Tyvärr har den gamle Luther placerats för långt bort

Ett konstaterande i tiden av Leif Östling, Svenskt Näringslivs ordförande, när han redovisade sina erfarenheter från verkligheten. Detta utspelade sig på RATIO:s intressanta seminarium igår, Kompetens för framtiden.  Det var ljuv musik att höra Leif Östling, Svenskt Näringslivs ordförande, redovisa sina erfarenheter från verkligheten. Han köpte mycket av det som kom fram i rapporten, Kompetenspusslet”  och från den inledning som gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström redovisade. Men, menade Östling: Glöm inte ordning och reda. Det kom fram mycket starkt, men med utan att rösten höjdes.

I företaget håller det inte att den nyanställde gör som i skolan, kommer för sent och tycker att han lika gärna kan göra något annat än att jobba på jobbet. Detta måste alla ta till sig, och ändra på. Här måste det, enligt Östling, ske en förändring i skolan, som förbereder för arbetslivet. Men det faller också ett stort ansvar på andra, inte minst föräldrarna.

Leif Östling betonade starkt att det måste bli ett mycket bättre samarbete mellan skolan och akademin å ena sidan och företagen å den andra. Men, tyvärr, vi är kvar i den gamla folkskolan från 1800-talet, menade Leif Östling. Sitter fast i gammal pedagogik. Vi måste istället ta till oss digitala plattformar och bli moderna.

Det höll Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren verkligen med om: ”Vi måste inte bara plussa på. Vi måste tänka om.”

RATIO:s VD Nils Karlsson beskrev ”Kompetenspusslet”, som rapporten heter. Vi måste se till helheten, och de består av fyra byggstenar, enligt Ratio. Allt måste falla på plats, annars fungerar det inte. Läs rapporten vill jag säga, den kan skrivas ut från länken här, men också beställas på Ratio.

Anna Ekström var bekymrad över att antalet elever i gymnasieskolans yrkesprogram har halverats sedan 2011. Många har avskräckts av att denna utbildning inte skulle ge kompetens för högskolestudier. Detta ska ändras nu. Därtill ville Ekström att yrkesutbildningen skulle bestå av ”platta paket”så att man vet innehåll och kan lägga det ena paketet på det andra. Påbyggningsbara platta paket, sa hon. (Blir det inte alltför formaliserat?)

Anna Ekström slog vidare fast att utbildningen ska bli marknadsanpassad. (Va, tänkte jag, har den inte redan varit det, otroligt!). Därtill ska alla i framtiden få rätt till Komvux. (Bra!) Och så det kanske allra viktigaste: Studie och yrkesvägledning, enligt Ekström. Hur har det varit tidigare, undrar vän av ordning. (Inte ordning i vart fall)

Jag kan inte låta bli redovisa ett gott exempel på en yrkes-gymnasieskola i Södertälje, Mälardalens Tekniska gymnasium, som Leif Östling berättade om. Där finns 74 utbildningsplatser, drygt 300 sökanden och 96 procent får jobb direkt. Frånvaron är mindre än 3%. I det vanliga gymnasiet ligger den på 20 procent. Ett gott exempel på en friskola som behövs och visar framfötterna. Så ta bort allt tal om ”vinster i välfärden”, sa Östling.

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.