Vet regeringen vad den gör, när den släpper fram en utredning som föreslår en rejäl höjning av skatten för småföretag? Hela 5 miljarder ska småföretagen, som skapar de nya jobben, betala extra i skatt. Och regeringen kan inte säga att den inte har ett ansvar. Finans-departementet har varit djupt involverat, liksom i alla skatteutredningar. Frågan är om detta är rätt? Många tror ju att en utredning gör ett självständigt arbete och kommer med ett förslag som är oberoende. Men så är det inte. Finansen styr.

Så här oskyldigt är betänkandets titel : “Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag” 

Detta sker samtidigt som Entreprenörskapsutredningen kommer med en analys som säger att det svenska skattesystemet inte främjar en entreprenörskaps-ekonomi,  som vi ska leva av i framtiden. Den utredningen fick inte komma med skarpa förslag på skatteområdet, men väl redovisa beskattningen utomlands. Och det har utredningen gjort, och kommer fram till att det svenska systemet inte fungerar väl. Ändras inte detta, så att Sverige ligger i paritet med utlandet, så kommer det stå oss dyrt. Enligt Entreprenörskapsutredningen. Och med detta nya förslag blir läget i Sverige ännu sämre.

Utredningen är på hela 500 sidor, som knappast är någon njutbar läsning. Man hade trott att en skatteutredning om mindre företag – fåmansbolag – skulle innehåller en myckenhet om hur viktiga de mindre företagen är. Men ack, så är det inte. “Ekonomisk tillväxt” nämns en gång, likaså “ekonomisk utveckling”. Däremot nämns “kapitalvinst” hela 427 gånger. Det speglar utredningens fiskala perspektiv.

Läsanvisning: Läs Sammanfattningen i 3:12-utredningen och de särskilda yttranden som Sven-Olof Lodin och näringslivets tre skatteexperter skrivit. Lättare är dock att läsa näringslivets experters debatt-artikel i DI idag.

Som vanligt är det bara Dagens Industri av dagstidningarna som spridit kunskap om utredningen och dess skattehöjar-ambition. Rätta mig om jag har fel. En utomordentlig ledare också i DI, som tål att läsas. Inte minst av politiker. Svenskt Näringsliv har också sagt ifrån, men när man sedan får förslaget på remiss, så är det väl den svenska anpassligheten som gäller, som i personaloptions-frågan.

.

Entreprenörskapsutredningen fick inte i uppgift att förslå justeringar i det svenska skattesystemet, men väl en möjlighet att belysa hur det ser ut i omvärlden. Så har utredningen gjort, och säger i sin inledning att om politikerna inte tar intryck:

”då riskerar (vi) på sikt att urholka konkurrens- och attraktionskraften i Sverige”

Hoppas att politikerna förstår.

Vad säger då utredningen om Sverige jämfört med omvärlden på skatteområdet? Jo, man börjar med att påpeka att skatternas nivå och struktur har stor betydelse i framtiden och är “ett kraftfullt instrument” som påverkar individerna. “Skattemiljön är sannolikt det viktigaste ramvillkor” för entreprenörskapet. (Men trots detta får utredningen inte ge skarpa förslag, det är något underligt. För att uttrycka det milt)

Det är mindre klokt att hårdbeskatta de tillväxtfaktorer som påverkar investeringar i forskning, utbildning, entreprenörskap och andra faktorer som indirekt påverkar dessa (genom t ex inlåsningseffekter). Höga skattenivåer och generösa transfereringssystem tenderar att minska incitament för entreprenörskap, Om skattesystemet upplevs som krångligt minskar viljan att starta företag ytterligare, påpekar utredningen.

Enligt Världsbankens “Ease of Doing Business”, som jämför 189 länder, kommer Sverige på plats 37, när det gäller “Paying taxes”. Våra nordiska grannländer hamnar bland de 20 främsta nationer på detta område. Skattetrycket i Sverige var 2014 42,7 procent. Genomsnittet i OECD var 34,2. En enkel korrelation visar ett negativt samband mellan entreprenörskap och totalt skattetryck.

När det gäller bolagsskatt, som är viktig ur tillväxtsynpunkt, så har Sverige hittills hängt med, men andra länder förbereder nu ytterligare sänkningar. Något som Sverige måste se upp med.

Höga kapital- och utdelningsskatter leder till inlåsningseffekter och är negativ för den förväntade avkastningen på entreprenöriella satsningar. Den höga nivån på fåmansbolagsbeskattningen har kritiserats länge för att missgynna aktivt ägande. Det förefaller “en anomali att ägare som tillför kompetens till bolag skattas högre än passiva ägare”. säger utredningen barskt.

Utredningen påpekar att snabbväxande företag har stort behov av att attrahera kapital och kompetens. De är ofta sammankopplade. Höga skatter på kompetens försvårar rekrytering av specialiserad arbetskraft, särskilt om detta inte kan kompenseras av instrument som personaloptioner.

utredningens resonemang om behovet av personaloptioner är så pedagogiska att de kommer i nästa blogginlägg om utredningens förslag. (De bör läsas särskilt noggrant av Mikael Damberg och hans chef)

Sverige måste anpassa sig till den utveckling som sker i världen. Det konstaterar Entreprenörskapsutredningen, som beskriver hur denna omvärld ser ut och vad vårt land måste göra, för att inte tappa i global konkurrenskraft.

I ett inlägg tidigare har jag beskrivit potentialen. Här fortsätter jag en del på detta tema.

Den svenska arbetsmarknaden står inför betydande utmaningar och måste moderniseras. Rörligheten behöver öka, vilket positivt skulle påverka innovationsklimatet. Även omställningsförmågan behöver öka och matchning förbättras.

Socialförsäkringssystemen behöver reformeras och göras mer portabla. Så att socialförmånerna följer individen. Sådana system har utvecklats i Singapore och Frankrike. Även frågan om basinkomst berhöver övervägas.

Den digitala kompetensen måste förbättras i Sverige. Vi är fortfarande ett ledande land, men digitalisringen går långsammare här än i andra EU-länder, påpekar utredningen. Beräkningar visar att vi 2020 har en brist på IT-området i storleksordningen 60.000 personer.

Kompetensförsörjningen i övrigt är också ett problem för vårt land. En ny PISA-studie kommer i höst, men den senaste visade att Sverige ligger under genomsnittet för OECD på samtliga områden.

Möjligheten till marknadsinträde måste förbättras i Sverige. Konkurrenshinder måste identifieras och åtgärdas, något som Konkurrensverket borde göra, enligt utredningen. Möjligheten för privata företag att konkurrera med offentlig verksamhet måste förbättras.

Regleringar är betungande, särskilt för mindre företag. Och enligt 2015-års analys så har de administrativa kostnaderna ökat i stället för minskat. Hela 62 procent av företagen upplever regelverken idag som tillväxthinder. Vart annat av de mindre företagen avstår nyanställa på grund av krångliga regler. Regelrådet borde förstärkas och göras oberoende och inte ligga under Tillväxtverket.

Den svenska arbetsmarknadsregleringen har utvärderats av OECD. De har funnit att Sverige med arbetsmarknadslagstiftning i paritet med de effektivaste  så skulle produktiviteten i Sverige kunna förbättras med hela 10 procent.

Bostadsbristen i Sverige är en allvarlig hämsko för Sveriges entreprenörer. Utredningen uppmanar därför de politiska partierna att skyndsamt arbeta fram en blocköverskridande överenskommelse som ökar rörligheten och utbudet på bostadsmarknaden.

Entreprenörskapsutredningen, under ledning av professor Pontus Braunerhjelm, kom den 17 november med sitt betänkande. En gedigen och viktig utredning, som skissar framtiden för Sverige, för att inte förlora i den globala utvecklingen. Media håller tyst, så jag skriver i stället blogginlägg, så att Du kan få den angelägna informationen.

Nästa blogg kommer att handla om den svenska skattesystemet i jämförelse med omvärldens.