Varför inte anlita kinesiska företag?

För en vecka sedan hade Dagens Industri en intressant debattartikel. ”Kinesiska företag kan bygga svenska snabbtåg snabb”, var rubriken. Skribenterna representerar Euro China Technology Transfer, Hans Svensson, VD  och Gustav Svensson, VVD. De säger sig kunna bygga höghastighetsjärnvägen på 8 år.

Vilket avtryck har denna artikel gjort? Jag har inte kunna hitta några. Inga reaktioner från politiker, inga andra tidningsartiklar, inga ledare eller andra kommentarer. Kanske har jag fel, oh inte noterat dessa. Är i så fall tacksam för påpekanden. (Har använt google, utan resultat)

Hur skulle bygget ske? Jo, skriver initiativtagarna: Konsortiets (Sinohydro, ett dotterbolag till Power China, vill bygga och banken ICBC, Industrial and Commercial Bank of China, kan finansiera) De har samtliga erfarenhet av liknande projekt som är både omfattande och imponerande, enligt de ansvariga.

Några av världens mest erfarna snabbtågsbyggare och finansiärer har på svenskt initiativ studerat och analyserat det svenska snabbtågsprojektet. Resultatet är en konkret plan och erbjudande att bygga båda sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm—Malmö på åtta år. Spåren och tågen designas för hastigheter upp till 350 km/t och trafiken på hela sträckorna skulle kunna vara i gång 2026.

Inte kan man väl låta detta stå oprövat? Både regeringen och Trafikverket borde ta kontakt och följa upp erbjudandet. Syna korten! Priset är säkert betydligt lägre än de 230 miljarder som svenska byggare behöver och då tar färdigställandet 20 år.

Måste berätta att jag år 2010, den 1 juli,  fick närvara när en höghastighetslinje mellan Shanghai och Hangzhou invigdes. Den 30 mil långa sträckan gick på dryga timmen med två stopp. Bygget innefattade dubbelspår, tre tunnlar på 3 km tillsammans, 21 nya stationer och 33 broar. Hela bygget hade tagit nästan exakt två år. Varje kvart gick ett tåg i vardera riktningen. Se tidtabell.

När stambanan byggdes, med början 1854 var investeringen i paritet med två svenska BNP vid den tiden.

Det finns invändningar både mot kinesiska investeringar i Europa och tekniköverföring till Kina. En intressant artikel finns i Asia Times

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

7 reaktion på “Varför inte anlita kinesiska företag?

  1. Hej!

    Ja KIna har ingenjörsöverskott i Snabbtågsbranschen som de vill sysselsätta. Men att få någonting gjort i Sverige på 8 år med alla olika prövningar och protestmöjligheter är nog inte möjligt.

    Det finns ju tidigare erfarenheter av utländsk ingenjörskonst när Göta Kanal byggdes av brittiska ingenjörer som samtidigt orsakade uppkomsten av ett antal svenska industriföretag som fortfarande finns kvar.

    Svensk järnvägsbyggkonst fick väl sin dödsstöt i och med Hallandstunneln?!

    Facken kommer säkert att ”lobba” bort denna möjlighet till ”tekniksprång”.

    Klimatknuttarna gillar tåg och hatar flyg. Där finns kanske stödtrupper.

    • Som redan kommenterats är det sannolik inte bristen på kunskap eller byggteknik utan just de svenska myndighets- och förvaltningskvarnarna med tillhörande medborgarinflytande och våra demokratiska institutioner som till stor del leder till längre ledtider.

      • Ja, själva tillståndsprocessen tar lång tid, alldeles för lång tid, det tror jag de flesta är medvetna om. Vad sedan orskaen till den högre byggkostnaden i Sverige kan ionte jag bedöma.

  2. Jag vet inte vad ”klimatknuttarna” syftar på i repliken ovan. Märkligt att ännu idag uttrycka sig så nedlåtande om alla dem som tar klimathotet på allvar.
    Men nu till Din artikel, Håkan. Håller helt med. Detta alternativ måste självfallet prövas. De alternativ som hittills diskuterats – och som skulle ta många decennier att förverkliga – känns som halvmesyrer. Att ingen ledande politiker kommenterat artikeln i DI är ganska typiskt. Om svåra frågor råder regelmässigt tystnadens kultur. Skrev en DN Debatt tillsammans med Ulf Dahlsten för en tid sedan (5/5) om viktiga frågor som helt saknas i valdebatten – som en reformering av finanssystemet, den haltande balansen mellan stat och marknad, den accelererande naturförstöringen på planeten, vad vill Sverige med EU och digitaliseringens möjligheter men också risker. Massor med positiv respons från allmänheten och på sociala media men inte ett ord av ledande politiker.
    Åter till höghastighetståget. Varför skriver vi inte en DN Debatt om detta? Inte nu före Almedalen men i slutet av juli/början av september?

    • Tyvärr låter tystnadens kultur i många frågor i Sverige. Särskilt allvarligt är det när Dagens Industri, som oftast är tidningen på hugget, inte läses av alla berörda grupper. Då skulle andra media behöva haka på. Varför inte en artikel i DN i slutet på sommaren om tågen. Där behövs både höghastighetståget och en snabb och ordentlig upprustning av befintliga stambanor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.