Hur skall forskningsanslagen fördelas i framtiden? Här står kollegial och vetenskaplig excellence mot relevans och nytta. Detta blir föremål för ett seminarium på Svenskt Näringsliv onsdagen den 23 januari på förmiddagen tom lunch. Se inbjudan här. Anmälan kan ske här. Anmälan skall ske senast den 18/1, (men det är först till kvarn som gäller).
Frågan om ett nytt system för universitetens basanlag skall utredas, enligt regeringen. Det uppdraget går till Vetenskapsrådet enligt i FoI-proppen i oktober: “Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att, i samråd (med andra forskningsråd),…. lämna förslag till ett resursfördelningssystem som gör det möjligt att fördela anslag till universitet och högskolor innefattande kollegial bedömning av universitets och högskolors kvalitet och prestation i forskning, inkluderande såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av dess relevans och nytta för samhället.”
Det kan vara intressant att ta del av fördelar och nackdelar med det kollegiala systemet (peer review) inför seminariet. Jag kan rekommendera Evolution News, som redovisar en kritisk inställning. Motvikten, de positiva argumenten, kan man hitta här, hos “sense about science”. Vetenskapsrådet kan också besökas. Där har man deltagit i och ställlt sig bakom ett 50-tal vetenskapliga organisationers arbete med en Peer Review standard, en Global standard.
Min egen reflektion, efter att ha tagit del av den här peer review-debatten under några år, är att de som förordar peer review är i försvarsposition. Det är det etablerade forskarsamhället som försvarar sig. Därmed inte sagt att inte vetenskaplighet skall med i utvärderingar och forskningssatsningar, men det räcker inte.
I en studie, som kom i mellandagarna, visar Svenskt Näringsliv att forskningen flyr Sverige. Det finns anledning återkomma till den rapporten, men Du som vill läsa kan gå direkt och läsa en sammanfattning eller länka ned här. (Dagens Industri publicerar en debattartikel om rapporten skriven av Tobias Krantz och Emil Görnerup, som det tyvärr inte går att länka till)