Tillhör strejkerna det moderna samhället?

Pilotstrejken är avblåst och alla drar en suck av lättnad. Men, det är farligt, för den strejken var klart samhällsfarlig. Piloterna utnyttjade sin unika ställning, och SAS vågade inte svara, utan la sig ned på marken och bad: Gör upp med oss, så företaget kan behålla sin långsiktiga konkurrenskraft. Det är koden för: Pilotstrejken driver oss i konkurs. Men det vågade inte SAS-ledningen eller andra företagsledare säga. Det skulle riskera en uppgörelse.

Frågan om vilka arbetskonflikter som det moderna samhället kan leva med måste aktualiseras när SAS-piloterna nu strejkat och visat vilken kraft de har. För bolaget SAS kan några veckors strejk betyda konkurs. För piloterna blir det bara några veckors löneavdrag.

Piloternas strejk betyder inte ”bara” problem för oss resenärer, själv drabbad. Men andra problem uppstår för Sverige:

  • Svenska företag förlorar kunder och försäljning
  • Svenska företag går miste om tänkta kontrakt
  • Posten till vår omvärld drabbas, försenas och fördyras.
  • Konferenser i vårt land drabbas
  • Turister flyr Sverige
  • På sju dagar drabbas 380.000 resenärer

En konkurs i SAS betyder också att de som drivit fram den, piloterna, har lätt att få jobb. Piloter är det brist på. Men de andra 10.000 anställda, kabinpersonal och de markanställda får mycket svårare att hitta nya jobb. Piloternas ”lyxstrejk” belyses väl av Dagens Industri. 

Vi har ett annat exempel på strejker som kostat Sverige och de svenska företagen många miljarder över åren, under cirka 20 år. Hamnkonflikten i Göteborg.

Konfliktåtgärder måste vara proportionerliga, sägs det, och de flesta instämmer säkert. I princip i vart fall. Når åtgärder ska vidtagas mot Göteborgsstrejkens orimligheter, då kommer fackliga reaktioner, som inte är rimliga. Utvecklade man Medlingsinstitutet med uppgift att också avgöra hur proportionerlig en konflikt är, så skulle man kunna komma fram den vägen. Men det kräver samtidigt att den otillbörliga konflikten kan stoppas omgående. Ska man vänta på politiska beslut, så rinner tiden bara iväg.

En genomlysning av den nu avslutade SAS konflikten och effekterna av konflikterna kring Göteborgs hamn under 20 år bör ske nu. Men tyvärr talar allt för att de ansvariga politikerna inte vågar. Vi kan ju bara se hur den relativt enkla frågan om turordningsreglerna blåses upp till att gälla arbetstagarnas framtid.

Andra krafter än politikerna måste driva på så att vi får en ordentlig genomgång av vad orimliga konflikter betyder för vårt samhälle. Och med svaret: Så här ska vi avgöra skadligheten och så här ska en snabb reaktion från statens sida vara.

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

1 svar på ”Tillhör strejkerna det moderna samhället?

  1. Det är lustigt hur företagare gillar fri konkurrens när det gynnar dem, men inte när det missgynnar dem. När starka företag ger enorma belöningar till styrelse och VD för att de har skurit ner personalkostnaderna är det en naturlig del av ”marknaden” och eftersträvansvärt, när en stark personalgrupp utnyttjar sin styrka för att skaffa sig bättre villkor är det plötsligt ”samhällsfarligt”. I mina öron låter det bara gnälligt. Om SAS personal inte hade gjort stora eftergifter när företaget var nära konkurs hade SAS gått under. Det hade kanske varit det riktiga? SAS kanske inte är överlevnadsdugligt på en fri marknad?
    Det är riktigt att strejker måste vara proportionerliga. Det ska inte vara möjligt att tillgripa sympatiåtgärder vars bieffekter blir mycket större än vad själva konflikten handlar om. Men så är det inte i SAS-fallet. Det har inte varit fråga om sympatiåtgärder – bara en ren konflikt mellan arbetsgivare och en specifik personalgrupp. Ledningen får väl visa att den är värd sin ersättning och hantera frågan. Trevlig helg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.