Väddnätfjärilen och nipsippan avgör framtiden för Sverige

Nu vet vi. Människan måste underordna sig Väddnätfjärilen och Nipsippan. Vår plats på jorden är att möjliggöra dessa arters utveckling. (Det finns det i Sverige 5678 djurarter som är rödlistade. Antalet rödlistade växter uppgår till flera hundra)

Lät oss börja med Väddnätfjärilen, som beskrivs här.

Under 2017 – 2020 har på File Hajdar gjorts samlade studier  av väddnätfjärilen som på ett noggrant sätt redovisas här, i en 96 sidor lång rapport. Dessa studier ska ligga till grund för tillståndsgivningen för Cementa att bryta kalk.

Bevarandeplan för Nipsippan på Gotland. En redovisning genomförd av Länsstyrelsen på Gotland, vilken också bör ses i perspektivet av Cementas kalkbrytning.

Det är viktigt att ta del av dessa djurarter och växter som vi människor är till för att bevara och främja. Kan vi ha en större och viktigare uppgift? frågar jag mig.

Detta inlägg är publicerat under Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

1 svar på ”Väddnätfjärilen och nipsippan avgör framtiden för Sverige

  1. Det har i verkligheten visat sig att väddnätfjärilar, nipsippor och andra med människan konkurrerande isotoper och livsformer har den underbara egenskapen att kunna flytta på sig. Det förekommer fortlöpande runt hela världen.

    Den som efter två år kommer åter till ett sommartorp finner det övervuxet. Kalhyggen invaderas av allehanda insekter och växter. Människan skapar nya, gynnsamma livsvillkor för en mängd växter och djur. Många anpassar sig också på egen hand.

    Naturen är inget museum.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.