Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Kriget går inte Putins väg: Ryska folket vill ha fred och BRICS-länderna också

Några viktiga förhållanden i Rysslands storskaliga krig mot Ukraina inför framtiden: 

  • BRICS-ländernas slutkommuniké säger: Omedelbar fred med respekt för territoriala gränser, enligt FN-stadgan
  • Hela 67 procent av den ryska befolkningen vill ha fred, trots att inemot 80 procent säger sig stödja Putin
  • Stora militära stödpaket till Ukraina är på gång
  • Stort finansiella stöd, från G7-länderna och EU är beslutade
  • Ukraina angriper dagligen militärstrategiska mål inne i Ryssland – nya fronten.
  • Ryssland terrorbombar Ukraina dagligen
  • Ryssland sätter in alla tänkbara resurser, utom kärnvapen som är uteslutna, för att nagga sig in i Ukraina

Vi tar dessa punkter i tur och ordning.

I BRICS-ländernas slut-kommuniké, som offentliggjordes i går, sägs i paragraf 36: “alla stater bör följa stadgans principer fullt ut och konsekvent.” Det är FN-stadgan som åsyftas. I sin analys nu på morgonen säger Institut for the Study of War, ISW, att “Ryssland ännu inte har säkrat det internationella stödet eller skapat den alternativa säkerhetsstruktur som Kreml önskar”. Av de 30 länder som deltar i BRICS-mötet i Kazan, som avslutas idag, är det ingen som direkt stödjer Rysslands berättelse om kriget i Ukraina. Inte ens Kina.

Inför toppmötet med BRICS-länderna och inbjudna hade Ryssland som mål att splittra det internationella samfundet, men istället förstärkte den globala majoritetens stöd för Ukrainas strävan efter en “omfattande, rättvis och hållbar fred” grundad i internationell rätt och respekt för territoriell integritet inom internationellt erkända gränser.

Rysslands förhoppning om att BRICS skulle ifrågasätta USA och den gällande världsordningen fick tji. Indien, Förenade Arabemiraten (UAE), Brasilien och Sydafrika motsatte sig omvandlingen av BRICS till en anti-amerikansk koalition.

Så till det bristande stödet för kriget i Ukraina, i Ryssland. I  en nyligen genomförd undersökning av Levada Center (som finns i Ryssland och accepteras av Kreml) vill 61 % att man ska sträva  efter fred i Ukraina genom ömsesidiga eftergifter. Detta trots att 78 procent stödjer Vladimir Putins presidentskap. Men, och det är också viktigt: Hela 83 % av de som stödjer Putin vill att regeringen ska prioritera inhemska sociala och ekonomiska frågor. Inte undra på när 30 – 40 miljoner ryssar idag saknar rinnande vatten och WC. Då vill man inte att nästan häften av statens budget går till kriget.

Sedan berörs givetvis de “vanliga ryssarna” av de bombningar som sker av militär-strategiska mål inne i Ryssland. Men, troligen i första hand genom att inte vilja arbeta på dessa anläggning, särskilt raffinaderierna, som alla söker efter 100-tals nya medarbetare. Men, bombningarna gör nog att ryssarna blir mer negativa mot Ukraina, och det understöds av statspropagandan.

Så till det militära stödet. USA deklarerade i måndags, då USA:s försvarsminister Lloyd Austin oväntat dök upp i Kiev, att man avsätter 800 miljoner dollar till drönarproduktion. Därtill kommer ett hjälppaketet på 400 miljoner USD, som nyligen tillkännagavs av Joe Biden. Till vapen och ammunition. Frankrike  levererar sina tre första Mirage 2000-5s fighter jets första kvartalet 2025, det framgick när Frankrikes försvarsminister besökte Kiev förra fredagen. Även annat militärt stöd diskuterades då.

Så till det stora civila stödet. EU beslutade nyligen om ett stöd till Ukraina på 50 miljarder euro. G7-länderna ett stöd till Ukraina på 30 miljarder USD. Sammantaget är det fråga om cirka 900 miljarder svenska kronor. Inte så dåligt.

Den nya fronten i kriget är inne i Ryssland. Dagligen attackerar Ukraina militära och strategiska mål. Ukrainska drönare attackerade det ryska företaget Biochem i Tambov-regionen och ett industriföretag i Voronezh-regionen i Ryssland och flygplatsen i Nizhny Novgorod i förrgår. Explosioner och bränder uppstod. Totalt i år har Ukraina attackerat mer än 250 militära objekt inne i Ryssland. Och mer och kraftigare följer, om man får tro den ukrainska ledningen. Minst fyra andra attacker skedde igår.

Den ryska terror-bombningen fortsätter, med ett antal dödade och fler skadade, varje dag. Det har dock inte haft avsedd effekt att skrämma ukrainarna till underkastelse.

Ryssarna gör allt man kan för att avancera i östra Ukraina. Små områden har tagits, men det rör sig inte om strategiska områden. Ännu. Men allt rör sig i Donetsk-området. Om Ryssland ökar sin ockupation från 17 till 18 procent av Ukraina så är det långt ifrån de 30 procent man hade i början. Rysslands hot om att använda kärnvapen är en bluff, för allt talar för att Kinas Xi Jinping sagt till Putin: Inte kärnvapen! Och efter BRICS-mötet, med avståndstagandet från Ryssland, är det ännu mer otänkbart.

Två andra nyheter också

 Rysslands stora smörproducenter stoppar produktionen och ställer in leveranserna till detaljhandelskedjor, för tillfället, samtidigt som de varnar för kommande prishöjningar. Sedan början av året har smörkostnaden ökat med minst 25 % ytterligare . Livsmedelspriserna totalt har ökat med närmare 50 procent i Ryssland. Vladimir Putins lögner om att den ekonomiska utvecklingen är god motsäges av verkligheten. Nu höjs styrräntan till kanske 22 procent och inflationen är troligen ännu högre.

 Indiens premiärminister Narendra Modi sa i Kazan att han ville att kriget i Ukraina skulle lösas fredligt och “snabbt”. Detta när han träffade Rysslands president Vladimir Putin vid det årliga BRICS-toppmötet på tisdagen.

Det är inte mycket av detta, som bloggen skriver om idag, som finns i svenska medier. Var finns journalistkompetensen?

 

 

 

 

Ukraina stör Ryssland, producerar vapen och får stöd från Väst

I dagens blogg:

  • Viktiga händelser för Ukraina de senaste dagarna
  • Ukrainas framtid som en av världens främsta vapenproducenter
  • Västmedias nedskrivning av Ukraina och misstron mot Västs stöd

I helgen, dvs lördag – söndag:

Ett ryskt missilangrepp mot staden Kryvyi Rih, president Zelenskys hemstad, skadade 17 personer, rapporterade stadens militära administration, den 20 oktober. Ryssland använde två ballistiska missiler. Man riktar in sig på “fredliga civila platser” och i denna attack skadades 15 byggnader, tre utbildningsinstitutioner, tre administrativa byggnader, sju företag, ett hotell, tre brandbilar och 20 bilar. Kryvyi Rih, med en befolkning på 660 000, är ​​den näst största staden i Dnipropetrovsk oblast, cirka 70 kilometer från fronten.

Söndagsnatten attackerade Ukraina en vapenfabrik och ett flygfält inne i Ryssland: Generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina bekräftade att man framgångsrikt slagit till mot viktiga militära mål i Ryssland, inklusive Lipetsk-2-flygfältet i Lipetsk-regionen och Sverdlovs militäranläggning i staden Dzerzhynsk, Nizhny Novgorod-regionen.

Enligt Ukraina riktade attackerna mot områdets ammunitionsdepåer, bränsle-anläggningar och flygutrustning som finns på på Lipetsk-2-flygfältet, som även är hemmabas för ryska stridsflygplan stationerade där, inklusive flygplan av modellerna  Su-34-, Su-35- och MiG-31. Anläggningen ligger 90 mil från den ukrainska gränsen.

Det andra målet för ukrainska attacker i helgen var den ryska staden Dzerzhinsk, Nizhny Novgorod-regionen, mot Sverdlov-fabriken, den största tillverkaren i landet av sprängämnen. Anläggningen ligger 40 mil öster om Moskva. Denna anläggning är en avgörande  del av Rysslands militärindustriella komplex för  Rysslands krigsinsats i Ukraina. Fabriken producerar sprängämnen, missiler och artillerigranater, flygbomber, inklusive KAB, stridsspetsar och missiler för luftvärns-system.

Det inträffade flera sekundära explosioner på båda platserna, samtidigt som det ryska luftförsvarssystem var aktivt engagerat för att skjuta ned ukrainska attackdrönarna, som var många. Bränder utbröt också på båda platserna.

Skadorna på anläggningarna bedöms idag som omfattande. Ukrainska ÖB noterar vidare att dessa attacker är en del av de pågående ansträngningarna för att slå ut den kritiska  ryska militära infrastrukturen. inom Ryssland.Senaste dagarna om det ryska området Kursk, som Ukraina invaderade i början av augusti.

Ukraina säger sig fortsätta dessa strategiska bombningar, och intensifiera dem.

ÖB Syrskyi efter besök i Kursk: “Situationen förblir under vår kontroll trots alla fiendens försök att ta initiativet. Jag har utfört arbete direkt vid brigadernas ledningsposter. Jag har hört rapporter från brigadcheferna och deras förslag till ytterligare åtgärder och bistått med att lösa problematiska frågor. Med hänsyn till situationen tog jag flera beslut för att motverka fiendens handlingar och maximera deras förluster.”

Syrskyi betonade “trots att ryssarna har en fördel i fråga om trupp och utrustning, så hindrar de ukrainska styrkornas skicklighet och professionalism Ryssland från att uppnå sina mål”.

Vidare: Ryssland beskjuter alltmer sina egna bosättningar i Kursk-regionen

Ukrainas nya “Sting” drönare designad för att oskadliggöra Shaheds-drönare, rapporterar Telegraph. Enligt drönarens utvecklare, Wild Hornets-gruppen, kommer “Sting” att kunna flyga på höjder som närmar sig 10 000 fot, med en hastighet på över 100 miles per timme. Detta är den första ukrainska drönaren speciellt utvecklad för att oskadliggöra Rysslands Shaheds-drönare, som helt dominerar. Hittills har 6230 sådana drönare skickats mot Ukraina i år (merparten nedskjuten). Kostnad för Sting är en bråkdel av vad Shahed-drönaren kostar. En mycket stor ukrainsk framgång.

Ledarna för Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA diskuterade president Zelenskys segerplan och hjälp till Ukraina vid ett möte i Berlin den 18 oktober.
En rapport  släpptes efter mötet som samlade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, USA:s presidenter Joe Biden, Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, rapporterar Ukrinform.

“De fyra ledarna fördömde Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina, diskuterade sina planer på att förse Ukraina med ytterligare säkerhetsstöd, ekonomiskt och humanitärt bistånd, inklusive användningen av de frysta ryska statsägda tillgångarna, Vidare diskuterades Ukrainas president Volodymyr Zelenskys segerplan och bekräftade sin beslutsamhet att fortsätta stödja Ukraina i dess ansträngningar att säkerställa en rättvis och varaktig fred baserad på internationell rätt, inklusive FN:s stadga, och respekt för suveränitet och territoriell integritet, enligt rapporten.

Västerländska medier fortsätter skriva ned stödet från Väst. Det räcker inte med att de stora länderna upprepar att stödet ska ske så länge det behövs. Dessa uttalanden beskrivs som rutinmässiga, och till intet förpliktigande. Då frågar en vän av ordningen: Varför åkte Biden till Berlin och fick följe av både Macron och Starmer. Med bara några dagars framförhållning. Med klart uttalat att den viktigaste uppgiften var stödet till Ukraina.

Sedan skulle man givetvis önska mer och framför allt snabbare leveranser av vapen och ammunition från Väst. Men det är en annan sak. Sverige har av Ukraina betraktats som mest pålitlig vad gäller snabba leveranser.

Frankrike stödjer Ukraina. Frankrike stöder segerplanen och kommer att bistå Ukraina så mycket det behövs, konstaterade utrikesminister Jean-Noël Barrot. Han meddelade också att det första Mirage 2000-flygplanet kommer att tillhandahållas Ukraina i början av 2025. Frankrikes utrikesminister Jean-Noel Barrot varnade under ett besök i Kiev den 19 oktober att en rysk seger över Ukraina skulle skapa “kaos” i det internationella systemet. Skulle detta gjorts och sagts om man ville trappa av stödet till Ukraina?

Så avslutningsvis några ord om den ukrainska vapenindustrin. Den har sedan krigets start ökat från 50 till 200 företag. Produktionen är på dryga två år sexdubblad. I värde kan den i år producera vapen till ett värde av 20 miljarder euro. Det finns utrymme för export. Intresset utifrån finns att investera i den ukrainska vapenindustrin.

Financial Times hade en uppskattande och insiktsfull artikel om Ukrainska vapenindustrin den 20 oktober. “Ukraine´s defence industri is worthwhile investment”, av Gillian Tett. Så skicklig är den ukrainska vapenindustrin att ett samarbete vore en fördel för Västvärlden.

PS Du som vill stödja Ukraina: En otroligt viktig insats gör Jonas von Marten, Pickup-leveranser. Jag har stött honom ofta: Han levererar pickuper och utrustning direkt till frontförbanden (OTROLIGT!) Du kan stödja via Disarmament Solutions eller via Paypal.  Se även hans Facebook.

300.000 nya ukrainska soldater på två månader – nya attacker inne i Ryssland

Två ryska bränsledepåer står i brand efter ukrainska bombningar i natt. Man bombade depån öster om Voronezj i Oblast. Det visar också vara ett stort flygfält av strategisk betydelse. Sydväst om Moskva, cirka 50 mil från Ukraina. Hela fyra träffar med stora bränder som följd förstörde mycket. “Inga större skador”, sa den ryske Guvernören. Det brann för fullt även i morse, efter 10 timmar. Enorma bränder. “Inga större skador”. Passar för en kommande Nyårsrevy om det inte vore så allvarligt. Här en sex minuters video med engelskt tal. Verkligen se och hörvärd

Den andra depån som står i brand ligger i Perm Kraj ca 150 mil från Ukraina och där utbröt en enorm brand, men “ingen skada” säger Guvernören där också. Film från Perm här.

President Volodymyr Zelensky sa den 3 oktober att den ukrainska militärens beslut att dra sig tillbaka från frontlinjestaden Vuhledar var “absolut korrekt” eftersom det hjälpte till att rädda livet på ukrainska soldater. Deras liv är viktigare än alla byggnader”, sa Zelensky som svar till en journalist under en gemensam presskonferens med Natos sekreterare General Mark Rutte i Kiev i går.

Här är skillnaden på Ryssland och Ukraina. Människor betyder inget för Ryssland, men Ukraina slår vakt om sina soldater.

I en imponerande militäroperation på torsdagen slog Israels väpnade styrkor till mot Kremls huvudflygbas i Mellanöstern med ett förödande missilangrepp. Minst 30 israeliska marinmissiler slogs in i den ryska flygbasen i Khmeimim nära den syriska hamnstaden Latakia under de tidiga timmarna i natt, troligen mot de stora flyganläggningarna där.

Den Beruit-baserade mediegruppen Al-Modon rapporterade i morse om “stora explosioner” vid ammunitionsdepån inne i den ryska basen. Attacken var Israels första konventionella anfall mot det ökända flygfältet, som har drivits och ägs av Ryssland sedan början av dess verksamhet i Syrien.

Basen är det ryska flygvapnets nav för dess stridsoperationer i Mellanöstern. Enligt Moskva-kontrollerade medier är den skyddad av toppmoderna ryska luftförsvarssystem inklusive den tunga luftvärnsmissilen S-400. Som inte fungerade.

Under de senaste två månaderna efter mobiliseringslagen ned appen Army+ har 300 000 värnpliktiga soldater i Ukraina registrerat sig och mer än 1 000 militära enheter har etablerats, vilka ska ingå i olika förband. Detta är en väsentlig ny och efterlängtad tillgång för det ukrainska försvaret. Under september registrerade sig cirka 5 000 nya soldater i Army+ varje dag .

Omkring 3 000 polska företag har uttryckt sin önskan att delta i arbetet med att återuppbygga Ukraina. Vice ordförande för den polsk-ukrainska handelskammaren (PUCC) Dariusz Szymczycha sa detta i en kommentar igår. Han sa vidare att den 7-8 oktober hålls i Poznan en kongress för återuppbyggnad av Ukraina “Common Future”, med PUCC bland sina partners.

Syftet med detta evenemang är att presentera för polska entreprenörer Ukraina, ekonomi, juridiska normer och den sociala situationen kopplad till Ukrainas behov för den så kallade lilla återuppbyggnaden av landet. Det nuvarande ekonomiska samarbetet med Ukraina och utsikterna för ytterligare deltagande av polska företag i återuppbyggnaden av Ukraina ska presenteras,” sa Szymczycha. Evenemanget kommer att omfatta cirka 1 000 polska entreprenörer och ukrainska företag som har etablerat sina företag i Polen

Vad ska man säga: Ukraina fortsätter att imponera och Ryssland får det allt svårare

Ukraina har i natt slagit ut en rysk högkvalificerad flyg-radar av typen Nebo-M med hjälp av en amerikansk ATACMS-robot enligt Ukrainas generalstab. Priset på radarn torde vara över en miljard svenska kronor. Ryssland ska ha få sådana system. Ukrainas säger att utslagningen av systemet kommer skapa en luftkorridor för ukrainska kryssningsrobotar mot militära mål i de ockuperade områdena.

 Den ryska flygbasen i Borisoglebsk i Voronezj Oblast har också bombats i natt  Där finns, eller fanns, ett antal tunga attackplan av typen Su-34 och en annan flygplanstyp på plattan där brand uppstod. Det planet är troligen av jakttyp.

Ryssland genomförde ett försök till massiv terrorbombning natten till torsdagen med 105 iranska Shahedrobotar. Av dessa sköts 78 ner. Av de återstående flög en in i Belarus och 23 stycken störtade i Ukraina, förmodligen utstörda av telekriget. Det betyder att av 103 robotar träffade tre sina mål, vilka är inte känt nu.

Ryssland har i september månad ett rekordstort bruk av Shahedrobotar, med 1 331 avfyrade mot Ukraina enlligt Kyiv Post. Enligt den ryska propagandan så blev det även rekord för ukrainska robotar mot Ryssland, där Kreml påstår att man sköt ner 886 drönar-robotar. (Alla) Vi vet dock att ryssarna ljuger. För effekterna av de ukrainska drönarna kan konstateras.

Ukraina har skickat in drönare också. Hur många vet bloggen inte, men säkert uppemot ett tusental under september månad. Ukraina är mycket effektivare än Ryssland i sin användning av drönare och träffar strategiska mål, som stora ammunitionsdepåer de senaste veckorna. Ryssland får se de flesta drönarna och missilerna nedskjutna och få militära mål träffas. Däremot idkar Ryssland terror och mord på civilbefolkningen, helt medvetet, vilket är krigsbrott.

På en internationell Ukrainsk konferens på tisdagen i Kiev deltog hela 280 försvarsföretag från många länder.Där sa president Volodymyr Zelensky att Ukraina har ökat sin vapenproduktion sex gånger på dryga två år. Tillverkar nu 25 gånger mer artilleri- och granat-ammunition än vad det gjorde under hela 2022. Det totala antalet drönare som nu kan produceras årligen i Ukraina är hela 4 miljoner. Därav är 1,5 miljoner redan kontrakterade.

Ukraina har också tagit fram en helt ny vapenklass – långdistansmissil-drönaren “Palianytsia”. Andra typer av våra långdistansdrönare är också på väg.  Vår nya ballistiska missil “Neptunus” är imponerande, har testats med framgång. Sjödrönare, som redan finns på förband, skyddar sedan länge med framgång Ukraina i Svarta Havet.

Allt detta visar att Ukraina nu får en egen vapenindustri som på sikt kan klara sig på egen hand. Drönarna är fortfarande steget före Rysslands, liksom electronic warfare-systemet.

När Ryssland härjat, se bild. Ett land som man vill få som partner, här Vovtjansk: Inte underligt att alla ukrainare hatar ryssar. Anser dem vara ett mördarfolk. Två procent gör dock inte detta (de kanske är förvirrade, gamla eller förstår inte frågan).

Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) genomförde en cyberattack mot för den ryska finansindustrin igår De ryska stor-bankerna Alfa-Bank och Otkritie Bank, liksom Rostelecom, som är Rysslands största digitala plattform, var måltavlor. Attacken stängde ner bankernas mobilapplikationer och onlinebanksystem samt finansinstitutens interna tjänster.

Ukrainska hackare har regelbundet attackerat ryska online-plattformar efter Rysslands invasion av Ukraina. Detta känns, för det påverkar hela Ryssland. (Men det är ingen nyhet för svenska medier)

 Dagens Nyheter har en skarp ledare idag som sågar The Economist om att Ukraina måste kapitulera och  ge upp ockuperat territorium. Något som bloggen beskrev i tisdags.

Indien idag – framtiden står för dörren, medan Kina tycks lämna den bakom sig

Det är nästan ofattbart att ett land, Indien, har hela 140 gånger fler människor än vi i Sverige och ändå fungerar samhället väl. Hur kan detta styras och hur kan alla funktioner i landet fungera? För det gör det uppenbarligen. Säger jag efter att varit i Indien för tredje gången, denna gång dock bara en vecka. Det jag återger här är dock grundat på samtal med insatta personer, bland andra ett par av Modis närmaste män, men även oppositionen.

Kina, då? säger givetvis den kritiske, är inte det också ett land med 1,4 miljarder invånare? Och med en högre levnadsstandard, om man räknar i penningvärde. Svaret är: Jo visst, men…

Indien är världens folkrikaste land. Landet uppskattas ha en befolkning på 1 428 miljoner, vilket går att jämföra med Kinas 1 425 miljoner invånare. Siffrorna är från FN och kom 2023. Ingen stor skillnad, men det blir det framöver. Kinas ett-barnpolitik har lett till att den finns för få kvinnor och barnafödandet ligger på oerhört låg nivå. Fram till 2100 minskar Kinas befolkning med 600 miljoner, om barnafödandet inte ökar. Dagens 30 miljoner lediga lägenheter lär bli ännu fler.

Enligt Kinas nationella statistikbyrå föddes bara 9,56 miljoner barn i fjol, vilket innebar ett födelsetal på 0,67 – det lägsta sedan  Folkrepubliken Kina grundades 1949. I Indien är födelsetalet per kvinna 2.0. För att behålla befolkningen krävs 2,1, så minskningen i Indien blir marginell, om den inte förändras.

Indien är dessutom en demokrati, världens största, även om det finns begränsningar enligt bedömare. Dock genomförde Indien ett fritt val under sex veckor i maj-juni. Fritt val får man väl säga, när oppositionen vann och tilläts vinna. Även om premiärminister Narendra Modi regerar dock vidare. Hans plan för framtiden imponerar, kan jag säga. Det gäller allt ifrån vattenförsörjning till fattigdomsbekämpning och regelkrånglet som ska reduceras enligt en omfattande plan.

Några framgångar i Inden sedan Modi blev premiärminister:

  • Antalet fattiga har reducerats med runt 250 miljoner
  • Alla indier har nu fått tillgång till WC (något som 20% av Rysslands invånare saknar)
  • Arbetslösheten i städerna är 5,1 procent, på landsbygden låga 2,5 procent.
  • Antalet sysselsatta kvinnor i arbetslivet har fördubblats på sju år
  • BNP-n växer stadigt med cirka 7 procent årligen
  • Digitaliseringen har kommit mycket långt

Kina å sin sida har stora problem, som kanske inte alltid uppmärksammas:

  • Diktaturen och risken för ingrep i näringslivet gör att många av världens företag delvis lämnar Kina, (Vill bl a etablera en del verksamhet i Indien)
  • Den ekonomiska tillväxten, på kanske 5 procent, räcker inte för att stödja de utsatta grupperna i norr och väst. (Siffran kan vara manipulerad)
  • Fastighetsbolagen är i stor kris, egentligen borde några av dessa försättas i konkurs
  • Det låga födelse talet gör att Kina drastiskt kommer att minska antalet i arbetsför ålder, samtidigt som antalet pensionärer ökar
  • En rörelse i Kina “Ligg platt” har inte uppmärksammats här hemma. Folk i 20 -40-årsåldern väljer att inte utbilda sig, inte bilda familj, inte skaffa barn. Leva för stunden med “gigg”. Den berör 10-tals miljoner kineser kanske ännu fler. En reaktion mot diktaturen.

För 10 dagar sedan hade Indiens premiärminister Modi möten med en del av de stora i världens näringsliv i New York. Rapporter från mötena – ett plenar-möte – talar om stora framgångar. Indiens ekonomiska politik fick beröm. Många företag utlovade satsningar i Indien. I diskussionerna verkar inställningen till Indien vara positiv, i motsats till Kina, även om det tydligen inte sades rent ut (man vill inte reta Xi Jinping).

PS Du som är eller blir intresserad av Indien kan med stor behållning läsa den nya boken “Indien är på väg”, skriven av Jonas Hellman

 

Varför skriver The Economist och Financial Times ned Ukraina och ställer sig på Putins sida?

Ryssland har nästlat sig in lite varstans, och man får lätt intrycket att Putin gjort två riktiga kap: The Economist och Financial Times. I vart fall måste Vladimir Putin applådera och skratta, både för sig själv och sina medarbetare.

Dessa två artiklar andas en positiv inställning till Ryssland och ger en motsvarande negativ beskrivning av Ukraina.

Financial Times idag den 1 oktober: ““Ukraina faces its darkest hour”

The Economist den 26 september: “The war is going badly. Ukraine and its allies must change course”

Dessa två vilseledande artiklar riskerar att negativt påverka kriget. Nu får Putin och hans kriminella gäng mycket ammunition för den falsifierade propaganda som Ryssland bedriver. Den ukrainska krigsviljan och moralen, som varit klart bättre än den ryska, får sig en törn. Utländska politiker, som idag kraftigt stödjer Ukraina får sig en tankeställare: Är det så här dåligt, ska vi inte tvinga Zelensky att inleda fredsförhandlingar? Något som Ryssland längtar efter, då landet får tid att bygga upp sin militära produktion och träna sina soldater, med ett möjligt nytt, tredje krig, i sikte.

Financial Times säger:

  • Redovisar bara ukrainare som vill ge upp, trots att det rimligen är en majoritet som vill stoppa ryssen (som torterar, begår våldsbrott och plundrar)
  • Tidningen nästan utgår ifrån att Trump vinner valet i USA och tvingar fram en dålig kompromiss för Ukraina
  • Beskriver Zelenskys USA-besök som misslyckat, även om det “inte var en katastrof”.
  • Påstår att Zelensky “övertalade” Trump att möta honom, trots att det kanske var tvärtom. Inte så att Trump “räddade hand besök”, som tidningen påstår.
  • Trump förstod att ett uteblivet möte med Zelensky skulle vara kraftigt negativt för honom hos den majoritet i USA som står på Ukrainas sida
  • Ukrainas segerplan, som utgår ifrån styrka, imponerade inte på amerikanarna, påstår FT, vilket kan ifrågasättas. Frågan är om svaghet och kapitulation är vad USA:s vill ha.
  • Det enda som Putin förstår är styrka. Det tror jag att USA är medvetet om.
  • FT redovisar en opinionsmätning från i sommar, som bloggen beskrivit tidigare, som skulle visa att ukrainarna nu vill avstå områden till Ryssland, trots att studien visar på motsatsen.
  • Det finns ytterligare bedömningar och uttryck i FT:s artikel som är klart nedsättande för Ukraina och positiva för Ryssland.

Så har vi The Ecomist, som påstår följande:

  • “Om Ukraina och dess västerländska supportrar ska vinna måste de först ha modet att erkänna att de förlorar”. Vilket underligt resonemang, Putin förstår bara styrka.
  • Att kriget går dåligt för Ukraina, trots att det är ett stillastående krig vid fronten, där Rysslands enorma granat-beskjutning och köttvågor av soldater, bara har tagit marginella områden
  • Påstår på fullt allvar att Ukraina har förlorat kriget, trots att de i stället har visat sin motståndskraft. Som mest hade Ryssland hela 30 procent av Ukraina ockuperat, nu är området cirka 17 procent.
  • Ryssland har däremot förlorat kriget. Det har gällt att få in Ukraina i den ryska hemisfären – politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Men Putins agerande har uppnått motsatt effekt. Befolkningen i Ukraina anser att deras framtid ligger i Väst, inte i Ryssland
  • Den nya fronten, inne i Ryssland, som Ukraina skickligt öppnat, är förödande för Ryssland. Landet har blivit importör av petroleumprodukter, mot exportör tidigare, då minst ett dussin raffinaderier slagits ut eller kraftigt skadats.
  • Senaste tiden har Ukraina bombat vapendepåer, som slagit ut ammunition för månader av krig. Så kraftiga att världen noterade hela 18 “jordbävningar” vid ett tillfälle.
  • De omfattande bombningarna av energistrukturen i Ukraina, med stora problem till vintern, är ett skäl att kapitulera enligt The Economist (Undrar vilka människor som arbetar där)
  • Anger underligt nog på slutet av sin artikel vad Ukraina och Väst måste göra för att inte förlora. Denna artikel blir ingen klok på, annat än Vladimir Putin som skrattar och mår väl.

Vilket otroligt ansvar The Economist och Financial Times har.

Ryssland och Vladimir Putin kunde inte drömma om två bättre bundsförvanter än The Economist och Financial Times. Det är bara att hoppas att Ukraina kan stå emot och att Västvärldens politiker förstår att en kapitulation vore det allra sämsta för oss, för framtiden och för friheten. I stället måste man, som Zelenskys fredsplan går ut på, visa styrka mot Ryssland och Putin. Det enda de förstår.

Dessutom, vilket är viktigt: Det är mycket sämre i Ryssland än vi vet. Utan journalister från Väst på plats, och med en total munkavle på Rysslands medialandskap, så kommer ingenting ut av den skada och oro som finns i Ryssland idag. Västerländska medier redovisar i stället för de verkliga läget i Ryssland – som de har svårt att greppa – den propaganda som Ryssland och Putin sänder ut. Ska Ryssland få vinna mot oss alla genom att vi accepterar den lögnaktiga propagandan?

PS Tysklands förbundskansler Olaf Scholz (SPD) kan komma försöka nå direktkontakt med Rysslands president Vladimir Putin för första gången på  två år. Die Zeit fick reda på detta från regeringskretsar. Möjligheten till ett telefonsamtal på tröskeln till G20-mötet i Brasilien i november övervägs. detta kan delvis bero på att Putin, för första gången sedan kriget startade, börjat tala om en fredsdialog. En kontakt måste rimligen tas förr eller senare. En viktig fråga är dock vem som kan tala ett rakt och tydligt språk som Putin förstår.

Hur är läget för Ukraina och Ryssland dag 950 av den ryska tredagars militära specialoperationen

I natt genomförde Ryssland sina återkommande terrorbombningar av civila mål i Ukraina med robotar. Hela 76 robotar användes, varav 73 iranska Shahed-robotar, en ballistisk Iskander-M avfyrad från Krim, en Ch-59/69 kryssningsrobot och en Ch-31P  robot från Svart Havet någonstans. En av Shahed-robottarna nådde sitt mål, resten blev nedskjutna, så när som på fyra som telekrigföringen tog hand om. Ukraina sköt även ner den enda Ch-59/69 roboten. Säkert vållade nedfallande delar från robotarna vissa skador, men vilka har inte bloggen fått uppgifter om.

Ukrainska styrkor slog tillbaka ett förstärkt ryskt mekaniserat anfall i bataljonsstorlek den 26 september (för fyra dagar sedan) — det första stora ryska mekaniserade anfallet längs linjen Kupyansk-Svatove-Kreminna sedan vintern 2024. (Beskrivningen är tagen från Institut for the Study of War, ISW)

En ukrainsk bataljon som opererade nära Pishchane (nordväst om Svatove och sydost om Kupyansk) publicerade geolokaliserade bilder den 26 september som visar hur de ukrainska styrkorna slår tillbaka det förstärkta ryska mekaniserade anfallet av bataljonsstorlek i fält runt Pishchane. Den ukrainska bataljonen rapporterade att de ryska styrkorna använde 50 pansarfordon i attacken, och Ukrainian Airborne Assault Forces Command rapporterade att ryska styrkor attackerade ukrainska positioner i två kolumner, en med 37 pansarfordon och den andra med 13.

Den ukrainska bataljonen rapporterade vidare att de ukrainska styrkorna förstörde tre stridsvagnar och 11 pansarfordon och skadade 10 stridsvagnar och 16 pansarfordon. Den ukrainska luftburna anfallsstyrkans kommando lade upp filmer som visar skadade och förstörda ryska pansarfordon trängda nära varandra, vilket tyder på att de ryska pansarfordon attackerade i täta kolonner och fastnade när de ukrainska kanonerna träffade kolonnen – en vanlig företeelse i misslyckad rysk mekaniserad överfall.

Ukrainska militära källor rapporterade att ukrainska styrkor tvingade tillbaka de ryska styrkorna till sina utgångs-.positioner nära Pishchane. Inga av de geolokaliserade bilderna som ISW hade observerat av attacken indikerar att ryska styrkor avancerade under attacken.

Ovanstående illustrerar hur framgångsrika Ukraina är på slagfältet och svaghet hos den ryska truppen.

Rysslands styrka ligger i att man offrar sina soldater utan hänsyn till de mänskliga tragedierna. Här är det köttkvarnen som gäller. (Det torde gå en död ukrainsk soldat mot sex ryska).

Explosioner på en järnvägsbro i Rysslands Samara oblast har skadat betongkonstruktionerna som stödjer banan, rapporterade den ryska Telegrams nyhetskanal Baza den 28 september.

Ett antal sabotageattentat har utförts mot ryska järnvägar sedan början av det fullskaliga kriget. Tidigare denna månad, den 11 september, ska ukrainska spanings- och specialstyrkor ha sprängt en järnväg i Rysslands Belgorod oblast.

I januari 2024 riktade sabotage-attacker mot tågspår i flera städer i västra Ryssland. Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) sa inte om den var inblandad i attackerna men sa att åtgärderna skulle störa den ryska militära logistiken.

Många fler attacker och bombningar har skett inne i Ryssland den senaste veckan. Bloggen väljer dock att inte redovisa detta, då det skulle tynga framställningen.

Dagens Nyheter om mötet Trump Zelensky. Denna artikel andas en förståelse för Ryssland som vinnare mot Ukraina. Otroligt.

Rysslands president Vladimir Putin lovade på måndagen att Moskva kommer uppnå alla de mål man satt upp i den pågående operationen mot Ukraina.

“Sanningen är på vår sida. Alla angivna mål kommer att uppnås”, sa Putin i ett video-inspelat tal idag. I sitt tal på måndagen upprepade Putin sina skäl för att inleda operationen mot Ukraina: Skydda de rysktalande mot en “nynazistisk diktatur” i Kiev som vill “avskära Ukraina för alltid från Ryssland, dess historiska hemland.”

Putin kritiserade också de “västerländska eliter” som “förvandlat Ukraina till en koloni, en militärbas, riktad mot Ryssland” och som väcker “hat, radikal nationalism… en fientlighet mot allt ryskt”. “I dag kämpar vi för en säker, välmående framtid för våra barn och barnbarn”, sa den ryske presidenten vidare.

Läs ovanstående flera gånger. Putins argumentering visar hur både lögnen och hur fel han har. Noteras kan dock att det är något av en reträtt: Putin verkar nu slå vakt om Donbas-området och Krim. Tidigare har han talat om hela Ukraina. Kanske finns det börjat till en reträtt här.

Dag 945 av Rysslands storskaliga krig mot Ukraina – som får stöd från både Turkiet och Indien

Natten till idag, den 25 september, sköt Ukrainas luftförsvarsstyrkor ner 28 Shahed  attack-drönare och fyra Kh-59/69 missiler.  Det vill säga alla. Ytterligare fyra drönare störtade okontrollerat i flera regioner i Ukraina (inga dödsoffer eller förstörelse kan ännu rapporteras). Det är enligt Ukrainas flygvapen.

Detta tyder på två saker: Rysslands anfallskapacitet torde ha  reducerats genom attackerna mot de stora ammunitions-depåerna. Och att Ukrainas luftförsvar stärkts.

Både Indien och Turkiet vill snarast få fred – och medverka därtill – i Ukraina, med respekt för landets territoriella integritet. Detta sa Indiens PM Modi och Turkiets president Erdogan i FN: Generalförsamling i början på veckan.

Turkiet kommer att öka sitt stöd för insatser för att avsluta Rysslands krig mot Ukraina genom diplomati och dialog, baserat på Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, det sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i sitt tal till FN:s generalförsamling i New York.

“När kriget i Ukraina avslutar sitt tredje år är vi fortfarande långt ifrån att upprätta en rättvis och varaktig fred. När kapprustningen accelererar krymper utrymmet för diplomati. Vi kommer att ytterligare öka vårt stöd för ansträngningarna att avsluta kriget genom diplomati och dialog, baserad på Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, sade Erdogan ordagrant. (Översatt av bloggen till svenska)

Samma ambition och förhållningssätt uttryckte Indiens PM, Modi, om än lite mer diplomatiskt. Mänsklighetens framtid finns inte på lagfältet, som The Times of India förmedlar från FN.

PM Modi och president Zelensky hade i New York framgångsrika samtal om stöd för Ukrainas utveckling. Detta understryker starkt Indiens klara understöd till Ukraina på en mängd områden. En artikel om detta i Kiev Independent är väl värd att läsa. Och själv på plats i Indien fick jag denna inställning bekräftad.

Ukraina var det första landet i världen som introducerade drönarsvärmnings-teknik och har under det senaste året lyckats förstöra eller skada mer än 200 strategiska anläggningar i Ryssland. Nu senast har en stor del av Rysslands ammunitionsförråd gått upp i rök. Kanske så mycket som 3-4 månaders förbrukning mot Ukraina. (På de rätta ställena också logistiskt)

Är det någon som inte tror att det känns för Ryssland?

Kreml fortsätter att offentligt signalera sitt bristande intresse för någon fredlig lösning på kriget. Ryssland är fokuserad på den ukrainska regeringens kapitulation och förstörelsen av den ukrainska staten, enligt Institute for the Study of War (ISW). Samtidigt säger  president Putin (nu de senaste veckorna) att man aldrig sagt nej till en dialog om fred. Vilket ben vill man stå på? Indikerar inte detta en stor svaghet

Detta säger Putins talesperson Peskov i dag, för en kort stund sedan:

“Det är omöjligt att tvinga Ryssland till fred. Ryssland är i själva verket en anhängare av fred, men under förutsättning att grunderna för dess säkerhet säkerställs och att uppgifterna för den särskilda militära operationen [som Ryssland kallar till kriget] är uppfyllda. Men om inte dessa mål uppnås är det omöjligt att tvinga Ryssland”, sa Peskov.

Den ryske krigs-propagandisten Solovjev sade i sitt propagandaprogram i ryska kanalen Rossija 1 att han inte utesluter att den ryske presidenten kan behöva avsättas, dvs Putin. Kanske ska man göra som i fornstora dagar, när man lynchade eller avrättade tsaren. Sedan påpekade han att beslutet ligger över hans lönenivå. Han skiter i vilken färg katten har så länge den jagar möss. Solovjev har upprepade gånger ropat på utrotningen av alla ukrainare, och att jämna Väst med marken.

Man ser att det uppstår dålig stämning i studion där det blev knäpptyst och övriga deltagare började fundera på vad som kan hända (Prigozhin). Vi vet ganska lite om vad som händer i Ryssland.

 Läkare utan gränser meddelade i förra veckan att de är tvungna att stänga sin verksamhet i Ryssland då justitieministeriet dragit in deras tillstånd i landets utländska NGO-register. De var de fösta internationella organisationer med fokus på humanitär verksamhet som började arbeta i Ryssland efter Sovjetunionens kollaps. I mer än tre decennier har Läkare Utan Gränser hjälpt utsatta människor över hela Ryssland i svåra situationer. Sedan 2022 har Läkare utan gränser även erbjudit humanitärt bistånd till civila som drabbats av det rysk-ukrainska kriget. Det ryska justitieministeriet gav ingen förklaring till beslutet som sker efter 32 år av oförtröttligt arbete. Tala om en ond stat! Detta drabbar utsatta människor

PS De bolag som inte drar sig ur Ryssland bör bojkottas. Ett sådant företag är Marabou. Detta har jag, tillsammans med andra, fört fram i en debattartikel i SvD

PPS. Ryssland bör tvingas lämna sin plats i FNs säkerhetsråd så länge kriget i Ukraina består, förslår Finlands president Alexander Stubb. Det har Reuters och internationella medier berättat, men var är de svenska? Det börjar bli pinsamt att svenska medier väljer bort de för Ryssland negativa nyheterna.

Ryssland lider skada, även om medierna inte ger det intrycket

Ytterligare två stora ryska stora ammunitionslager har sprängts i går natt, förmodligen med hjälp av ukrainska egna  nyutvecklade kryssningsrobotar, som varit kända i ett par veckor nu. Ukraina har alltså nu egna robotar och kan släppas fria och ta saken i egna händer, när Väst inte vill ställa upp på attacker längre in i Ryssland..

Det handlar om en vapendepå vid staden Tihoretsk i Krasnodar Kraj, som går i luften. Som vanligt hävdar ryssarna att det var vrakdelar som orsakade en brand och sedan följde en detonation. Farligt med vrakdelar.

Sedan var det en vapendepå nära staden Tikhoretsk i södra Krasnodar-regionen som också drabbads. Depån kallades för en av Rysslands tre största ammunitionsbaser, viktig för den ryska arméns logistik för invasionen i Ukraina.

Det ryktades igår också att man slagit till mot en bas i västra Tver-regionen. Myndigheterna i Tver och Krasnodar tillstod att de hade blivit attackerade, men Ryssland angav inte vad som skett.

Förstörelsen av det gigantiska ryska ammunitionslagret i Toropetsk (se den härliga bilden) den 18 september kan avsevärt störa de ryska militära operationer under de kommande månaderna. Det var en åderlåtning motsvarande 2-3 månaders rysk granat och robot-beskjutning, enligt Estlands militära underrättelsetjänst.

I natt var det ovanligt få robotar och drönare som flög in över Ukraina. Endast fyra Shahedrobotar, varav tre sköts ner och en stördes bort av telekrig. Det var även två Ch-59/69 kortdistans kryssningsrobotar,  som också ska ha störts bort och kraschat. Normalt har Ryssland skickat in dagligen minst 20, ibland 100-talet, robotar och drönare, men troligen har attackerna mot vapendepåerna  givit resultat.

Den ukrainska 95:e Flygburna Anfalls-brigaden har brutit igenom en ny del av den ryska gränsenDetta har skett de senaste dagrna, men uppmärksammades idag. Ryssarna har givetvis noterat det, men tiger naturligtvis. Uppgiften idag kommer från Anfallsbrigaden.

Detta är en ny, och uppenbarligen framgångsrik operation, för att penetrera den ryska gränsen sedan intrånget i Kursk Oblast skedde den 6 augusti. Två andra mindre operationer ska ha utförts, men det kan ha varit spaningsförband.

Ukraina har lagt upp en video som visar genombrottet, med luftburna anfallsenheter som rycker fram in i ryskt territorium och inledande sammandrabbningar i gränsområdet, där ukrainska stridsvagnar avancerar genom att undanröja det ryska försvaret..Man har inte avslöjat den exakta platsen för genombrottet.

På slagfältet fortsätter Ryssland att lida skada. Under det senaste dygnet förlorade Ryssland 1 330 soldater, 16 stridsvagnar och hela 81 artillerisystem, enligt uppgifter från Ukrainas generalstab.

Vovchansk, en liten stad, 50 km nordost om staden Charkiv, i Ukraina har Ryssland utsatt för granatbeskjutning och bombning under månader. Den här staden finns inte längre. Som så många andra byar och städer längs hela frontlinjen i Ukraina. Det är helt sönderslaget av artilleri och bomber.
Så här ser Vovchansk ut idag Klicka här, så får Du se den otroliga bilden på en grusad stad ,som hade 18.000 invånare. Visar den ryska ondskan. Vilken är den militära nyttan av denna gigantiska grushög?

Drönarattack mot Ukraina sköts helt ned. Gatustrider i Moskva.

Ryskt drönarattack i natt oskadliggjordes:

Ukrainas luftförsvar har skjutit ned 42 Shahed-attackdrönare och en Kh-59/69 -missil natten mellan den 18 och 19 september. Det var flygplan, luftvärns-trupper, mobila strids-grupper och enheter för elektronisk krigföring från Ukrainas försvarsstyrkor som svarade för att slå ned attacken.

Artilleriet kan dock inte Ukraina stoppa. Bara skjuta tillbaka. Så varje dag, vid fronten, så beskjuts civila objekt av olika slag. Antalet civila byggnader som skadats av ryssarna är cirka 250.000. Hittills har cirka 3800 skolor och nästan 1900 sjukhus och vårdinrättningar bombats av Ryssland. I morse i Sumy-regionen besköt ryska styrkor gränsområdet i Sumy-regionen med artilleri, dödade tre personer och skadade två, enligt åklagarmyndigheten i Sumy-regionen. Åklagarmyndigheten har inlett ett ärende för brott mot krigets lagar. Antalet krigsbrott av Ryssland, som hittills utretts, är 127.000. (Alla dessa siffror är per 15 september i år)

Århundrades största sprängning, med 30.000 ton rysk ammunition, som orsakade 18 registrerade seismiska “jordbävningar” på mellan 2 och 3,2 på richterskalan (som bokfördes världen över), är ingen nyhet för svenska medier. Vill Du läsa mer, se min blogg igår. (Det fortsätter nog att explodera idag, och intilliggande stad är delvis evakuerad)

Fortsatta ukrainska attacker mot Rysslands bakre logistikanläggningar, utöver förstörelsen av ammunitionslagren och själva lagringsanläggningarna, kommer att leda till ett större operativt tryck på den ryska militären. Detta framhåller Institute for the Study of War (ISW)

Ukrainska anfall mot mål inne i Ryssland kan påverka de offensiva operationerna genom att hela försörjningsstrukturen förstörs, säger ISW.  Ukraina har tydligen kapaciteten att genomföra en storskalig kampanj och angripa logistik- och stödanläggningar inne i Ryssland.

Det ISW säger överensstämmer med bloggens tidigare påståenden att den nya fronten, inne i Ryssland, kan bli avgörande för att Ryssland måste ge sig.

Det var gatustrider i Moskva igår, med två döda och flera skadade, men det är tydligen inte stort nog för att få publicering i svenska medier.

Minst två personer dödades och flera andra skadades i en skottlossning vid den ryska nätbutiken Wildberries huvudkontor i Moskva på onsdagen. Företaget rapporterade att en beväpnad grupp män ledd av Vladislav Bakalchuk, ex-maken till Wildberries grundare Tatiana Bakalchuk, försökte med våld komma in i byggnaden.

Brottsbekämpande myndigheter sa att de undersökte händelsen, vilket resulterade i att två poliser skadades och nästan 30 personer greps, enligt nyhetsbyrån Interfax. Den statliga nyhetsbyrån TASS, som citerar en icke namngiven källa på Wildberries, rapporterade att två säkerhetsvakter dödades.

Internationella valutafonden (IMF) har på obestämd tid skjutit upp ett formellt besök i Moskva denna vecka för att analysera den ryska ekonomin för första gången sedan invasionen av Ukraina, Besöket utsattes för hård kritik från flera europeiska länder.

På fredagen protesterade nio europeiska länder mot IMF:s planer och sa att det skulle skada fondens rykte att återuppta dialogen med ett land som hade invaderat ett annat. Kritiker sa att ett första officiellt besök, det första sedan 2021, skulle baseras på felaktiga uppgifter (från Ryssland) och ge intrycket att Ryssland är respektabelt.

Aleksei Mozhin, IMF:s ansvarig för Ryssland, informerade nyhetsbyrån Tass på onsdagen om beslutet som togs redan i måndags (då besöket i Moskva skulle ha börjat).

Indien står inte på Rysslands sida:

Indiska tillverkare av artillerigranater har omdirigerat försäljningen till europeiska köpare för leverans i stället till Ukraina. New Delhi har inte ingripit för att stoppa handeln trots protester från Moskva, som rapporterats av Reuters. Överföringen av ammunition för att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland har pågått i över ett år, enligt källor och tulldata. Tre indiska tjänstemän uppgav att Kreml har tagit upp denna fråga minst två gånger, inklusive under ett möte i juli mellan Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov och hans indiska motsvarighet.