Den nya regeringen har ett 10-årsperspektiv för den kommande forskningspropositionen, tillsammans med det normala “skarpa” 4-årsperspektivet. Bra vill jag säga. Och min farhåga att inte innovation ska komma med i propositionen jävas både av forskningsministern Helene Hellmark Knutsson och näringsminister Mikael Damberg. Men sedan på regeringens hemsida ser jag att den propositionen ska omfatta forskningsrelaterad innovation. (Det är 5 procent av all innovation, om läkemedel borträknas)
Min tro är dock att det hade varit ännu bättre om 10-årsperspektivet hade varit kappan i en Innovationsproposition, där forskningen, och även den högre utbildningen, blivit en delmängd. En förståelse för detta resonemang har Damberg visat i samtal, men så blir det säkert inte.
Den fråga man ändå ställer sig är vilka innovationspolitiska perspektiv som kan komma in i Forskningsproppen. Den heter fort´farande så, trots att de tidigare propparna hetat forsknings- oh Innovationspropositioner. Det finns nämligen en forskningsberedning som ska vara ett forum för ministern. Där ingår också:
- Mikael Alexandersson, rektor för Högskolan i Halmstad och professor i pedagogik
- Bertil Andersson, rektor för Nanyang Technological University
- Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet
- Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet
- Moa Ekbom, filosofie doktor vid institutionen för lingvistik och filolog, Uppsala
- Björn Halleröd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet
- Sigbritt Karlsson, rektor för Högskolan i Skövde och professor i polymerteknologi
- Caroline Leck, professor i meteorologi vid Stockholms universitet
- Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genetik vid Uppsala universitet
- Björn O Nilsson, VD i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin
- Staffan Normark, Kungl. Vetenskapsakademien, professor i molekylär mikrobiologi
- Ingalill Rahm Hallberg, professor i vårdvetenskap vid Lunds universitet
- Sylvia Schwaag Serger,Vinnova och doktor i ekonomisk historia
- Henrik Smith, professor i Zooekologi vid Lunds universitet
- Christian Stråhlman, doktorand vid MAX IV-laboratoriet
- Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet
- Sverker Sörlin, professor vid avdelningen för historiska studier på KTH
Första mötet med forskningsberedningen var den 16 juni. Vid mötet var media välkommet att deltaga. Det har aldrig skett tidigare. Journalister vid forskningsberdningens möte kan vara bra för öppenheten, men vilka band lägger deltagarna när det gäller viljan att säga ifrån skarpt i frågor som kan vara känsliga? Hela rådet, med ett par undantag, sysslar med inomvetenskap och hur innovationsperspektivet ska komma in är svårt att förstå.
Lite hjälp – eller mycket – kan forskningsberedningen få av OECD, som nyligen kom med en strategi för innovationspolitiken. En fond-i-fond-lösning för denna innovationspolitik presenterades för regeringen för en tid sedan. Sedan måste vi notera att svensk forskning tappat 25 procent på ett drygt decennium.