Rysslands stora problem, ekonomiskt, är att landet är helt beroende av export av energi och råvaror (totalt runt 90 procent) Detta kan nu komma att ändras. Vladimir Putin bad förra våren sin tidigare finansminister och nu rektor för St Petersburg Universitet, Alexei Kundrin, att utreda hur Ryssland skulle kunna förbättra sin ekonomiska struktur,

För ett par veckor sedan kom Kudrin med sitt förslag. Den ryska statens roll i ekonomin måste minska drastiskt, menar Kundrin. Idag står de statliga bolagen för hela 70 procent av landets BNP. Detta är minst sagt anmärkningsvärt, för på 1990-talet privatiserades stora delar av ekonomin, och den statliga andelen reducerades  då till 35 procent.

Men inte nog med detta, Ryssland har fallit tillbaka teknologiskt. Både statliga institutioner och företag är långsamma med att anamma ny teknologi och på att innovera. Teknologins svaghet i Ryssland är inte bara ett ekonomisk problem, menar Kudrin, utan ett strategiskt – för hela samhället. (Jag lärde känna Kudrin på 90-talet i St Petersburg)

Medlet heter att rulla tillbaka statens roll i näringslivet, privatisera och bryta upp monopol. Beroendet av råvaror och energi skulle därigenom radikalt kunna minska. Det betyder också att landet ekonomiskt skulle kunna fördubbla sin BNP och levnadsstandard fram till 2035. Kudrin utredning har styrkt detta i ekonomiska beräkningar.

Andrei Illarionov,, som var Vladimir Putins ekonomiska rådgivare  fram till 2004 (och god vän till mig), har ett flertal gånger förklarat för mig den utveckling som följde. Putin valde att 2004 gå en annan väg än den Illarinonov hade rekommenderat.  som är just den väg som Kudrin nu föreslår. (Tidigare var BNP-utvecklingen hög, 7 procent årligen). Vid den tidpunkten, 2004, började Putin att  behandla Väst som en motståndare eller fiende.Tidigare hade Putin accepterat NATO till exempel, och inte anklagat USA för illvilliga åtgärder. (Min amatörinsikt säger: Förändrad mentalitet).

Lyckas Putin genomföra den här förändringen av Rysslands ekonomiska struktur. så är detta mycket välkommet. Då blir landet en konkurrent på världsmarknaden, men inte ett potentiellt militärt hot. Och en marknad både för import och export. Men hur den ryska säkerhetsmaffian hanterar denna utmaning är svårt att bedöma.