Ska Västvärlden falla undan för Kinas brott mot mänskliga rättigheter?

Det var så skönt när den nye presidenten Joe Biden i samtal med Kinas president Xi Jinping markerade vad som inte är acceptabelt i Kina.

  • Behandlingen av Uigurerna i Xinjiang
  • Kränkningen av demokratin i Hong Kong
  • Det militära hotet att invadera Taiwan

Det låter också helt rätt att USA i dessa viktiga frågor gör gemensam sak med EU. Redan nu har USA byggt vidare på samverkan med fyrlingen Japan, Indien och Australien samt Sydkorea. USA kan agera mot Kina på egen hand, men samverkan med andra ger större styrka. Andra enskilda länder, som Sverige kan inte agera på egen hand, för då stryper Kina oss. EU kan dock samfällt agera, för EU är Kinas största handelspartner idag.

Väldigt välkommet för alla demokrater i världen var det när USA:s utrikesminister Anthony Blinken, kort men kärnfullt, markerade kritiken mot Kina i Alaska, när USA-Kina hade sitt första toppmöte i slutet på förra veckan. Samma budskap har Blinken när han idag och i morgon besöker Bryssel.

Säkerhetspolisens årsbok ger intressanta inblickar i hur omvärlden söker påverka Sverige. Särskilt pekar SÄPO ut Kina, Ryssland och Iran som “fientliga” länder som söker påverka samhällsutvecklingen i vårt land.

Det är med vedmod jag idag läser Dagens Industris ledare. Den försvarar Kina och är kritisk mot att USA reagerat mot när mänskliga rättigheter förtrycks och hotas. “Europas Kina-politik är bättre för världen”. Den rubriken syftar på EU:s investeringsavtal med Kina där man inte slagit fast behovet av ömsesidighet, utan accepterar att Kina gör nästan som man vill, medan Europa är en öppen marknad. Inte heller har något sagts om de hot mot mänskliga rättigheter som USA nu står upp för. Igår visade dock EU att man kan agera mot Kina för det som sker i Xinjiang.

Kritiken mot Kina för hotet mot mänskliga rättigheter bemöter Dagens Industris ledare med: “de kinesiska ledarna kommer inte längre låta sig tillrättavisas”.

Men det stoppar inte där. Dagens Industri tog Kinas parti genom att påstå att “Inför öppen ridå läxade Yang Jiechi upp sin amerikanske motsvarighet under 20 minuter”.

Sedan påstår Dagens Industri att det lär bli svårt att få med sig européerna på någon upptrappad uppfostrings- eller isoleringskampanj österut” dvs mot kina. Krav på att de mänskliga rättigheterna efterlevs kallas av DI för uppfostrings-kampanj.

 

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

1 svar på ”Ska Västvärlden falla undan för Kinas brott mot mänskliga rättigheter?

  1. Tack Håkan,
    Kina hotet måste tas på största allvar.

    Nu hoppas vi att någon av våra duktiga historiker eller statsvetare analyserar dagsläget och gör några historiska jämförelser. Det finns mycket att lära från läget från 1933, där landet tvingades in i buga i förhållande till det nazistyrda Tyskland. Om detta finns omfattande litteratur och forskning. Litteraturen målar ibland en bild av att Sverige hade större spelrum än vad som var fallet. Det svaga försörjningsläget (kol och olja) ledde till minst tio år av ofrånkomlig undfallenhet.

    Den andra historiska parallellen är apartheid-regimen i Sydafrika. Här visade svensk exportindustri måttlig klarsyn. Att stå upp för mänskliga rättigheter kostar, men det måste det göra.

    Den tredje parallellen är det vacklade svenska stödet till frihetskampen hos våra baltiska grannar. I synnerhet gäller det efter 1989, när dörren stod på glänt.
    Den glättiga tonen i DI-artikeln är anmärkningsvärd. Men de kinesiska ledarna kommer inte längre låta sig tillrättavisas. —– Kineserna kan i dag backa upp sin kaxighet med en unikt stark inhemsk ekonomi och innovationskraft. Jo precis så här lät det på 1930-talet. Snart får vi införa restriktioner för våra tidningar, så landet inte stör det kommunistiska partiet i Kina. Nästa steg är censur av våra teatrar.
    Våra historiker ta fram datorerna!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.