I går publicerade SNS sin nya studie om migrationen. Joakim Ruist, ekonom från Göteborg, har skrivit rapporten. “Den globala migrationens orsaker och konsekvenser”. Den kan laddar ned med den här länken.

Boken diskuterades på ett seminarium igår. Författaren har hållit på med migrations-frågorna i många år, och det verkar som om hans forskning hela tiden leder till samma resultat. De ekonomiska konsekvenserna är inte stora eller negativa. Det låter kanske tråkigt, för samtidigt finns en uppsjö av intressant läsning i den 200-sidor långa rapporten. I det långa loppet blir dock effekterna positiva för “mottagande” land, påpekar Ruist.. Och alla utvecklade länder har råd med att ta emot immigranter, menar han.

Joakim Ruists utgångspunkt är den samma som Angela Merkels när det begav sig hösten 2015; Das Schaffen Wir, Det klarar vi. Underförstått: Om viljan finns. Men de direkta kostanden ligger på årsplanet i samma nivå som det svenska försvaret, så det är inte någon liten kostnad. Länk till Ruists presentation finns här.

Men, noterar Ruist: Allra mest positivt är immigrationen för de immigranter som lyckas få en bra utkomst. Rapporten uppskattar att immigranterna i genomsnitt ökar sin inkomst med 10.000 dollar och med 90 miljoner sådana immigranter i hela världen så blir det 900 miljarder dollar. Det motsvarar en ökning av världens BNP med 1 procent, eller två gånger Sveriges BNP. Inte så dåligt.

Ivar Arpi i SvD skriver om rapporten och ger en god komplettering “Migrationen förändrar hela Sverige i grunden”.

En positiv företeelse globalt är de transfereringar som immigranterna gör till sina ursprungsländer. Detta kallar rapporten för remitteringar, och de ger en klar positiv effekt.

Det finns ett annat perspektiv på invandringen, och det heter utanförskap. Denna fråga var inte uppe i diskussionen på SNS-seminariet. I rapporten finns lite av utanförskapet med. Den sociala sammanhållningen belyses liksom kriminaliteten. Men beskrivningen inrymmer knappast det stora problem som just utanförskapet innerbär.

Av Sveriges två miljoner utlandsfödda idag bor var tredje i hushåll med svag ekonomi. Vi har hela 700.000 invandrare som i huvudsak lever på försörjningsstöd i Sverige. Detta skapar ett utanförskap i form av främlingsskap och isolering med en stark grogrund för kriminalitet. Särskilt i den yngre delen av immigranterna. Denna fråga var inte alls uppe på seminariet. Denna fråga är den allvarligaste i kölvattnet av den stora invandringen, som vi inte hade under kontroll, och inte har än idag. (Sprängningar och gängkriminalitet)

Till sist vill jag upprepa att Joakim Ruists studie ger den som vill få ett balanserat perspektiv på immigrationen är detta en alldeles utmärkt bok, och mycket välkommen.