Nu skall det hända saker. Sverige skall få ett nationellt forskningsinsitut, som skall bli världsledande. Det kan man läsa om i morgon i tidningarna, och etermedia har under dagen spridit nyheten. Här finns Utbildningsdepartementets redovisning och Uppsala Universitets beskrivning för den som är intresserad.

En omslutning per år på minst en miljard för det nya institutet är imponerande. En del finns dock redan på plats, och regeringen vill inte avslöja hur mycket den vill satsa, men Wallenbergsstiftelsen gör det för egen del, 220 miljoner årligen. Vad hade Sverige varit utan den stiftelsen? Det är stora satsningar som tillkommit på dess initiativ. Utan AstraZenecas nedläggning i Södertälje är det osäkert om regeringen ställt upp, och sannolikt har man inte fördigförhandlat i regeringen om pengarna.

Vad jag också skulle vilja peka på är att näringsminister Annie Lööf har blivit både aktivare och kraftfullare i sitt sätt att driva innovationsfrågorna. Se på Näringsbloggen, och på Näringsdepartementets hemsida. De talar sina tydliga språk. Nu föreslår Annie Lööf Rit

Det finns således tecken på att vi kan få en nationell innovationsstrategi, men ännu återstår mycket. Riskkapitalfrågan, som är avgörande för innovationsklimatet behöver hanteras. Där skall inte det offentliga spela huvudrollen, men medverka i t ex “fond i fond”. Samverkan mellan universitet, näringsliv och institut är en annan viktig fråga. Liksom hur vi kan hjälpa våra inkubatorer och science parks att utvecklas.