Skolan är samhällets kanske viktigaste byggsten, efter människan

Här.mitt i Corona-tider, vill jag göra Dig uppmärksam på skolans betydelse. Ta en titt på den rapport som Friskornas Riksförbund just publicerat. “Skolans verkliga utmaningar”. Även Du som tycker att privat verksamhet är fel, och sämre än offentlig, ta en titt in i verkligheten! Notera rapportens underrubrik: “Låt alla goda krafter bidraga”.

Denna rapport, utarbetad av Gustav Blix, beskriver kunskapsutvecklingen i den svenska grundskolan med fokus på årskurs 9. För oss “vanliga” konsumenter av politik är kanske 85 sidor lite för mycket. Därför en läsanvisning: Läs först sammanfattningen, sedan sidan 18 om skillnaden mellan kommunala och fristående skolor och avsluta med “Avslutning” på sidan 68.

Innan jag går vidare i min egen text vill jag hänvisa till vad vår nuvarande utbildningsminister Anna Ekström gjorde för några år sedan

Som ordförande i skolkommissionen för ett par år sedan ringde  Anna Ekström upp en rektor i Engelska skolan, Robert Clark. Hon ville få reda på hur man skulle göra för att alla skolor ska bli lika bra som Engelska Skolan

Så över till rapporten. Vad säger den om den svenska skolan idag? Rapporten har tagit tempen på de 32 största skolhuvudmännen: 28 kommuner och fyra friskoleföretag.

Skillnad på huvudmän Vad gäller andelen behöriga vid 9-ans slut är friskoleföretagen på plats 1,2,4 och 6. Där i topp finns kommunerna Nacka, Sollentuna och Kungsbacka. I botten ligger Göteborg, Malmö, Eskilstuna och Norrköping.

Gemensamma drag hos de framgångsrika huvudmännen: Arbetar systematiskt med att sätta kunskapsmål och följa upp dessa.

Gemensamma drag hos huvudmännen med dåliga skolresultat: Dokumenterad oförmåga att ta itu med problemen, saknar mätbara mål och har inte strategier med konkreta åtgärder.

Det är framför allt de kommunala skolorna som har problem (Även när man tar höjd för de socioekonomiska faktorerna)

Studiero är viktig för resultatet (Är det någon som blir förvånad?)

Så kommer vi till avslutningen, sidan 68. Där framhålls vikten av att styra, leda, utvärdera och utveckla den svenska grundskolan. Det måste ske bortom ideologiska skygglappar. Vi får göra det vår utbildningsminister gjorde: Fråga de som lyckas – hur gör man?

Det måste till sist nämnas hur det är med behörigheten att läsa vidare. Där ligger friskolorna på 91 procent, medan de kommunala skolornas elever ligger på 82 procent. Stor skillnad alltså.

Till sist: Alla som har ett ansvar för skolan, som rektorer och lärare, men framför allt politikerna, borde inte komma tillbaka efter sommarlovet utan att ordentligt ha läst denna rapport. Det vore tjänstefel.

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 svar på ”Skolan är samhällets kanske viktigaste byggsten, efter människan

  1. Skolan lär inte längre ut kunskaper utan åsikter och önskningar. Kunskaper är hur det faktiskt är. Åsikter och önskningar hur man tycker det borde vara. Om inte terrängen passar, ändrar man kartan. Sedan barkar det åt skogen!

  2. Jag erinrar mig del av en mening ur en ledare i DN för väldigt, väldigt länge sedan (80-talet kanske?): “…..annars finns risken att skolan enbart blir en kunskapsskola.” Minns att jag reagerade våldsamt och undrade vad skolan annars skulle vara, men insåg senare att skolan i Sverige ju är ett “jämlikhetsprojekt” mer än något annat och att då faktiska kunskaper är mindre viktiga (om man nu bortser från matematik som seglat upp som det viktigaste av allt svenska elever bör lära sig!)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.