Svensk forskning klarar inte den internationella konkurrensen

I dagarna har Strategiska Forskningsstiftelsen kommit ut med en strategisk PM. SSF påpekar att svensk forskning inte hållet måttet. Detta har jag själv skrivit om många gånger, och inte minst hänvisat till OECD, men regeringen har inte brytt sig om. Regeringen har inte respekterat riksdagens tillkännagivande 2017 att tillsätta en utredning med målet att få upp Sverige på internationell toppnivå. Däremot har man lite snällt medgivit i propositionen att vi inte hänger med internationellt. Så här skriver regeringen:

För att internationellt konkurrenskraftig forskning ska kunna bedrivas behöver svensk forskningsinfrastruktur förstärkas. Det kräver både mer medel och en ändamålsenlig organisation och styrning.

Den PM som SSF:s VD professor Lars Hultman skrivit anger vad svensk forskning behöver mer av om vi ska klara oss internationellt :

  1. Strategisk Inriktning
  2. Rörlighet
  3. Samverkan med näringslivet
  4. Satsningar på infrastruktur 
  5. Internationalisering
  6. Innovation/nyttiggörande

Lars Hultmans viktiga skrivelse är på bara 7 sidor, men ger väldigt tydliga anvisningar om vad som måste ske med svensk forskning. Alla riksdagsledamöter, som är intresserade av eller ansvariga för forskningen bör läsa den. Och ta till sig budskapet. Det är inte bara VDn för SFF Lars Hultman som står för detta. Bakom står också hela SSF:s styrelsen med ordföranden Björn O Nilsson i spetsen.

Denna blogg är inte så djup att den kan vara ett underlag för riksdagens behandling av forskningspropositionen. Bloggen är ett seriöst försök att få upp riksdagens ögon för att vi behöver en mycket starkare forskningspolitik än vi har idag. Detta är något som Utbildningsutskottet måste ta till sig och föreslå kraftfulla åtgärder. Men, det måste göras före den 15 april, då utskottets betänkande ska justeras. Varför inte återkomma till riksdagens uppdrag till regeringen från 2017, där man begärde en utredning för att kartlägga vad som behövs för en mer excellent svensk forskningspolitik.

Vad som saknas i punktform, utan att vara heltäckande

  • Digitaliseringen när inte upp till proppens beskrivning av områdets vikt
  • Statliga satsningar är för små på AI, kvantdatorer, cybersäkerhet och Big Data
  • Åter-kapitalisering av statens forskningsstiftelser som SSF. KKS Mistra och STINT behövs.
  • Principer saknas för en kvalitetssäkrad fördelning av basanslag
  • Sverige tappar tempo i Horisont Europa, där vi inte ligger framme i programsättningen
  • Regeringen har ingen plan vilka krav Sverige har på EU:s återstarts-fond

Till sist: SSF:s förslag till en alternativ (läs kvalitativ) svensk forskningspolitik:

  1. Renodla uppgifterna för högskolor och universitet. Minska antalet lärosäten
  2. Ge lärosätena institutionell frihet
  3. Premiera kvalitet och prestation.

Till detta vill jag lägga lite av det jag själv bloggat om när det gäller svensk forskningspolitik. Mina synpunkter bygger på vad först Alliansregeringen bad OECD 2012 att utreda och förslå. Och den nuvarande regeringen som bad OECD om ett underlag 2016. Ingen av dessa två omfattande och kvalificerade analyser har regeringen brytt sig om.

Forskningspropositionen utvecklar tyvärr den akademiska lanthandeln. Det är min blogg från december 2020 när FoU-proppen presenterats.

Men nu finns det också anledning att fråga regeringen:

  • Varför har man givit uppdrag till OECD att analysera och förslå när man sedan inte bryr sig om resultaten?
  • Varför finns inte ens OECD-utredningarna angivna i forskningspropositionen?

Slut för idag. Nu är det Utbildningsutskottets ledamöter som ska gör jobbet. Förhoppningsvis.

 

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

1 svar på ”Svensk forskning klarar inte den internationella konkurrensen

  1. Bra punkter. Jag skulle vilja lägga till en som jag tror saknades. Landets attraktionskraft för utländska forskare. Detta blogginlägg med referenser: https://noahpinion.substack.com/p/innovation-it-takes-a-village visar USA:s överlägsenhet i att dra till sig forskare från andra länder. Det visar även att dessa forskare är mer produktiva i USA än “immigrantforskare” i andra länder.

    Ett mer amatörmässigt försök att visa på detta som ett av skälen till varför Kina aldrig kommer att komma ikapp USA finns här: https://gubbdjavel.com/2021/03/09/why-china-wont-catch-up-with-usa/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.