Varför inte lära av Irland?

Många USA-resenärer är irriterade över den långa väntan man tyvärr normalt får finna sig i vid USA:s flygplatser. En del drar sig t o m för att flyga till USA, och i vart fall ta vägen via landet i fråga, just på grund av krånglet vid inresa. Har själv erfarenhet av en väntan i New York på hela fem timmar. Inte kul, särskilt inte en lördagkväll. I Dublin för en vecka sedan snubblade jag på en lösning, sk pre-clearance – amerikansk gränskontroll, som jag bloggat om tidigare. Det är den lösning som Sverige planerat för på Arlanda.

I Dublin har USA sedan 2008 en amerikansk gränskontroll, som fungerar alldeles utmärkt. Förra året kunde man i Dublin processa hela 1,2 miljoner resenärer till USA. Det är dubbelt så många som idag flyger från Arlanda till USA. Och hur lång tid tar varje passage för USA-resenärerna i Dublin? Bara i genomsnitt 80 sekunder för icke amerikaner. Jämför det med väntetiden normalt på plats i USA, som oftast börjar med långa ringlande köer.

En utvärdering av systemet på Irland har skett i år. Den visar på en smidig verksamhet. Tilläggas ska att motsvarande gränskontroll också sker i den irländska staden Dublin, där 200.000 passerar årligen. Noteras kan att det finns externa gränskontroller i ett dussin andra städer, främst i Canada och Karibien. Totalt så så sker gränskontrollen för 18 miljoner resenärer från de amerikanska gränskontrollerna utomlands. Det är 15 procent av alla som reser in i USA. Och alla har accepterat de amerikanska villkoren och inga problem har kunnat noteras.

Men här i Sverige har det hällts grus i maskineriet av Rikspolisen och SAS. Av skilda skäl, polisen vill inte ha konkurrens (underligt med så bristande resurser som svensk polis säger sig ha). Och SAS tycks också sky konkurrensen, för Norwegian säger ja tack till den amerikanska gränskontrollen (kanske för att man planerar en enorm ökning av USA-flyget).

Nog borde USA:s gränskontroller kunna ske i Stockholm om de kan ske i Dublin och ett dussin andra städer i världen? Och projektet började av näringsminister Mikael Damberg, som lovade ett färdigt system sommaren 2018.  Nu säger man om 2021. Tala om svensk långsamhet, vår egen specialitet.

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet ”Innovation för tillväxt” som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt ”Innovationskraft Sverige” är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *