Sveriges konkurrenskraft har stor potential

Idag höll Tillväxtverket och Entreprenörskapsforum  ett gemensamt seminarium om svensk konkurrenskraft. Det byggde på rapporten med samma namn ”Svensk Konkurrenskraft”, som redovisades i november förra året. Men nu med en kortversion, eller populärutgåva, av rapporten på enbart ett dussin sidor (I stället för 190). Lättläst och informativ. Båda utgåvorna finns i tryckt version också, för den som ska jobba med frågan.

Ingången i svensk konkurrenskraft är att den är god, men har stått stilla länge. När Världsbanken för en tid sedan gick igenom världens länder och redovisade reformer för att stärka konkurrenskraften. Då fanns inget att redovisa vad gäller Sverige. Däremot många reformer i andra länder. Detta ger ett perspektiv, som visar potentialen, men som inte är uppmuntrande.

Seminariet inleddes med att Entreprenörskapsforums VD professor Johan Eklund redovisade hur Sveriges ekonomi utvecklats efter perioden 1993 – 2008, som var klart positiv. De senaste 10 åren avviker kraftigt från den tidigare utvecklingen, inte minst i BNP per capita, där Sverige ligger dåligt till i ett EU-perspektiv.

Sedan kom Christian Ketels och redovisade hur Sverige kan ”stress-testa” sin ekonomi. Han har utvecklat ett ”Competitivnes Scorecard”, som är mycket intressant och nyskapande. Så här fungerar det:

Score-korten har en färgskala för att visa läget. Topp är blått, grönt är bra, grått mediokert och rött är dåligt. När Ketels redovisar de 11 fundamenten för konkurrenskraft, så blir resultatet detta

  1. Blått Bara forskning och innovation
  2. Grönt: EntreprenörskapTillgång till kapital, Infrastruktur, Innovationskapacitet, Öppen marknad, Kvalitet på företagsledningen och institutionell struktur
  3. Grått: Utbildning och kompetens, arbetsmarknadsregleringar, klusterbildningar och investeringar (infrastruktur och bostäder)
  4. Rött: Incitament för arbete och investeringar, regelkostnader och handel

Talar vi för mycket om de stora företagen i Sverige? Det frågan fick Tillväxtverkets Generaldirektör, Gunilla Nordlöf. Svaret var nej, det finns en symbios mellan stora och små. Men, tillade hon, det behöver genomföras reformer, även om Sverige idag klarar sig bra.

Min reflektion: Här kommer i november förra året ett strålande förslag om stresstest av den svenska ekonomin. Alla som läst eller tagit del samtycker. inget händer. Typiskt. Vi vilar på gamla lagrar. Frågan är hur länge det räcker.

PS En fortsättning följde den 21 maj i Dagens Industri där professor Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi skriver ”Höjd produktivitet kräver gott entreprenörsklimat”.

.

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.