristagaren Robert Shiller utkommit med en bok, ”Phishing för Phools”, som han berättat om var på väg. Den skrev Shiller tillsammans med en tidigare nobelpristagare, George Akerlof.  Men ack, den var inte alls av nobelklass. I stället lyfte jag fram Richard H. Thalers bok ”Misbehaving”. Föga anade jag då att just den boken, tillsammans med ”Nudge”, skulle leda till ett nytt nobelpris.

The Economist är väldigt positivt till Richard Thalers utmärkelse. ”The Nobel in economics rewards a pioneer of “nudges”

Men jag låter Richard Thaler få sista ordet: När alla ekonomer tar till sig beteendevetenskapen, då behövs den inte längre. För då lever alla ekonomer i vekligheten.

Kommer Sverigebygget återuppväckas?

I förra valet gick Alliansen till val på Sverigebygget. Det innefattade höghastighetståg mellan våra storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö. Men, sedan började några av Allianspartierna ta avstånd från detta, trots att inget nytt inträffade. Och i dagarna har Transportverket kommit med en halvmesyr, höghastighetståg i slow motion i alla avseenden..

Så här sa Alliansen i juli 2014:

Alliansen presenterar i dag Sverigebygget: historiska och långsiktiga investeringar i jobb, bostäder, kollektivtrafik, järnvägar och vägar. Sverigebygget knyter ihop vårt land och stärker förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela landet……

Vi vill bygga nya stambanor för höghastighetståg, påbörja förhandlingar om kollektivtrafik och annan infrastruktur, ha ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark samt pröva förutsättningarna för att bygga ut järnvägen i norra Sverige. Satsningarna möjliggör för att bygga minst 100 000 nya bostäder. ….

Så här deklarerade den nya Röd-gröna regeringen genom infrastrukturminister Anna Johansson i november 2014:

– Ofta underskattar man nyttan som en ny järnväg ger för olika regioner, för företag, till möjligheterna till nya jobb och så vidare. Om man på 1800-talet använt samma kalkyler som i dag för att räkna på nyttan med tåg hade vi nog inte haft många meter räls i det här landet…….

– Vi måste vara öppna för nya finansieringsmöjligheter. Förhoppningsvis kommer vi igång med bygget av de första delsträckorna under mandatperioden. Sedan kan vi kanske åka höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg kring 2030.

Vad har hänt som gör att politikerna i sen tid har börjat darra på manschetten?

Nu gör PM Nilsson i Dagens Industri ett försök att få fart på höghastighetstågen; ”Gör en järnvägspakt, låna och bygg snabbt” Läs den ledaren!

Och PM Nilsson ser tecken i skyn som kan tala för att politikerna börjar återgå till sina tidigare ställningstaganden.

  • HG Wessberg har fått ett utökat uppdrag, att utreda alternativa finansieringsformer (klar i december)
  • Magdalena Andersson har öppnat för en alternativ lånefinansiering
  • Moderaterna har vid sin senaste stämma inte längre sa nej till höghastighetståg

Tilläggas kan att Sverige behöver öka investeringarna i landet. Som professor Assar Lindbeck ofta påpekat är vårt land en stor exportör av kapital, cirka 6 procent av BNP. Vi har konkurrerat med såväl Kina som Tyskland, men omvärlden har inte reagerat på vårt lilla land, men på de två andra.

 

FN:s 17 globala mål är nu en del av verkligheten

När FN antog de 17 globala målen 2015, som ska vara uppnådda år 2030, så verkade dessa för många som en akademisk övning, utan kontakt med verkligheten. Nu låter det annorlunda. Viktigast är två ting:

  • Hållbarhet går in i all mänsklig verksamhet
  • Parisavtalet om klimatet baseras på företagens teknikutveckling och utvecklingskraft

Utan stora åthävor, och oavsett hur Donald Trump agerar,. så är dessa två byggstenar verkligheten idag, och för lång tid framöver. Det framkom med all tydlighet på Entreprenörskapsforums seminarium i förra veckan ”Filantropi, förändringskraft och forskning – så nås FN:s globala mål!”

Inledningstalare var FN:s fd vice Generalsekreterare Jan Eliasson Han gav en eminent bild av de 17 globala målen. Här några av hans bärande argument:

  • Det går inte att skilja på nationellt och internationellt, allt flyter (inga gränser)
  • De 17 Globala Målen är gränsöverskridande, horisontella
  • De Globala Målen gäller oss alla – och de är ömsesidigt förstärkande
  • Fred och mänskliga rättigheter är grunden för allt
  • Kvinnorna är framtiden (Jämför med mickrolån, som endast kvinnor kan hantera)

Svårast att förhandla fram, sa Jan Eliasson, under de tre åren arbetet med detta pågick, var Mål Nr 16 ”Peace Justice and Strong Institutions”. Som är felaktigt översatt i den svenska versionen, sa Eliasson med emfas. (Institutionerna finns inte med där)

Hela programmet var intressant, och det går på TV kl. 09.00 – 13.00 imorgon tisdag 24/10 på SVT Forum i SVT2. Seminariet kommer med största sannolikhet att sändas även nästa vecka.

Ska några särskilt intressanta inslag redovisas, så är det vad företagen kan göra genom filantropi. Här hade följande presentatörer mycket intressant att komma med:

  • Axfoundation, Alexandra Mörner, Styrelseordförande i stiftelsen
  • H&M Foundation, Diana Amini, Global Manager
  • IKEA, Lena Pripp-Kovac, Head of Sustainability

Detta kan man höra mer om i sändningen på TV, för här går inte att ge redovisningarna rättvisa. Vad som kan sägas är att det är väldigt intressant och glädjande, visar vad framtiden kan bära med sig. Och företagen kan spela en annan roll än den kommersiella. Den filantropiska.

Till slut: Du som vill ha ett lite längre referat kan gå hit.

Seminariet modererades på ett förträffligt sätt av Eva Krutmeijer och Pontus Braunerhjelm. 

Är den svenska tillväxten dopad?

Dagens Industri beskrev i veckan om den svenska ekonomin som dopad. Stämmer detta, eller är det bara skrämsel?

Skälet är att vi beräknar och jämför BNP över tiden. Då visar det sig att vår tillväxt ökar totalt mer än per invånare i Sverige, därför att antalet medborgare ökar så kraftigt. Under 2016 ökade den svenska befolkningen med 145.000, eller med 1,4 procent.

Sedan finanskrisen har Sverige kunnat stoltsera med en ekonomisk tillväxt som varit i topp i EU. Men tar vi tillväxten per capital så blir vi som genomsnittet i Europa. Framöver väntas ekonomin hämna efter EU:s genomsnitt, enligt en prognos som IMF gjort, och den institutionen får vi ta på allvar. Det ska sägas att IMF ger vårt land beröm ”Sweden is performing well”. Men det gör man regelmässigt till alla länder, alltid är det något som är bra. Men, sedan kommer kritiken eller synpunkterna:

IMF påpekar att strukturreformer är nödvändiga, ”critical”. Det IMF räknar upp är jobb för lågutbildade, utbildningssatsningar i bristyrken (kompetensförsörjningen), bostadsmarknadens dåliga funktionssätt, och annat. Läs själv här den korta rapporten på ett halvt dussin sidor bara!

Den tidigare ordföranden i Finanspolitiska Rådet, professor John Hassler, säger till Dagens Industri att den till synes starka ekonomiska utvecklingen döljer Sveriges problem.

Föga överraskande hänvisar John Hassler till att Sverige behöver göra strukturella förändringar. Så här uttrycker sig Hassler ordagrant:

Det finns ett antal väldigt allvarliga strukturella problem i Sverige som vi under lång tid avstått att ta tag i.”

Problemen är, säger Hassler:

  • Den dåligt fungerande bostadsmarknaden
  • Svårigheten för de nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden
  • Krisen i den svenska skolan

Hur utvecklingen troligen ser ut 2020 enligt Konjunkturinstitutets prognos är plus 1,5 procent för hela ekonomin, men bara 0,5 procent per capita. Enligt KI:s generaldirektör Urban Hansson Brusewitz, beror skillnaden på invandringen och att dessa inte kommer i arbete. Hela 80 procent av befolkningsökningen, påpekar KI-chefen, beror på invandringen.

 

Hur utvecklas entreprenörskap och företagande i Kina under Xi Jinping?

Nu läser alla om Kina och den 19e partikongressen, med Xi Jinpings dryga tre timmar långa tal. I min blogg har jag fokus på entreprenörskap, företagande och innovation. Och allt som påverkar detta. Och, här tänker jag ge några intressanta glimtar som berör just företagsamheten och Kina.

För kort tid sedan skrev jag om att Kinas entreprenörskap och innovation. Det ser ut som en tanke när dessa frågor aktualiseras så nära inpå den nu pågående partikongressen. Här tänker jag inte upprepa det jag skrev för ett par veckor sedan, utan här får länken ovan vara tillräckligt. I sitt stora tal igår to Xi Jinping upp dessa frågor.

År 2035 ska Kina var världens ledande Innovations Nation, enligt partisekreterareXi Jinping. År 2050 ska Kina dominera den innovativa utvecklingen. Ingen dålig målsättning.

Världens idag friaste ekonomi, Hong Kong, ska få fortsätta på den inslagna vägen, enligt partiledaren. Det nuvarande systemet ska inte rubbas, lovade han. Det kanske är en försäkran till den siste engelske guvernören i Honk Kong, Chris Patten, som nyligen uttryckte sina farhågor i bl a DN. Ska jag döma av mina egna kontakter, och reaktionerna vid mitt senaste besök för två år sedan, har Kina redan tagit kommandot. Så här krävs en återställare, vilket jag inte tror att Kina vill medverka till.

I sitt tal utlovade Xi Jinping en likabehandling av alla företag. ”Kina vill öppna upp, och inte stänga”, sa Xi ordagrant riktat till alla utländska företag intresserade av Kina. Vi ska öppna oss ”mer och mer”, tillade han.

Ser vi vad som hänt de gångna 5 åren, med Xi vid rodret, så har marknadsekonomin i Kina öppnats upp. En del privat kapital har gått in i statliga företag för att öka effektiviteten. Antalet Start Upp företag med ett marknadsvärde över 1 miljard dollar, Unicorn,  är nu mer än 50, varav 40 skapats under de senaste tre åren.

Nu lovar Xi Jinping att Rule of Law ska utvecklas, men med bokhandlare i fängelse utan rättegång, och många andra legala ingrepp, är det svårt att ta detta löfte på allvar.

Att Kina blir ett starkt land på många sätt under fortsatt ledarskap av Xi Jinping kan vi givetvis räkna med. För Dig som vill läsa en kinesisk redovisning av Xi Jinpings viktiga anförande rekommenderar jag den ganska oberoende tidningen South China Morning Post, som utkommer i Hong Kong. (After att Alibaba övertagit ägandet är dock följsamheten mot Kina något större än tidigare)

 

.

Därför blir det inte någon Brexit

Många har frågat mig hur jag kan vara så säker på att det inte blir en Brexit. Här vill jag redovisa några ytterligare skäl. De byggde från början på flera samtal med en brittisk god vän, Kenneth Clarke. Han har nu offentligen agerat på ett intressant sätt, som jag ska redovisa nedan.

Först vill jag hänvisa till den stora förskjutning som skett bland de ledande politikerna i Storbritannien. Efter folkomröstningen var det ingen som ville ställa sig i spetsen för en andra sådan omröstning. Alla i Underhuset var lojala mot den parlamentariska demokratin och sina tidigare uttalanden; Att respektera resultatet hos det brittiska folket. Men nu är det annorlunda, nu väntar man på vem som ska ta upp handsken, som kastades av den unga generationen direkt efter omröstningen: Hela fem miljoner undertecknade en petition mot Brexit och för ett nytt referendum

För kort tid sedan fick Theresa May, UK:s premiärminister, frågan om hon skulle rösta ”Leave” (lämna) om det blev en andra folkomröstning. Hon vägrade svara….

De politiker som vill lämna EU försöker idag skylla problemen i förhandlingarna med EU-kommissionen på politiker som inte vill lämna. Och när detta inte fungerar, så ger man sig på media. Men detta visar bara på svagheten i arbetet i UK för Brexit. De tre nyckelfrågorna, som måste lösas först; betalningen av medlemsavgiften, behandlingen av EU-medborgare som arbetar i UK och gränsen mot Irland har den engelska regeringen inte kunnat ge något bud/svar på.

Så över till Kenneth Clarke igen. I måndags framträdde Ken Clark i BBC Today den 11 oktober, ett ledande nyhetsprogram i UK. Parlamentet kan komma att lämna in sitt veto mot ett ”No-deal Brexit”. Detta sa Clarke och hänvisade till en proposition som den brittiska regeringen lämnat till Parlamentet för godkännande. Denna ”EU withdrawal bill” har mött stora problem i Underhuset. Hela 300 ändringsförslag och 54 tillägg finns nu på parlamentets bord. Se BBC:s 15 minuter långa diskussion med Kenneth Clark. Där kan man läsa mycket mellan raderna. En del finns också beskrivet i en artikel i FT.

Men Ken Clark vill inte ha, och tror inte på, en ny folkomröstning, utan på ett parlamentsval, som sätter stopp för Brexit. Den som lever får se.

Nu ska Sverige exportera välfärden på regeringens initiativ

Nu ska svensk sjukvård exporteras, enligt ett initiativ från regeringen. socialminister Annika Strandhäll håller i detta, och beskedet kom igår i ett pressmeddelande:

Regeringen vill öka exporten för hälso- och sjukvård, omsorg, läkemedel, biomedicin och medicinteknik. Redan nu är områdena en viktig del inom den svenska exporten, men andelen kan öka. Svensk omsorg samt hälso- och sjukvård har medicinska resultat i världsklass. För att ta vara på och samla alla de resurser och erfarenheter som finns etableras nu en ny aktiv arbetsgrupp under Team Sweden-paraplyet, Team Sweden Care and Health.

Hur går detta ihop med att svenska skattepengar inte får exporteras, enligt regeringens tidigare uttalanden, från Ardalan Shekarabi, men även från vår statsminister? Så här säger socialministern Annika Strandhäll i ett uttalande igår:

– Omsorgs-, hälso- och sjukvårdsektorn är redan idag en viktig del av svensk export men vi ser att det finns ännu större potential inom vår välfärdsektor. Det finns ett stort intresse för svensk välfärd och välfärdsteknologi i omvärlden, säger socialminister Annika Strandhäll.

Har regeringen möjligen tänkt om? Tidigare deklarationer talade om att den svenska välfärden inte fick exporteras, för då tog man av svenska skattebetalares pengar. Vilket gäller?

I början på veckan  skrev Mellby Gårds VD Johan Andersson en debattartikel om regeringens dubbelspel i välfärdsfrågan. För två år sedan ledde regeringen en delegation till Saudiarabien där svenska Kunskapsskolan deltog. I syfte att främja svensk export. Detta går inte ihop, menade Andersson, och gårdagens deklaration om ökad export av välfärdstjänster ökar förvirringen, ser ut som ett dubbelspelet.

Kunskapsskolans grundare och ägare, Peje Emilsson, skrev en artikel i ämnet för två veckor sedan i Aftonbladet om Kunskapsskolans satsning i Saudiarabien. Senare i höst ska han deltaga i en ny resa i regeringens regi för att främja satsningen i landet. Till och med Västerledaren Jonas Sjöstedt håller med Emilsson att det är hyckleri att försöka sitta på två stolar samtidigt, både att kritisera svenska välfärdsexport och samtidigt arrangera resor för en sådan export. För övrigt ska Peje Emilsson, på inbjudan, följa med utrikeshandelsminister Ann Linde till Saudiarabien den 22 oktober.

e-Government från Tallinn

Det är från Öster som ljuset kommer. Så också nu när det gäller eGovernment. Dvs en statliga administration som utnyttjar dagens digitala möjligheter. Då kommer vi inte behöva ökat skattetryck, men ändå bli effektivare. Se på Danmark som rationaliserat bort breven i offentlig sektor, till stor nackdel dock för PostNord, som förlorat 90 procent av brevmarknaden.

Tallinn Declaration on eGovernment

Denna deklaration antog EU-länderna vid ministermöte förra fredagen. Sverige företräddes av Ardalan Shekarabi. Han har i regeringen ansvar för digitaliseringen av offentlig sektor. Det skulle vara intressant att få en utvärdering av det Tallinn-deklarationen föreslår och var Sverige ligger idag. Min tro att vi har en stor förbättringspotential.

Sveriges digitalisring sker tyvärr på det statliga planet enligt Stuprörs-modellen. Ingen samordning sker, trots att frågan varit under arbete i nu ett och ett halvt år. Men inget händer.

Generellt ligger Sverige, som en gång var i topp, inte så bra till på digitalisringens område. Och frågan är om inte regeringen är ett av hindren.

Här är en mer läsbar version av deklarationen, men då missar man alla ministrarnas  namnteckningar, dock.

Estland ligger bra till på digitaliseringens område. Nu kan man, Du också, bli e-medborgare i Estland. Det har nu britter upptäck, som ett sätt att klara sig förbi Brexit. Sverige ligger på sjunde plats i denna ranking.

 

Kompletteringsblogg om Svensk Turism

Faktum är att svensk inkommande turism är liten (dålig) jämfört med andra länder och världen i stort. Exporten är också ganska liten, trots att utrikeshandelsministrar fortfarande säger att Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Sanningen är att vi ligger på plats 50 drygt.

Men på båda områdena har Sverige, enligt min mening, en enorm potential. Här vill jag dock fokusera på turismen, följa upp bloggen från förra veckan.

Bra insatser i arbetet för svensk turism gör Visit Sweden som skapades 2016.  Organisationen ägs till 50 procent av Svensk Turism, som består av de stora svenska intressenterna, företag och organisationer. De andra 50 procenten äger staten genom Näringsdepartementet.

De statliga satsningarna verkar vara minst sagt diminutiva. Totalt spenderar man 70 miljoner tillsammans under tre år, med slut i år. Som vanligt i den svenska regeringen är det ingen som verkligen äger frågor kring turismen. De som är inblandade är

  • Mikael Damberg och Näringsdepartementet, Visit Sweden och Stora Turismpriset
  • Ann Linde, utrikeshandel, har bl a exportpris för kulturella och kreativa näringar, design och arbetet vid svenska ambassader
  • Gymnasieminister Anna Ekström som har kompetensförsörjningen till turistnäringen
  • Bah Kunhke

Det finns säkert fler som har uppdrag relaterade till svensk turism, det är stuprörspolitik, men det är ju dedn svenska regeringen Hedersrykte. Att man desutom hela tidern rör sig merd mikrobelopp, så blir det inte särskilt mycket verksatd eller effkt. Potentialen till trots, och de hudratsmiljarde som ett framgångsrikt Sverige skulle kunna exportera genom fler turister i landet.

Nu arbetar emellertid en utredning med detta, som ska vara klar i december i år. Uppdraget sammanfattar Näringsdepartementet på följande sätt:

En särskild utredare ska föreslå en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Syftet med utredningen är att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet. Utredaren ska bl.a. analysera utvecklingen och bedöma framtida utmaningar och möjligheter för besöksnäringen

Det ger intryck av att Sverige vill visa upp sig som Bror Duktig. För så skriver man i punktform om utredningens uppdrag:

Ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv ska genomsyra utredningen. Utredaren ska bl.a. göra följande:

  • Analysera målet för turismpolitiken, och om det finns skäl till det föreslå tillägg eller nytt mål för politiken.
  • Kartlägga besöksnäringens behov och hinder för en hållbar utveckling och därefter föreslå insatser.
  • Föreslå hur samverkan och samordning mellan besöks-näringen och offentliga aktörer kan utvecklas för att stärka det gränsöverskridande turistiska erbjudandet ”äta-resa-göra-bo”.
  • Föreslå hur kontaktytorna mellan bl.a. myndigheter, näringsliv, akademi och civilsamhället kan utvecklas.

Visit Sweden gör inget dåligt jobb, tvärtom, så vitt jag kan bedöma. En utmärkt analys gör organisationen i rapporten ”Årsrapport 2016”. Det är en riktigt intressant läsning, indelad i många relevanta avsnitt. Det är en ovanlig årsrapport, för dessa brukar ofta var tråkiga, men så inte här. Ett exempel: Man har tagit reda på hur många i en del länder som är intresserade av Sverige. I USA anger hela 16 miljoner människor ett sådan intresse. Men, Hur många kommer hit? Ett par hundra tusen.

Ett land som Irland lägger lägger helt andra summor på turistpenetration utomlands. Men, så har man nästan 3 gånger så många utländska turister som Sverige. Och Se vad Hong Kong gör för att utveckla sin turism.

GO, Gross Output har kommit för att stanna, go!

I avvaktan på att Nobelpristagaren i Ekonomi utropas vill jag fästa uppmärksamhet på ett nytt sätt att beräkna vår ekonomi. Metoden heter Gross Output, GO, som USA införde för snart fyra år sedan, 2014. Det är en beräkning av ekonomin från utbudssidan och inte konsumtionssidan. vilket gör att måttet blir väsentligt större. Vi underskattar nämligen vår ekonomi genom att bara räkna value added och konsumtionen, och inte allt som produceras.

Den som utvecklat detta beräkningssätt är ekonomen och professorn Mark Skousen, som var i Stockholm och föreläste i förra veckan. Entreprenörskapsforum engagerade seminariet och intresset var stort, även om de som uteblev förvånade stort. En kortfattad bra redovisning finns här.

Mark Skousen är inte vem som helst. Han är amerikan och har utgivit ett 25-tal böcker under sin 30-åriga aktiva tid som ekonom. I rankingen SuperScolar anses Mark Skousen höra till gruppen De 20 mest Inflytelserika Ekonomerna i Världen.

Det finns utgiven en kortfattade, men väl förklarande, Policy Brief på 15 sidor med bra referenser och källförteckning. Den kan vara en en läsning för de som inte kom, trots att de efterlyst nya mått för vår ekonomi, vid sidan av BNP-måttet. De som inte kom äro:

  • Finansdepartementet
  • Riksbanken
  • Riksgälden
  • Statistiska Centralbyrån, SCB
  • Ekonomistyrningsverket

Från Riksdag och Regering fanns dessutom bara en enda deltagare (Näringsdepartementet) bland de många intresserade och engagerade deltagarna. Men de som har ansvaret lyste således med sin frånvaro. Konjunkturinstitutet var ett undantag för de hade sin forskningschef med i den kommenterande panelen. Men i övrigt var framtidsintresset inte imponerande från de som idag har ansvaret för Sverige.

I USA har publiceras aktuell Gross Output statistik som komplement till BNP. OECD söker introducera måttet i sina medlemsländer. Sverige publicerar Gross Output med två år fördröjning, trots att aktuell statistik finns, en gång om året. Nu således statistiken från 2015. Och den är därför inte något policy-instrument i Sverige. (Men Konjunkturinstitutet kollar dock upp internt med färska siffror).

Tilläggas kan att Gross Output är lika värdefull som BNP, och kanske t o m mer användbar som styrinstrument, för den ger både större utslag och en framförhållning som  ligger 12 veckor tidigare än BNP-siffrorna. Viktigt både för rikets styrning och företagen.