Det nya normala i Sverige: Allt ska ta lång tid

När jag går igenom de bloggar jag skrivit sedan 2009, då jag började, så landar de allra flesta med slutsatsen: Vänta inte, utred inte igen, gör något nu och gör tillräckligt, inte halvdant. Det nya normala “långsamheten” beskriver jag som Långbänken.

Nu är jag där igen. Det gäller 5G. I går rapporterade DN “Efter försening – nu får 5G grönt ljus Sverige.”

I Svenska Dagblad skriver Jonas ekblom att “Planen var att Sverige skulle få sina första 5G-nät i början på 2020. En utbyggnad som nu är nästan ett helt år försenat.” Detta är inte sant. Statsminister Stefan Löfven lovade i en deklaration för snart två år sedan – våren 2018 – att Sverige skulle vara först med 5G i världen.

Detta visar på två ting:

  • För det första att Stefan Löfvens löfte inte var något värt, för USA, Kina och Sydkorea har redan börjat använda sina 5G-nät. I Europa finns nät under utrullning både i Schweiz och Finland.
  • För det andra att Sveriges journalister inte alls hänger med, eller vad ska man kalla det när de inte ens tycks veta att Sveriges statsminister lovat att Sverige skulle ligga främst på 5G.(för två år sedan). Det hade varit möjligt för Ericsson står för merparten av världens 5G utanför Kina.

För övrigt kan noteras att Norge har påbörjat sitt 5G-nät. Telia är med där. Ericsson också. Här hemma får både Telia och Ericsson vänta ett år till.

Den 14 november förra året gav regeringen Svenska Institutet i uppdrag att förbereda ett “digitalt showroom”. “Det ska visa att Sverige är EU:s mest innovativa land”  Orden är Anders Ygemans i en pressrelease i ärendet. Ska man ljuga? Eller ska man berätta att Sverige ligger nästan sist nä’r det gäller 5G, som är den allra viktigaste nya kommunikationstekniken?

Svenska Institutets förslag ska presenteras för regeringen den 28 februari. Det ska bli intressant att läsa det förslaget. Det borde inledas med att “I Sverige regerar Långbänken, men näringslivet är innovativt”.

Du som vill läsa mer om Sverige saktfärdighet kan läsa nedanstående bloggar: :

När Du läser den sista bloggen om Norden, så kan Du notera att Sverige ligger främst på att vara sist.

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

3 svar på ”Det nya normala i Sverige: Allt ska ta lång tid

  1. Håkan! Tack för att du ryter till mot den för riket och framtiden, förödande långbänken!
    Att regeringen följer efter i stället för att leda signalerar ett sedan länge passerat bäst före datum!

  2. Hej Håkan

    Långbänk eller beslutsvånda

    Ämnet är intressant Professor Albert Danielsson (avliden) Industriell eknomi på KTH Skrev en bok/forskningsrapport i ämnet – titel “Beslut fattas” obs ironin!

    Inom Management är beslut och ledning viktigt – men vad utmärker en god ledare?

    Ett kriterium som brukar framhållas är förmågan att fatta beslut på bristfällig information

    Ett litet ordspråk på vägen från bondesamhället
    Medan gräset gror dör kon.

    I den allmänna debatten kritiseras de beslut som i backspegeln visat sig vara felktiga hur många riktiga beslut har fattats – har du statistik på det? Vore intressant.

    Höghastighetståg – genomgripande infrastruktur investeringar vilken ränta ska användas i kalkylen 1% eller en trolig genomsnitts räta på kanske 4%
    Bestutet måst tas utan alltför mycket diskussion om lönsamhet i det enskilda projektet – det är hela samhällets effektivitet som behöver värderas och det är i det närmaste omöjligt – åter till spinn off. Bra arbument vid beslutstillfället – efterkalkyler 20 30 eller 50 år senare är nästan omöjliga.

    Så till felaktiga utbetalningar – åter till hur stor är felprocenten? Beloppet är utan en sådan information nästan meningslöst.

    Nog för denna gång

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.