Den ekonomiska tillväxten i Sverige har de senaste 10 åren inte alls varit så god som vi trott. Det framgår av en rapport “Från jobbpolitik till tillväxtpolitik”, skriven av Hans Lööf och Gustav Martinsson, båda ekonomiforskare på KTH och CECIS. Rapporten är utgiven av Entreprenörskapsforum.
Sveriges ekonomi har vuxit snabbt, bättre än USA och OECD-genomsnittet, mätt som BNP. Sverige hela 11 procent mellan 2005 och 2012. USA med 8% och OECD med 7%. Är inte detta bra? Nej, säger skribenterna. Därför att mätt som TPF, totalproduktiviteten, är Sveriges tillväxt under perioden bara tre procent, medan USA har ökat med 9% och OECD med 6%. Denna produktivitetstillväxt är den viktigaste indikationen att ekonomin är på rätt väg med ökade löner och bättre välfärd. En kort sammanställning finns i DN.
Sänkta arbetsgivaravgifter och jobbskatteavdraget bidrar till att hålla ineffektiva företag vid liv och minskar omvandlingstrycket. Tillväxt och sysselsättning gynnas om resurserna i stället användes för ett försäkringssystem för att stimulera individers utbildning och omställning, det skriver de två KTH-forskarna.
Vid seminariet i fredags, där rapporten presenterades fanns det många invändningar. Lars Jagren, ekonom på Unionen var en av dem. Han menade att vi måste ha både en jobbpolitik och tillväxtpolitik. Annars så suger vi inte upp de som behöver få sysselsättning. Hans recept var detta
- Mer fokus flyttas från nystart och stora till växande (och kom ihåg entreprenörerna)
- Mer fokus flyttas från produktion till design och marknad (och mer tjänster)
- Mer fokus flyttas från export till handel
- Mer fokus flyttas från de utanför arbetsmarknaden till de som är verksamma idag
- Trygghetssystem som fungerar oberoende av arbetsform
- Byt fokus från ”en utbildning” till fortlöpande kompetensutveckling
Professorerna Johan Eklund och Magnus Henrekson går till motangrepp mot Lööf och Martinsson. Det skulle annars ha blivit mer utanförskap med färre jobb och sämre internationell konkurrenskraft. Den “motartikeln” publicerades på DN.se.
Allt detta kan verka rörigt och frustrerande. Men det är en väldigt viktig debatt. för hur ska vi kunna konkurrera utan hög produktivitet? Samtidigt som vi måste få sysselsättning för de växande antalet arbetssökande (invandrare).
Lars Jagren:
Man konstaterar helt riktigt att produktivitetsnivån och –utvecklingen långsiktigt är helt avgörande för ett lands konkurrenskraft och välstånd. Arbetskraftens kompetens blir därmed av en nyckelfråga inför framtiden. Författarna (Lööf och Martinsson) varnar för att det senaste decenniets jobbpolitik stött företag med lägre produktivitet.
Hur bör då en tillväxtpolitik utformas? Vi ser en allt snabbare strukturomvandling med globalisering, tjänstefiering och digitalisering. Ett speciellt problem ärt att dagens system (inte minst trygghetssystemen) i hög grad är anpassade för fast anställda i stora organisationer. Den svenska modellen behöver inrymma även de nya företeelserna på arbetsmarknad och näringsliv.
Viktiga ingredienser i politiken måste vara:
• Se utöver branschgränserna
• Inkludera de små (speciellt de växande) företagen
• Infrastruktur och bostäder idag – försvårar tillväxt
• Kontinuerlig kompetensutveckling
• Finansiering – både banker och privat kapital
• Immateriella investeringar / innovationer / innovations- och funktionsupphandlingar.
Sammanfattningsvis måste en tillväxtpolitik baseras på tre delvis olika fundament. För det första att skapa bra långsiktiga ramvillkor. För det andra att se över dagens regelverk som i hög grad är anpassade efter fast anställda i stora organisationer. För det tredje behövs en mer individanpassad arbetsmarknads- och utbildningspolitik