Ett inlägg idag i Dagens Industri är värt att läsa och fundera över. Det är personalchefen (HR-chef) i Volvo Cars, Hanna fager som skriver en debattartikel. Med rubriken “Industrin hjälps inte av las-utredningen”
Den arbetsrätt och de avtal som gäller mellan arbetsgivare och anställda håller inte i dagens moderna samhälle. Las är från 1970-talet, dvs nästan 50 är gammal. Då hade vi i stor utsträckning ett 9 – 5-samhälle. Med den moderna tekniken idag har vi ett 24-timmars-samhälle. Idag pågår samhället dygnet runt. Det är självklart att detta måste sätta sina spår i både arbetsrätt och de regler som gäller mellan arbetsmarknadens parter. Därtill kommer globaliseringen.
Hanna Fager anger att det som måste hanteras är (Där jag lagt till lite som hon inte tagit upp):
- Anställningsregler, skydd och rättigheter, på båda sidor
- Omställningsskydd och turordningsregler
- Kompetensutveckling och livslångt lärande
- Arbetslöshetskassa
- Flexibilitet som gör att anpassning till den globala marknaden är möjlig
Detta är bara smakprov. I grunden ligger att anställnings- och de arbetsrättsliga frågorna måste vara flexibla. De kan inte nu låsas för 50 år fram i tiden. Här har den svenska fackföreningsrörelsen sin akilleshäl. Den vill slå vakt om de som är anställda, även om ett företags eller en organisations anpassning till verkligheten borde vara viktigare. Facket måste förstå att inlåningseffekten inte är gagnerik, annat än kortsiktigt.
Denna blogg har jag skrivit för att öka förståelsen för vad den nya tiden och dagens företag behöver. Det gäller särskilt de globala, oavsett om de är stora eller små.
Så mina slutord: Läs Hanna Fagers artikel i dagens Industri. Och tänk själv. Det gäller inte minst företrädare för fackföreningsrörelse. Och de två ansvariga i regeringen: Stefan Löfven och Eva Nordmark