Stefan Löfven får hjälp med ökade investeringar

Det var intressant att ta del av Stefan Löfvens tal på S-kongressen, där han sa att vi kan inte låna till investeringar. Men samtidigt säger näringsminister Mikael Damberg tvärtemot i Ekots Lördagsintervju. Åtminstone när det gäller stora infrastrukturinvesteringar, som höghastighetståg. S-kongressen tvingade lånefinansiering, trots allt.

För två veckor sedan kom ekonomiprofessorerna Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund, båda Entreprenörskapsforum, med förslag till en budgetreform som skulle lösa problemet med lån. SvD den 18 maj. De föreslår att staten inför en kapitalbudget, som är lånefinansierad, och en driftsbudget som är i balans över en konjunkturcykel.

Det betyder att staten återinför distinktionen mellan kapital-investeringar och drift-konsumtion. En kapitalbudget skulle tillåta Sverige att genomföra långsiktigt nödvändiga infrastrukturinvesteringar, påpekar professorerna. Dessutom, med det låga ränteläget idag blir investeringarna nästan självfinansierande (gratis). Det finns inom EU idag emitterade långa statsobligationer med negativ ränta, vilket betyder att man får betalt för att låna.

Det finns dessutom utrymme i den svenska ekonomin att göra stora investeringar. Vi exporterar kapital idag motsvarande 6-7% av BNP. Det betyder att andra länder investerar med svenska pengar. Läs Assar Lindbeck djupare i ämnet. Vår kapitalexport är i samma storlek som Kinas varit och Tysklands är. Något som många ekonomer kritiserat, för att dessa länder borde ha stimulerat den egna konsumtionen eller investeringarna med hjälp av sitt kapitalöverskott.

Dessutom finns det en parallell på EU-nivån. Jean-Claude Junckers investeringspaket på 315 miljarder euro. Det bygger helt nästan på lånade pengar. Det skulle ge, om det genomförs under en treårsperiod minska arbetslöshet med cirka en procentenhet. Sveriges kapitalexport är på mer än 200 miljarder kronor och om hälften utnyttjades skulle sysselsättningseffekten bli än större.

Så med lite mod får vi både stora infrastrukturinvesteringar och lättare att nå ökad sysselsättning. Instämmer gjorde i höstas The Wall Street Journal, som inte kan beskyllas för att vara planhushållnings-vänlig. Tidningen kommenterade investeringsplanerna i Europa.

 

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.