Svensk expertskatt – ett 15-årigt fiasko

Vad gör den svenska expertskatten till ett fiasko? Processen är krånglig, byråkratisk och oförutsägbar. (Bättre för toppinkomster) Hanteringen tar uppemot ett halvår. Den har inte alls givit de många utländska forskare och experter som Sverige behöver.  Ansöknings-processen med en Forskarskattenämnd med kansli som kostar stora pengar. Den generella inkomstgränsen är alldeles alldeles för hög, 89.000 kronor per månad.

Tvärtom är det med Danmark, som har haft expertskatt längre än Sverige och som ger landet 10 gånger så många utländska experter med skatterabatt. (Kanske medverkat till att Danmark gått förbi Sverige på life science-området.) I Danmark har man förutsägbara kriterier och garanterar besked inom två veckor. Och beloppsgränsen är väsentligt lägre än i Sverige. Därför kan 4000 experter årligen komma till Danmark. Mot bara cirka 300 – 600 årligen till Sverige. Med expert-skattestatus.

En analys från Öresunds-institutet ”Expertskatter i Sverige och Danmark” kom ut i somras. En läsning för beslutsfattare, som leder till eftertanke.

Helst skulle man inte vilja ha expertskatt. En metod att få utländska forskare, experter och nyckelpersoner till Sverige, trots vårt höga skattetryck. Men, nu ser Världen och Sverige ut som den gör. Och vi ska konkurrera med andra länder, som har väsentligt lägre skattetryck, och där experterna ofta finns, som de svenska företagen och forskarinstitutionerna behöver, så behöver även vi ha expertskatt. Andra länder i vår sits, som Danmark, har tvingats till samma åtgärd.

De ansvariga i regering och riksdag kan inte skylla på att det inte gjorts analyser och förslag. Ett sådant kom från IVA för fem år sedan. Tidigare har framför allt näringslivs-organisationer reagerat. Regeringens Globaliseringsråd förde fram liknande slutsatser 2009.

Hur har Sverige klarat att i 15 år hålla fast vid den byråkratiska och kostsamma exportskatt-processen, när ett grannland hela tiden visar upp sig som ett föredöme?

Återigen: Varför är expertskatten ett fiasko? Därför att de mål som sats upp inte uppfyllts mer än till i genomsnitt 10 procent. Under 15 år. Och under denna tid kan vårt land ha tappat 1000-tals experter varje år.

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.