För en tid sedan kom Skolinspektionen med en rapport där ett representativt urval av kommunala och enskilda (privata) skolor jämfördes. Statistiken är chockerande – för de kommunala skolorna. Dessa är nämligen nästan genomgående sämre än de privata när det gäller elevernas kunskapsresultat. Elevernas kvalitet – eller kunskaper – måste väl vara avgörande for om skolan har lyckats eller inte. “Huvudmannens styrning av grundskolan” heter rapporten, med tillägget “ett uppdrag med eleven i fokus”. För Dig som vill hitta denna på www.skolinspektionen.se ska leta efter “Kvalitetsgranskning Rapport 2015:01”.
Det genomgående resultatet av studien visar att de enskilda skolorna ärt betydligt bättre än de kommunala. Men rapporten säger inte detta rakt ut, utan säger om “huvudmännen” – som då är både kommunala och privata : “Kompetensutveckling behövs också när det gäller uppföljning och analys av skolornas resultat….”
På några enstaka ställen säger rapporten i klart hur bra de enskilda skolorna är:
“De stora enskilda huvudmännen i granskningen, det vill säga skolföretag med många fristående grundskolor, har alla tydligt utvecklat och väl förankrat kvalitetetsarbete…”
Sammanfattningsvis säger rapporten att Skolinspektionens “huvudslutsats” blir att huvudmännen behöver förbättrad styrning, så att “eleverna får den utbildning de har rätt till”. Men man döljer att det är de kommunala som är klart sämst när det gäller resultaten.
Man måste gå till tabellbilagan till bilaga 4 i rapporten efter sidan 55 (tabellbilagan är inte paginerad) för att se det verkliga resultatet. Där kommer chocken. Andelen som uppnått betygsmålen i alla ämnen i de kommunala skolorna var 2014 i genomsnitt mellan 70 och 80 procent, och några t o m under 70 procent. De enskilda skolorna som redovisas ligger alla över 80 procent, och hälften över 90 procent. Tala om skillnad.
I rapporten syns alltså inte tydligt hur mycket bättre de privata, entreprenörsdrivna, skolorna klarar sig vad gäller uppsatta mål. Vid en debatt i förra veckan påstod en ledande företrädare för SKL att rapporten inte mätte kvaliteten och måluppfyllelsen. Men så är det, men rapporten döljer det så väl att inte ens den ansvariga organisationen SKL noterar det. Ridå..
Tänk att det skall vara så svårt att ta hänsyn till det redan de gamla scholastikerna hade klart för sig: Korrelation är inte samma sak som kausation.
Gissning: Friskolor kräver ett aktivt val från föräldrarna. Välutbildade, välbeställda föräldrar väljer statistikst sett aktivt mycket oftare än föräldrar som är fattiga och sämre utbildade. Eftersom barnens skolprestationer starkt korrelerar med föräldrarnas (både av miljömässiga men även faktiskt av genetiska skäl), får man därmed ett gynnsammare elevunderlag, och bättre resultat i aggregat.
Siffrorna blir bara meningsfulla om man korrigerar för detta, och för det finns etablerade statistiska metoder. Harvard, Yale och Columbia har bättre resultat än de offentliga universiteten; men om man korrigerar för skillnaden i ingående studentmaterial försvinner skillnaden nästan helt.
Välutbildade föräldrar vet intuitivt detta, och väljer bättre kompisar till sina barn med sina skolval. Inte självklart vad effekten är för oss alla som samhälle.