Varför ställer inte journalisterna de svåra frågorna? fortsättning

I Studio Ett klockan 17.00 igår eftermiddag utfrågas justitieminister Morgan Johansson. Av  journalisterna Olle Wiberg och Mattias Fredriksson. Morgan Johansson påstår i intervjun att regeringen nu “vidtar alla de åtgärder som behövs”. För det första stämmer inte detta. Rikspolischefen Anders Thornberg framförde ett antal förslag till regeringen i ett 5 sidor långt brev den 26 november förra året. Av dessa frågor är minst ett tiotal inte genomförda, eller ens på väg att förverkligas. Regeringen har sagt nej.

För det andra Morgan Johanssons felaktiga påstående får stå oemotsagt.  Vi lyssnare får i stället intrycket att journalisterna Wiberg och Fredriksson delar justitieministerns uppfattning att regeringen verkligen “vidtar alla de åtgärder som behövs”. Det hade varit på sin plats att dessa journalister läser på, för det är väl där felet ligger, det brev som Rikspolischefen skickat. Brevet finns här, så att Wiberg och Fredriksson kan läsa och sedan korrigera sitt misstag.

Här några axplock på förslag från Rikspolischefen som regeringen inte alls eller bara delvis åtgärdat (fet stil på det som inte alls åtgärdats.:

  • Hur ska barn som begår brott åtgärdas.?
  • Hur ska missbruk av flera identiteter stävjas?
  • Hur ska Tullverket få resurser och lagstiftning för att ingripa mot utländska stöldligor?
  • Registrering av kontantkort för mobiltelefoner
  • Husrannsakan i kriminella miljöer utan brottsmisstanke
  • Upprätta förbuds- och visitationszoner där kriminella inte får vistas
  • Kroppsvisitationer utan misstanke om brott i kriminella miljöer
  • Slopa ungdomsrabatten för unga kriminella mellan 18 och 20 år

Idag redovisar Dagens Nyheter att antalet våldsbrott där gärningsmannen är under 15 år ökar dramatiskt. År 2015 var antalet våldsbrott där de misstänkta var under 15 år 2.300. Hittills i år är antalet hela 4.200. Man kan konstatera att de var alldeles för många redan för fem år sedan. Nu har de fördubblats. Det gör 13 sådana brott om dagen. Utan att polisen kan göra någonting. Och detta är ett område där regeringen inte ens tycks ha insett problemet. inga tankar, inga åtgärder, bara tystnad.

Frågan om sänkt straffmyndighets-ålder saknas fortfarande från ansvarigt politiskt håll. Den frågan kommer väl om några år samtidigt som regeringen då säger: Vi har varit alldeles för naiva som inte föreslagit detta tidigare. (Under tiden har 1000-tals barn blivit professionella  kriminella)

Brott mot unga ökar också. Många rån varje dag. Förra året var de 1896 anmälda. Det var en ökning med 75 procent på fyra år. Bara under det här årets första hälft i är hade 1247 anmälningar om rån mot ungdomar kommit in till polisen. Men, flertalet ungdomsrån anmäls inte. Intervjuundersökningar tyder på att de är hela 11.000. Det är 30 ungdomsrån varje dag.

Vad gör man? Vad gör polisen? Polisen gör ingenting, i vart fall ingenting förebyggande. Jag har aldrig sett en enda polis ute på stan, om det inte är en bilpatrull eller en utryckning. Aldrig. Är det någon av bloggens läsare som sett en polis som inte håller på med ett ingripande? Eller susar förbi i en polisbil?

Nu finns erfarenhet från Malmö att polisnärvaro gör skillnad. För i måndags skottskadades ånyo en ungdom i Malmö. Polisen kunde gripa två misstänkta för dådet, och det säger Malisen beror på att poliser redan fanns ute i området. Det berodde på att polismyndigheten som ett led i det proklamerade nationella undantagstillståndet kommenderade ut poliser, trots att inget ingripande behövde göras.

En sådan polisnärvaro borde ske i hela Sverige, i vart fall i de 60 utsatta områdena. Men då får väl Stefan Löfven göra allvar av sitt tal från januari 2018 om att använda militären. (Man känner till vad som hänt de två andra som också talat om att använda militär, de heter Jimmy Åkesson och Leif Östling)

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.