Svensk cyberforskning går före – under ledning av SSF

För ett år sedan uppmärksammade  jag den svenska cyber-forskningen, när Strategiska Forskningsstiftelsen, SSF, utlyste 300 miljoner för ändamålet. Nu har man offentliggjort de 10 projekt som för fram Sverige till fronten av världens cyber-forskning.

De 10 projekten har fått mellan 22 och 34 miljoner vardera under en femårsperiod. Bland dessa projekt kan nämnas:

  • Säkerhets-drivna webb-system
  • Säkra uppkopplingar i smarta miljöer
  • Säker programvara för Internet of things
  • Cyber-säkra lärande reglersystem
  • Mjukvaru-uppdatering för den smarta staden
  • Hacka inte min kropp – kommunikation med implantat

För Dig som vill läsa mer hänvisar jag till SSF:s hemsida om dessa projekt. 

KTH har kammat hem 3 projekt, Uppsala, Lund och Chalmers vardera 2 och Mälardalen 1 projekt. Det finns alltså ganska stor bredd på forskningen, kan man notera. Och det är verkligen forskning i framkant, världsledande, enligt SSF:s VD Lars Hultman.

Det är ganska fantastiskt att Sverige kan ligga så bra till forskningsmässigt på detta viktiga område, cybersäkerhet. Visserligen kan inte lösningarna – när de väl är på plats – vara absolut 100 procentiga, men nästan. Vi ska dock ha klart för oss att detta gäller civilsamhällets olika funktioner, inte de militära. (Där kanske vi också är duktiga, men här är inte SSF involverat)

Allra viktigast tror jag säkerheten är för Internet of Things, eller Sakernas Internet, som den svenska översättningen heter. Små inbyggda enheter i alla tänkbara produkter och tjänster. Som ska kunna tala med varandra och med omvärlden. Det gäller infrastruktur, fabriker, sjukhus, smarta hus och elverk mm. Där måste användargränssnittet vara ointagligt för attacker.

Man kan tänka sig en hacker skulle kunna åstadkomma, som skaffar sig kontroll över en pacemaker eller en insulinpump. Antalet personer som får implantat ökar kraftigt och dessa  behöver skicka mätdata. ta emot instruktioner, allt organiserat i nätverk. För detta ändamål ska forskarna utveckla en säkerhetsarkitektur och säkra metoder för anslutningen till internet. En spännande bild av framtiden, måste man säga. Helt bortsett ifrån säkerhetsaspekten.

Sveriges forskning på cyber- och säkerhetsområdet är världsledande. Projekten som nu genomförs leder både till säkra processer, men också till väl skolade forskare. En fortlöpande utveckling behövs också. Men, det problemet för framtiden är: Kan vi få tillräckligt kompetenta administratörer? 

Regeringen har hängt med i utvecklingen och antog i juni 2017 en Nationell strategi för samhällets informations och cybersäkerhet. Den ser ut att behöva följas upp och utvecklas. Ericsson är drivande och företaget Combitech lär ligga bra till som säkerhetsföretag (Efter denna blogg kommer jag få många påpekanden om andra källor och företag, och jag återkommer då. Även EU är aktivt.)

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.