Budgeten som regeringen idag lagt fram är motsägelsefull. (Finansplanen finns här).De stora effekterna, som både regeringen själv räknat på (men inte publicerat) och de allmänna reaktionerna från näringslivet, pekar på sämre köpkraft för en majoritet av svenskarna och högre skatter för företagen. Men läser man ambitionerna, som jag gjort under dagen, så är bilden en helt annan.
Resultatet av regeringens näringspolitik avgörs av följande resultat, enligt budgeten:
- Sveriges internationella konkurrenskraft (relativ enhetsarbetskostnad och exportförmåga)
- Näringslivets utveckling (antal sysselsatta, produktion, produktivitet och växande företag)
- Förutsättningar för företagen att utvecklas (lagar och myndighetsregler, tillgång till kapital, förmågor och attityder till företagande)
- Innovation bland svenska företag (näringslivets FoU, innovationsverksamhet i företagen och immaterialrätt).
Detta är regeringens egen målformulering, som Du finner på sidan 20 i Budgetproppen, Näringsdepartementets utgiftsområde.
Hela de följande 40 sidorna är utomordentligt bra, och ger en känsla av att Mikael Damberg och Näringsdepartementet förstår vad som behöver göras föra att resultaten enligt ovan ska bli bra. Läs gärna och begrunda. Du som “är i branschen”, sysslar med näringslivets utveckling och Sveriges ekonomiska tillväxt, borde läsa detta.
Finansplanen nämner innovation 35 gånger, Näringsdepartementet hela 226 gånger. Det finns dock en hel del – både positiva och negativa – frågor att återkomma till i hela budgetpropositionen. Och det kommer jag att göra.
Redan nu vill jag efterlysa varför inte Världsbanken, som i två väl underbyggda rapporter givit regeringen råd. På regeringens begäran. Men ändå helt tyst. Inget heller om OECD, som givit regeringen analyser och förslag sedan 2012. (OECD kommer med en ny rapport till den svenska regeringen, på dess uppdrag, den 30 november i år)
Såväl industriforskningsinstituten som inkubatorer och science park i Budgeten finns det anledning återkomma till.