Ska man flytta ut statlig verksamhet bara för utflyttningens skull?

Det är möjligt att man kan flytta ut statlig verksamhet från Stockholm, för att den kan skötas lika väl från en annan del av landet. Men, tycker jag också: Det måste vara myndighetens verksamhet som står i fokus, inte utflyttningen i sig. Eller omflyttning, som ofta sägs. Detta för att hela Sverige ska leva enligt Landsbygdskommittén, som kom i januari, med 75 förslag. Totalt bör 10.000 jobb flytta ut.

Det har skett ett antal utflyttningar som verkar vara direkt skadlig för verksamheten. Skräckexemplet är Riksutställningar, som utlokaliserades 2007 till Visby. Inte så central placering för alla museer som skulle nyttja myndigheten. Av 60 anställda flyttade 4 med. Och så gick det som det gick, en bristfällig verksamhet och den 31 maj i år lades Riksutställningar ned.

Så har vi ITPS, idag Tillväxtanalys, som delvis utlokaliserades sitt huvudkontor till Östersund. Med en pendlande generaldirektör, som bodde kvar i Stockholm. Och en utåtriktad  verksamhet, i form av seminarier bland annat, som skedde i Stockholm, där det viktiga kontoret låg och ligger kvar. Ingen åker till Östersund för ett tvåtimmars seminarium. Folk från hela landet berörs, och där finns inga direktflyg annat än från Stockholm och Umeå.

Nu ska ytterligare  sju myndigheter flytta. Hoppas att man kollar upp ordentligt hur verksamheten berörs, för annars blir flytten negativ. Inte bara för myndigheterna , utan för verksamheten, vilket är det problematiska.

Så här summerar Riksrevisionen problemen av utflyttning  av myndigheter år 2009:

  • Det utreddes aldrig om det fanns andra sätt att kompensera regionerna som varit bättre anpassade till mottagarna och mindre resurskrävande.
  •  Det kan ifrågasättas om det är rimligt att reducera en myndighets verksamhet under flera års tid.
  •  Kostnaderna för flytten har blivit väsentligt högre – 1,1 miljon kronor per flyttat arbetstillfälle i stället för de 0,7 miljoner kronor som Lokaliseringsutredningen räknade med.
  •  Det är mindre troligt att de merkostnader som uppstod hos myndigheterna går att återvinna under den förväntade amorteringstiden på 20 år.
  •  Regeringen har inte följt upp effekterna, varken hur höga de faktiska kostnaderna blev eller om kompensationen blev som det var tänkt.
Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet ”Innovation för tillväxt” som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt ”Innovationskraft Sverige” är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

En reaktion på “Ska man flytta ut statlig verksamhet bara för utflyttningens skull?

  1. Hej,
    Varje byråkrati har behov av att motivera sin existens och utöka sitt mandat. Det finns inga naturliga mekanismer att minska eller stänga ned en statlig byråkrati. Undrar om inte det ha varit kommunismens akilleshäl – en byråkrati kan inte avskaffa sig själv och blir med tiden en organism som lever sitt eget liv som tynger ned sin omgivning. Du vet varför gruvhissar bara har begränsad lyfthöjd? Med ökad wirelängd ökar vikten av wiren och till slut finns det inte vikt ”över” för godset som skall lyftas. Så blir byråkratierna tyngre och tyngre och orkar till slut inte med mer än sig själva – utan nytta.

    En utflyttning är formellt ingen nedskärning men fungerar så i praktiken – kanske är det det hemliga målet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *