Den nya ryska fronten får uppleva attacker. Drönarna i fokus.

Idag på morgonen fortsatte Ukraina på den nya fronten, som går inne i Ryssland. Den sträcker sig nu hela 120 – 130 mil in från den ukrainska fronten. Målen är: Militära mål, vapenfabriker och raffinaderier samt oljedepåer.

I morse bombades en Shahed-fabrik (som producerar iranska drönare på licens) och ett raffinader, båda  i Jelabuga. Jelabuga ligger hela 115 mil från fronten i Ukraina, men drönar-roboten har flugit längre, inte rakt mot målet, utan tar omvägar för att inte bli nedskjuten.

Det finns en film på en flygplansliknande stor drönare som träffar fabriken, samt en stillbild på brand i raffinaderiet, troligen destillerings-tornet. En annan film på en av träffarna

När jag skrivit detta kommer uppgiften från Kiev Post att även ett raffinaderi i Nizhnekamsk, i Tatarstan attackerades i morse. Producerar nästan 3 procent av de ryska oljeprodukterna.

Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. med Budanov i spetsen. rapporterade också att en el-distributionscentral i hamnen Sevastopol blev sprängd i natt.

Beskedet att drönare nu blivit riktiga långdistans-drönare med en radie på minst 120 mil öppnar för ytterligare mål.  Dessa nya Kamikaze-drönare har en dator med både satellit- och terräng-data. Den styrs också av AI.

Även annandag påsk bombade ukrainska drönare mål på den nya ryska fronten: Det var två måltavlor som HUR rapporterade. Fabriken Uralmashzavod i ryska Yekaterinburg. som tillverkar tunga maskiner, troligen bl a strids- och pansar-vagnar. Ingen liten eldsvåda.

Den andra träffen var utanför Moskva. En fabrik för  elektrisk utrustning stod i våldsam brand i Moskva Oblast i går. Den tillverkar isolermaterial för elektriska system, viktiga för vapenindustrin. Här finns en andra brand på film.

Ryssland har bombat infrastrukturanläggningar i Ukraina under den senaste tiden. Vilket kostat Ukraina stora summor, men landet har byggt upp en apparat för snabba åtgärder, vilket tycks fungera. Vill nämna att det förvisso är kännbart med alla ryska angrepp i form av drönare och missiler. Även om de flesta skjuts ned.

Skillnaden mellan de ryska angreppen och de ukrainska är måltavlorna och effekterna. Även om Ryssland vill träffa infrastrukturen, så är det oftast civila byggnader som drabbas. Ukraina träffar de strategiska mål man vill nå och har en effekt som är betydligt större än det Ryssland lyckas med. Än så länge bör tilläggas. Man har lyckats få Ryssland att bli ett land som importerar bensin och diesel. Fram till för en månad sedan var man exporterande på dessa områden.

Ryssland finansierar den Pragbaserade nyhetssajten Voice of Europe och via sajten sprider man rysk desinformation för att destabilisera Europa. Dessutom betalar man miljontals kronor till högerextrema och populistiska politiker i Europa. Till politiker som är ”acceptabla för Moskva”, skriver Der Spiegel. I åtminstone sex länder: Tyskland, Frankrike, Polen, Belgien, Nederländerna och Ungern.

Andra intressanta uppgifter från kriget:
  • Förluster för utländska företag som lämnat Ryssland sedan den 24 februari 2022 överstiger 107 miljarder dollar, enligt Reuters.
  • Iran varnade också Ryssland för den kommande IS-terror attentatet i Moskva (USA redan den 7 mars)
  • Ryska ortodoxa kyrkan har genom ärkebiskop Krill påbjudit alla präster ska läsa en bön vid mässor som ärar det ryska angreppet på Ukraina och prisar de ryska soldaterna som försvarar landets existens.
  • Dussintals ryska präster har dömts i domstol för att de i predikningar kritiserat kriget i Ukraina och dessutom blivit avskedade.
  • President Zelensky och regeringen beslutade att inrätta ett nytt vapenslag “Obemannade försvarsstyrkan”, svarar för drönarverksamheten
  • Antalet företag som producerar drönare (totalt 1 miljon i år) är 200 , varav 20 utvecklar långdistansdrönare, som nu går 120 mil eller längre.
  • Den nye ÖB:n i Ukraina har sagt att drönarna och den elektroniska krigföringen avgör kriget.

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.